mamman

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lena upptäcker att hennes 16-årige son tar droger. Hon slänger allt knark hon hittar hemma. Snart blir hon själv hotad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag kommer Lenas son hem ordentligt påverkad. Efter att ha försökt slänga sig ut från takfönstret ringer Lena och hennes man en ambulans och sonen förs till akuten. Lena sjukskriver sig för att ta hand om sonen, som fortsätter att ta droger och samtidigt drar på sig skulder. Hon känner att hon saknar verktyg för att hjälpa honom.

Stor hotbild mot familjen

När Lena en dag hittar ett paket som innehåller droger i sonens rum bestämmer hon sig för att åka iväg och dumpa det. En tid senare dyker en främmande man upp i hemmet och frågar efter ett paket som ska tillhöra honom. Han är arg, våldsam och hotfull.  

– Och då tänkte jag herregud, asså han kommer ju döda mig, säger Lena.  

Lena heter egentligen någonting annat.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Den 30 juli 2022 kör en bil på en fembarnsmamma och hennes pojkvän på Hisingen i Göteborg. I bilen sitter hennes två söner. Mamman dör av sina skador och snart blossar en debatt om hederskultur upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären gjordes av Linnéa Beijer och Viola Gad i maj 2023 och uppdateras i september 2023. Producent var Isabelle Swahn. Anton Lundholm har läst in storebrorsans röst. Julia Fredriksson, Robin Andersson och Lana Zand har läst in övriga röster. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio och Göteborgsposten.

Professorskritik mot hovrättens resonemang om snippa. Åtal mot bröder som körde ihjäl sin mamma. Man dömd till rättspsykiatrisk vård misstänkt för polisattack i Norrköping.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta kortavsnitt av P3 Krim uppdateras om några av händelserna i veckan.

Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana Melin

Producent: Lars Truedson

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15

I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon.

Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg.

När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo.

Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.

I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.

Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.

BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Är det akut – ring nödnumret 112.

SPES

MIND – självmordslinjen

Jourhavande Medmänniska

Maria Ridderstedt
maria.ridderstedt@sverigesradio.se

Victoria Gaunitz
victoria.gaunitz@sverigesradio.se

Sandra hade precis fött sitt fjärde barn. Men istället för familjelycka och bebisbubbla tog hon livet av sig på den slutna avdelning, där hon vårdades för förlossningspsykos. Hur kunde det bli så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sandra var en kvinna som älskade familjelivet. Men en månad efter att hon fått sitt fjärde efterlängtade barn, en dotter, börjar något förändras hos Sandra.

– Hon kunde gå till kylskåpet plötsligt och hälla ut alla mjölkprodukter för att hon var övertygad om att det var livsfarligt för barnen att dricka mjölken, säger Sandras syster Christine.

Sandras man ringer till slut efter akut psykiatrisk hjälp.

– När jag fick veta det här så då låg hon redan inlagd i slutenvården. Och jag blev ju alldeles chockad eftersom hon var helt som vanligt en vecka tidigare.

Blir inlagd på sluten avdelning

Sandra har fått en förlossningspsykos. Hon är paranoid, rädd och uttrycker att det vore bättre för hennes familj om hon inte fanns. En läkare bedömer att det föreligger risk för självmord och Sandra blir inlagd i slutenvården med vak flera gånger i timmen. Hon kommer att vara inskriven på avdelningen i Gubbängen i Stockholm i lite drygt tre veckor. Under den tiden skadar hon sig själv vid minst tre tillfällen. Eftersom Sandra inte får träffa sin bebis på avdelningen får hon istället permission att gå ut på promenader. Det är efter en sån här promenad som Sandras man ringer till avdelningen och säger att han är orolig över henne, att hon är än mer förvirrad och pratar konstigt, som han uttrycker det.

– Men sen drog de ändå ner på tillsynsfrekvensen, på morgonen efter tror jag att det var. Så att då tittade de till henne då en gång i halvtimmen, säger Christine.

Efter det händer det som gör att deras värld rasar. Sandra skadar sig själv så svårt inne på sitt rum att hon senare avlider av skadorna.

Få regioner har särskild vårdplan

Chefen på avdelningen som Sandra var inlagd på menar att det är en svår balansgång att bolla patientens önskan om att bli lämnad ifred med det vårdbehovet man ser, att det handlar om att också bygga ett förtroende för att få fortsätta ge vård. De har dragit lärdom av den tragiska händelsen.

– Där har vi gjort det bästa som går för att förklara, inte bara vad som hände utan också hur vi ska förstå det och vad vi gör nu, säger han.

Kaliber har tittat närmare på fallet med Sandra, men också hur vården av de som drabbas av förlossningspsykos ser ut i Sverige. Det ska visa sig att få regioner i Sverige har en särskild vårdplan för nyförlösta kvinnor som behöver psykiatrisk vård.

