Explore "laga" with insightful episodes like "Matprat 4 - Novisen vid spisen lär sig laga knödel 1951", "Glädjen i att laga mat på rester", "Kortversion på jiddisch: om att laga judisk mat", "Kortversion på jiddisch: om att laga judisk mat" and "Uppdrag Scary seafood: laga nåt läckert av sjögurka, sjöstjärna, strandkrabba eller eremitkräfta" from podcasts like ""Radiofynd", "Meny", "Mitt jiddischorakel", "Mitt jiddischorakel" and "Meny"" and more!
I 50-talets matlagningsprogram Novisen vid spisen var Folke Olhagen novisen som lärde sig laga mat av Tore Wretman, men ibland inträdde gästlärare, som här skådespelaren och regissören Mimi Pollak.
Låt det som finns i kylskåpet bli nästa middag. Massor med tips på hur man kan använda rester och småslattar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cina Risberg startade under pandemin bloggen lunchhemma, som nu också har blivit en kokbok, Lunch hemma.
– Jag börjar alltid med att plocka fram allt smått som finns i kylskåpet, säger hon.
– Det blir som en tävling att försöka använda allt, säger Menys Nina Frogneborn. Det ger en speciell glädje i matlagningen.
– Det är en väldig nöjdhetskänsla att använda allt, säger Jesper Lindkvist, hängiven hemmamatlagare.
I programmet bjuds på massor av tips och inspiration:
Låt överbliven soppa bli bas i en ny gryta.
En grön vårig grön soppa blev en sås i en lasagne, istället frö en bechamelsås, berättar Nina.
Lite soppa kan också utvecklas till en pastasås, säger Jesper.
Överblivna potatisar får nytt liv när de krossas lätt och får smak av en kryddblandning som fräst i olja, t ex berbere eller nån indisk kryddblandning.
Stek överblivet ris tillsammans med de grönsaker som finns – nån tomat, en bit purjolök – plus lite djupfrysta grönsaker – ärtor, broccoli, örter. Sen vispar Jesper ihop några ägg, tar pannan från plattan och blandar ner äggen i pannan så att det blir lite risottokonsistens.
Cina brukar tänka i olika kök. Italienskt, indiskt, thailändskt – vad är du sugen på? Ett annat sätt är att tänka i maträttskategorier – små biffar som Cinas fritters, eller gratäng, eller pastasås.
Cina vill att varje rätt ska ha nåt sött, salt, fett, syrligt, och lite crunch eller tuggmotstånd. Lite ris, ägg, rivet bröd, nån riven grönsak görs till små biffar.
Allt går ner i en soppa. Går bra att blanda alla möjliga slattar av mejeriprodukter.
Gör en pastasås på slattar av olika mejeriprodukter tillsammans med lite grönsaker.
Testa olika tillagningssätt av samma råvara. Olika konsistenser. Försök också få in flera olika texturer i själva rätten.
Gör inte alltid samma sak av en råvara. Försök variera texturerna. Tillaga på olika sätt. Göra krispigt. Göra puréer. Skära i olika storlekar och former. Pickla. Testa att göra en pesto.
Fintärnad och hårt stekt kyckling i en carbonara istället för bacon.
Småslattar hummus som redning i soppor, gryta eller såser. Eller lite potatismos.
Blanda slattar av olika inlagda grönsaker på burk, mixa till en sorts tapenade och ha på bröd.
Låt överbliven pasta värmas upp i slutet av kokningen av ny pasta.
Ost tillsammans med allt blir gott! Riv ostskalkar och stoppa i frysen. Överblivna makaroner kan blandas med ost och bli små krispiga makaronbiffar att lägga på soppan.
Räcker inte resterna till en ny måltid? Servera det istället uppvärmt eller lätt pimpat som flera rätter. En liten mugg soppa, plus en taco var, plus en nygjord sallad blir en lyxig middag på rester.
Stumpar av grönsaker kan bli en liten stumpsallad. Eller servera det i olika små skålar – sånt uppskattas av barn Och även vuxna.
Nadja vill bjuda sin vänner på olika judiska maträtter som gehackte leber och gefilte fish, men flera av hennes vänner tycker att många av rätterna är äckliga. John träffar därför Bella som kan massor om judisk mat och hör hur hon tycker att Nadja ska göra.
Nadja vill bjuda sin vänner på olika judiska maträtter som gehackte leber och gefilte fish, men flera av hennes vänner tycker att många av rätterna är äckliga. John träffar därför Bella som kan massor om judisk mat och hör hur hon tycker att Nadja ska göra.