Reporter: Malin Marcko.

Sonen dödades vid en bombning i Ukraina. Hans gamla mamma kunde inte ta kroppen till någon kyrkogård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att "Saras" make dött i strider för IS i Syrien år 2013, rekryteras hennes då 12-åriga son som barnsoldat till terrorgruppen. Nu har mamman dömts för krigsförbrytelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet på år 2020 landar Sara på Arlanda. Hon grips direkt av polis, misstänkt för äktenskapstvång mot en av sina döttrar. Misstanken leder inte till något åtal och Sara släpps.

Men senare görs en publicering i en blogg - och det här blir startskottet på en utredning som kommer att handla om grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse.

Det är ett brott som ligger flera år tillbaka i tiden och som handlar om hennes son, som vid tolv års ålder rekryterades och användes som barnsoldat av IS.

*Sara heter egentligen någonting annat.


Programledare:

Evalisa Wallin

Viktor Ahldén

Medverkande:

Fanny Holm, folkrättsexpert

Mikael Westerlund, försvarsadvokat

Reena Devgun, åklagare

Kassem Hamadé, journalist

Anna Sundberg, författarre

Producent: Alexandra Sannemalm

Reporter: Linnéa Hjortstam

Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se 

Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15

Hör också krönika av Nina Wormbs, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Public Service och kåseri av Mark Levengood. Programledare Katarina von Arndt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timme ett:

• Belarus geopolitiska betydelse i Europa, intervju med Anna Wieslander
• Exilbelarusier oroar sig för sin säkerhet
• Mors dag: så har bilden av den Goda Modern förändrats under 2000-talet 
• Allt färre kineser vill bli föräldrar
• Krönika av Nina Wormbs
• Panelen
  
  Timme två: 
• Ansvarsprincipen ifrågasatt långt innan covidkrisen
• Satir med Public Service
• Vulkanutbrott hotar Kongo Kinshasa
• Hon skrev boken bakom prisade filmen Nomadland
• Kultursverige längtar efter publiken - nu är den på väg tillbaks
• Kåseri av Mark Levengood 
  
  Programledare Katarina von Arndt
  Producent Nina Benner
  Tekniker Sandra Pettersson

Helena Palmgren fann historien som sin farmors farmor Sofia av en slump. Sofia hade tre små barn och Helena tror att hennes anmoder tog med sig den yngste sonen till bordellen i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sofia Törnkvist föddes i Härnösand 1831 som yngsta dotter till en hattmakare. Också hennes mamma kom också från en hantverkarsläkt och där arbetade de flesta som garvare. När Sofia var 18 år anställdes Jonas Bäckström från Skåne som lärling i garveriet. Och snart blev han och Sofia kära i varandra. Men Jonas hade större ambitioner än att jobba som garvare och sökte sig till konstakademin i Stockholm. När han antogs som elev två år senare, ville han ha med sig Sofia. De två gifte sig och flyttade till huvudstaden.

Sofias ättling släktforskaren Helena Palmgren i Umeå hittade sin farmors farmor Sofias öde mest av en slump när hon forskade om familjen. Och till en början såg det ut som Sofia och hennes Jonas skulle få ett lyckosamt liv tillsammans.

Men några år efter flytten separerar paret. Deras två flickor Alma och Gustafva är då  nio och sju år gamla och yngsta barnet Elo bara ett år.

Helena har läst mängder av rättegångsprotokoll och ser att Sofia bland annat döms för fylleri och har "tillfälliga arbeten" och "samlag med okända män".

- Det verkar som hon bor på Ålandsgatan 16 och tar emot kunder där samtidigt som sonen bor hos henne, säger Helena Palmgren.

När Jonas begär skilsmässa har Sofia suttit redan suttit på kurhus på grund av att hon fått könssjukdomen syfilis. Hon döms så småningom för horbrott och hamnar i fängelse fem gånger innan hon till slut dör 45 år gammal.

- Det går inte så bra för flickorna som först flyttar till Härnösand för att bo hos släktingar. Alma dör ung och hennes utomäktenskapliga dotter blir också hon prostituerad. Gustafva hamnar på mentalsjukhus tidigt och dör där.

Yngsta sonen Elo blir efter Sofias rättegång 1863 fosterhemsplacerad och flyttar den dag skolan är slut, 14 år gammal.

- Det som tagit mig är den tystandskultur som funnits kring den här berättelsen, avslutar Helena Palmgren.

Kartor över centrala Stockholm

Sofia bodde på Ålandsgatan där många prostituerade bodde och verkade. Ålandsgatan bytte så småningom namn till Mäster Samuelsgatan.

Stockholmskällan har kartor som bland annat visar hur det såg ut 1855. Stockholmskällan: Stockholm 1855

Lägenheter hyrdes ut till prostituerade

Ett dokument funnet i poliskammarens arkiv i Göteborg visar hur fastighetsägare och mellanhänder tjänade pengar på prostitutionen i staden. Bakgrunden är att ett antal boende i några speciella kvarter i staden klagade på att de blev störda av trafiken i deras hus. En polis skrev då ner vad han visste om dessa fastigheter.
Ett antal fastighetsägare i området hyrde ut hela sina hus till en person, ofta en kvinna, som i sin tur hyrde ut lägenheter per dag till prostituerade kvinnor, i båda leden tog man bra betalt. Kvinnorna som hyrde lägenheterna betalade mellan fem till sju kronor om dagen i hyra, i hyran ingick ofta morgonkaffe.

Polisen kunde berätta vilka hus som hyrdes ut på detta sättet, vad alla inblandade hette och vilka summor som skiftade ägare, men han konstaterar i slutet av sin rapport att det nog ändå är bäst att låta den här verksamheten fortsätta eftersom man då vet var man har de prostituerade kvinnorna.

Om de kvinnor hvilka nu äro boende vid Öfra Kyrkogatan och Ekelundsgatan skulle avhysas derifrån, då kommo de säkerligen att söka sig bostäder på hotellen och sedermera såväl dagar som nätter kringstryka å gatorna derigenom åstadkomma mycket mera ondt än hvad de nu göra då de hafva bestämda bostäder och kunna under sträng polisuppsigt hållas inom hus.

Ur polisrapport från Göteborg 1896

Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Riksarkivet Göteborg berättar att mellanhänderna ofta var före detta prostituerade. En av dem hade när hon dog en 15-årig son som ärvde verksamheten efter sin mor. Sonen tjänade sannolikt någonstans mellan fyra till sextusen kronor om året under en tid då en vanlig arbetare tjänare cirka fem-sexhundra.

Ny teknik transkriberar handskrivna dokument 

Det var ingen tillfällighet att det här dokumentet det ligget nämligen i en dokumentserie som fått extra uppmärksamhet en tid. En del av arkiven efter Poliskammaren i Göteborg har nämligen valts ut för att testa ny teknik som går ut på att lära datorn att läsa handskriven text och göra om den till maskintext. Den som har svårt att läsa gammal stil skulle alltså kunna få hjälp av tekniken på detta sätt.

Från skiftet januari-februari 2021 kommer det att vara möjligt att via sin dator söka i det här materialet, berättar Karl-Magnus Johansson.

Här finns länk till det transkriberade materialet: Automatiserad handskriftstolkning från Poliskammaren

Det här pilotprojektet sker i samarbete mellan Riksarkivet Göteborg och Göteborgs universitet. Mycket arbete har också utförts av privatpersoner, inte minst släktforskare. De har, med sin vana vid att läsa äldre skrivstilar kunnat i ett första steg ”lära” datorn att känna igen det handskrivna materialet och transformera det till skrivtecken. I det steget lyckades man uppnå en korrekthet om 97%. I nästa steg rättades felen till genom en kontroll mot originalet, för att kunna uppnå ännu större träffsäkerhet.

Det här materialet består av polisrapporter från 35 år, 1868 till 1902, från detektiva avdelningen vid Göteborgs polis. Det är en period då stadens befolkning mer än fördubblas. Dessutom flyter enorma mängder, cirka 600 000 emigranter genom staden, och många av dem återfinns i polisrapporterna. Kanske har de blivit av med sin emigrantkoffert eller själv gjort något som väckt polisens intresse.

- Jag bedömer att det finns cirka 100 000 namn i de här rapporterna som alltså kan ge släktforskare ingångar till annat material, domstolshandlingar och liknande, säger Karl-Magnus Johansson.

Det här är ett pilotprojekt för att testa tekniken, efter en utvärdering kommer man att ta ställning till om det kan bli någon fortsättning.

- Det är visserligen 22 500 sidor som har bearbetats nu, men det motsvarar en och en halv hyllmeter och Riksarkivet har ungefär 80 hyllmil dokument.

- Så det är en bit kvar, slutar arkivarie Karl-Magnus Johansson.

Vill du höra mer om husen som hyrdes ut till prostituerade och om  transkriberingen av handskrivna dokument finns två extra avsnitt nedan att lyssna till under "höjdpunkter från avsnittet".

Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
slaktband@sverigesradio.se

16-åriga Nathalie Rönnqvist hittas mördad och nedgrävd. Sorgen är total för familjen. Men för mamma Jane växer tankar om förlåtelse successivt fram. Hur ska hon lyckas förlåta sin dotters mördare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nathalie avslutar sin relation med sin pojkvän. Det är sensommar 2003. Hon ser fram emot en stor fest med kompisar på lördagen. Men kvällen slutar i tragedi.