Sju kockar på workshop för att laga mat på sånt som inte brukar användas. Två timmar från start till färdig tallrik. Hur tänker de? Och hur blir det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sju kockar har samlats för en workshop i köket hos kollegan Sofia B Olsson på restaurang Vrå på Posthotellet i Göteborg. De ska laga mat på "okända kräftdjur och tagghudingar" som det står i inbjudan.
Småkrabbor (strandkrabba, maskeringskrabba, simkrabba), sjöstjärnor, sjöborrar, glasräkor, eremitkräftor. Sånt som dyker upp som bifångst när man fiskar annat, men som sällan används.
Snuttan Sundell från Göteborgs universitet står för faktan om råvarorna. Hon leder SWEMARC, Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, ett tvärvetenskapligt centrum som forskar på odlingen av mat från havet på ett hållbart sätt.
Bakom workshopen står forskningsprojektet Scary seafood. Med olika workshops vill de få kommersiella aktörer att testa outnyttjade marina resurser.
De sju kockarna är Ola Wallin, Emma Fyman Andreasson, Harry Wong, José Cerdá, Patrik Sewerin, Markus Junkala och Måns Backlund. Efter två timmar presenteras rätterna.
- Det här kan man servera på vilket finkrog som helst, säger Sofia B Olsson.
Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helge Rask Andersen är professor i otologi (läran om hörseln) och har arbetat som öronkirurg i över 40 år. Han var bland annat en av de första att operera in cochleaimplantat i Sverige.
Nu, sedan han gått i pension som kirurg, forskar han på heltid. Och tack vare ett program från Vetenskapsradion, Vetenskapspodden om hörsel, har han nu satt igång en ny forskningsinriktning. Att lära sig av krokodilers unika öron - de kan nämligen reparera skadade hårceller i örat, något som vi människor inte kan. Hade vi haft deras förmåga skulle inte vår hörsel vara så känslig.
I Vetenskapsradion Forskarliv får vi vara med på hans första krokodilobduktion någonsin, när en dvärgkrokodil behövde avlivas på Tropicarium i Kolmården. Helge Rask Andersen får ta hand om de örondelar han hoppas lära sig mer av.
I programmet Pojkar i skolkök presenteras ett mycket ovanligt ämne för ynglingar. Ingrid Samuelsson och Daniel Thorén träffar några av de unga pionjärer som på Göteborgs folkskolor släppts in i detta kvinnliga revir.
Ingela Jagne grundgödslar i pallkragen: en säck kogödsel till 3-4 säckar jord. Ulla smakar hur berberisbär används i persisk matlagning och Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Del 3 av 3: Hur man håller intresset vid liv. När man måste laga mat varje dag är det lätt att tröttna. Erfarenheter och tips från kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Våra guider:
Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018.
Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019.
Johanna Westman har skrivit en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv.
- Jag har aldrig haft problemet att min nyfikenhet eller inspiration har sinat, säger Johanna.
Johannas får inspiration av att resa, gå in i en mataffär, äta hemma hos någon och att äta på restaurang.
- Jag inspireras av mina kolleger, säger Louise. Av att träffa folk som gillar att laga mat. Och att gå ut och äta.
Louise brukar skriva upp smakinspiration och smakkombinationer för att senare testa det själv. Som "libsticka och lakrits tillsammans med söt morot".
Louise har alltid inspirerats mycket av matbilder. Hon hittar t ex inspiration på Instagram och Pinterest.
- Jag inspireras av råvarorna, säger Sofia B Olsson. Jag vill göra dem rättvisa, lyfta fram dem.
- Och så är det matminnen! Minnen i munnen! Som jag sen försöker återskapa.
- Jag gillar att testa nya saker, säger hemmamatlagaren Erik Fornander. Matkultur är en nästan outtömlig källa till inspiration.
Han har ägnat många år åt att lära sig laga italiensk och kinesisk mat så autentiskt som möjligt. Inspirationskällor: resor, bra kokböcker, de rätta ingredienserna, bra youtube-kanaler.
Del 2 av 3: Hur man lär sig analysera maten. Så att det smakar bättre. Så man kan släppa recepten och improvisera. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så lär man sig laga mat – det är temat för tre program. Del 1 handlar om hur man kommer igång. Del 2 - det här programmet - berättar hur man blir en duktigare och friare matlagare. Och del 3 handlar om hur man behåller intresset vid liv efter år av matlagande.
Våra guider:
Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv.
Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019.
Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018.
Kan man jämföra en byggarbetsplats med ett kök? Andreas Börjesson, som jobbat som snickare, ser en koppling i hur man tar steget från att följa recepten och ritningarna till att göra maträtter och plank efter eget bevåg.