Nathalie är plötsligt försvunnen. I fem dygn letar man efter henne. Till slut hittas hon död och nedgrävd i ett skogsparti öster om Hudiksvall. 
Sorgen är total för Nathalies familj.

21 november samma år faller domen mot Nathalies före detta pojkvän och hans kompis.

Mitt i sorgen och förvirringen börjar det växa fram tankar hos Nathalies mamma Jane på att förlåta gärningsmännen. Många ställer sig frågande till om det är rätt och möjligt. Men Jane framhärdar och ser det som den enda vägen till att leva vidare.

Programmet är gjort 2020 av Anna Westin.

anna.westin@sverigesradio.se

Hur är det att gå från tonårstillvaro till föräldraliv innan man faktiskt fyllt 20? Julia fick barn innan hon tagit studenten och blev TV-mamma med svenska folket genom sin medverkan i Unga Mammor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När kompisarna festade loss sista året i gymnasiet låg Julia på soffan och kände sin bebis sparka i magen. När Milan väl föddes visade det sig att han har Downs Syndrom, en diagnos som kan skrämma många blivande föräldrar. Julia däremot tyckte det kändes självklart att ett så speciellt barn kom till just henne.  

Idag är Milan 3 år, Julia har fyllt 22 och pluggar till sjuksköterska. Hur funkar studentlivet för en morsa? Kommer åldersnojan som ett brev på posten så fort man får barn och flyttar till villa, oavsett hur ung eller gammal man faktiskt är?

"Zia med Nessvold i P3" sänds varje vardag i Sveriges Radio P3 kl 14-16 hela sommaren.

Programmet görs av produktionsbolaget Massa Media.

Illustratören och författaren Cecilia Torudd blev själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn. Här berättar hon om hur hon använt humorn som ett slags medel för att attackera sina fiender.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cecilia Torudds förmåga att humoristiskt skildra vardagen har gjort henne omtyckt i alla åldrar. Från barn som läst henne i Kamratposten till vuxna som fått både skratta och förfasas av igenkänning i serierna Familjeliv och Ensamma mamman.

Många upptäckte henne först när hon slog genom med Ensamma mamman som blev serie i Dagens Nyheter 1985.  Själv tycker hon genombrottet kom redan på sjuttiotalet då hon började på Kamratposten och tecknade den välkända masken Karl-Putte.

– Då kände jag mig som en riktig kändis, berättar hon.

Hon är upphovskvinna till både serier, böcker och teaterpjäser. Relationer och moderskap är centralt i hennes berättande, präglat av att hon själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn.

För mig är humor en överlevnadskost. En slags medel att att attackera mina fiender och att stå ut med allting.
– Har du många fiender?
– Ja, jag har nog alltid haft några fiender för att jag alltid gått min egen väg och alltid tagit ställning.

Numera är hon också farmor och har nyligen kommit ut med fyra barnbarnsböcker om hur äventyrligt det kan bli i vardagen när mormor ska hämta på förskola eller när man ska sova över hos morfar. Moderskapet tar alltså aldrig slut, du är mor också till dina vuxna barn.

– Jag tycker vi kan prata om moderskapet idag, det finns mycket man pratar alldeles för lite om när det gäller moderskap, säger Cecilia Torudd.

Programmet är gjort av Kicki Möller.

Vårens mest omtalade svenska film, Suzanne Ostens "Flickan mamman och demonerna", Michael Moore som social turist i senaste dokumentären "Where to invade next?" och "Djungelboken" i nya kläder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Joakim Thåström till varje dagis! Och Picasso! Det är en kulturpolitik med status säger Suzanne Osten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Suzanne Osten, film- och teaterregissör, har genom åren blivit känd världen över för sitt arbete med att revolutionera barn- och ungdomsteater. Under 40 år drev hon teatern Unga Klara.
Med verk som Jösses flickor har hon inte bara satt avtryck i teaterhistorien utan också påverkat jämställdheten i samhället.

I intervjun med Martin Wicklin berättar hon om att se barnen, även de allra minsta, som en teaterpublik värd respekt om sorgen efter ett nedlagt livsverk och om att växa upp med en svårt psykiskt sjuk förälder.

Kontakt

Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se
Facebook: Söndagsintervjun i P1
Twitter: @sondagsintervju
Instagram: @sondagsintervjun_p1

I februari i år knivhuggs Mia till döds av sin före detta sambo. Polis, åklagare och kriminalvården varnade för att mannen kunde bli våldsam och ge sig på henne. Men tingsrätten tycker ändå att det var rätt beslut att släppa mannen fri i väntan på fängelsestraff.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.