Del 1 av 3: Så kommer du igång. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur de började. Och ger ger tips hur man kommer igång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur lär man sig laga mat? Svaren kommer i tre program.
Del 1: Hur man kommer igång.
Del 2: Hur man blir friare och lär sig improvisera.
Del 3: Hur man håller intresset uppe efter år av matlagning.
Det är program för dom som inte kommit igång att laga mat än. Och för dom som påbörjat resan. Men också för alla er som redan lagar en massa mat – för tipsen och för att berättelserna ger perspektiv på den egna resan. Eller för att det finns nån i din närhet som skulle behöva en liten kärleksfull knuff in i köket.
Våra guider är:
Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv.
Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019.
Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018.
Louise och Sofia började laga mat som barn. Johanna kom inte igång förrän hon flyttat hemifrån. Men har samma råd till nybörjaren:
- Börja med ett recept på en favoriträtt.
- Sänk kraven.
- Det viktiga är att komma igång.
Vi träffar också 11-åriga Tekla Rygielski som älskar bakning och matlagning, har massor med kokböcker och lagar en tacopaj för oss.
Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm.
När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden.
- I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser.
Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra.
Människor och råvaror hör till den varma eller kalla naturen, och mat är ett sätt att balansera detta. En "kall" människa bör äta "varm" mat.
Exempel på kalla råvaror: apelsin, bönor, dill, fisk, gurka, koriander, lime, linser, tamarind, yoghurt, kalvkött och vitlök.
Exempel på varma råvaror: aubergine, citron, dadlar, fikon, gurkmeja, ingefära, spiskummin, lök, valnötter, räkor och heta kryddor.
- Recept innehåller alltid både kalla och varma råvaror, säger Rozbeh.
Sidenvägen gick genom Persien. Persien influerades av andra kulturer, och det persiska spreds åt både väster och öster. Det persiska finns i turkisk och grekisk mat och i Nordafrika. Indiska kryddor och smaker finns i Persien, och det nordindiska köket har sitt ursprung i Persien.
Tony J och Peter B, trädgårdssveriges svar på Tjorven och Farbror Melker, snackar svamp och inte vilken svamp som helst utan svamp som odlas. Skaffa mycel och bli en svampodlare du också, för det är jättekul, men börja med att lyssna in dessa goa härligheter som en startpunkt... Kul va!?
En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent.
Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan.
Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer.
Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på.
Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem.
FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030.
Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela.
För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns.
Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år.
Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Lollo föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. När hon var sex månader fick hon sin första benprotes. Problemet var bara att hon gick bättre utan och med protesen kunde hon inte leka vilda lekar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån.
– Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar.
– När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra.
På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen.
– Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar.
Reporter: Lollo Collmar
Producent: Ylva Lindgren
Programmet gjordes 2011.
Vad ska man göra när man krävs på tusentals kronor för en skada på hyrbilen som man inte orsakat och ord står mot ord? Lär dig ge kläderna längre liv med lappning och lagning. I oktober blir vi överrösta av rosa produkter. Men vad händer med vårt givande när vi gör det till en köpfest?
Rakhmat Akilov överklagade inte domen och vid midnatt var den därför ett faktum. Hör Ekots intervjuer med åklagaren och försvarsadvokaten om detta unika mål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två av nyckelpersonerna i processen är åklagaren Hans Ihrman och försvarsadvokaten Johan Eriksson som för Ekots reporter nu öppnar upp sig kring hur arbetet med detta unika mål har varit.
Reporter Sanna Drysén.
Hur länge ska man låtsas att ens partner laga god mat? Och kan man vara ihop fast man inte har något gemensamt?
Dubbelt så dyrt boende när innebandylaget tvingades boka via arrangören av cupen - vad händer när ungdomsidrotten kommersialiseras? Så lagar du mat för tio kronor och hör om näthandeln som blir fysisk i kampen om kunderna.
Anders Tengner reser till Phoenix i USA, för att träffa hårdrockslegenden Alice Cooper i hans restaurang. Där serverar Alice "The Big Unit", som är en meterlång varmkorv med massor av tillbehör.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förutom musiken är mat Alice Coopers stora intresse, och det har han fått från sin mamma.
– Mamma var en hillbilly från Tennessee som verkligen kunde laga mat. Hon gjorde allt från kycklingdumplings till riktig siciliansk bolognese. Söndagsmiddagarna var obligatoriska i min familj, berättar han i Rockmat i P4.
Alice Cooper, eller Vince Furnier som först hette, slog igenom redan 1972 och blev tidigt känd för sina spektakulära och skräckfyllda scenshower.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io