Logo

    natos

    Explore "natos" with insightful episodes like "Han ska vakta Natos längsta gräns mot Ryssland", "Finlands larm om rysk hybridattack vid Natos nya gräns", "Andreas Carlson (KD) om Natos krav på svensk järnväg", "Ekot 17:45 Försvaret får mer pengar för att nå Natos mål" and "Zelenskyjs plötsliga vändning under Natos toppmöte" from podcasts like ""Europapodden", "Europapodden", "Ekots lördagsintervju", "Ekot nyhetssändning" and "Radiokorrespondenterna Ryssland"" and more!

    Episodes (13)

    Han ska vakta Natos längsta gräns mot Ryssland

    Han ska vakta Natos längsta gräns mot Ryssland

    Finland väljer ny president och överbefälhavare i en helt ny tid. Men när Stubb och Haavisto duellerar handlar det inte bara om hotet österifrån, utan även om vinterbad, cykelbyxor och rock.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På söndag avgörs den andra omgången i det finländska presidentvalet. Efter att ha skakat av sig klungan står det nu mellan Pekka Haavisto och Alexander Stubb. En av dem kommer bli den nye garanten för stabilitet i Natos senaste medlemsland. De två möts nu i debatter och det jämna opinionsläget bäddar för en spännande valdag. Men valrörelsen beskrivs som artig och lugn och de politiska skillnaderna är knappast lätta att urskilja. Så vad kommer avgöra i slutändan?

    ”Stödet för Niinistö nästan på nordkoreansk nivå”

    Hör också om arvet efter den avgående presidenten Sauli Niinistö. Hans popularitet är skyhög i Finland och han har bland annat beskrivits som en person som kan uttolka hur Rysslands Vladimir Putin tänker. Klart är att presidentämbetet fått en ny innebörd efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och under Niinistös tid. Den nye presidenten kommer att representera Finland i Nato och även fungera som landets överbefälhavare.

    Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Marianne Sundholm, reporter på Yle.
    Programledare: Caroline Salzinger
    Producent: Therese Rosenvinge

    Finlands larm om rysk hybridattack vid Natos nya gräns

    Finlands larm om rysk hybridattack vid Natos nya gräns

    Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland.

    Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas

    Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.

    Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

    Andreas Carlson (KD) om Natos krav på svensk järnväg

    Andreas Carlson (KD) om Natos krav på svensk järnväg

    Infrastruktur- och bostadsministern om Natos krav på svensk infrastruktur, om Norrbotniabanan och tågstrulet mellan StockholmGöteborg. Och vad gör regeringen åt bostadsbristen och byggkrisen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För några veckor sedan skrev Försvarsmakten till regeringen om ”kritiska behov” av investeringar i den eftersatta svenska järnvägen. Som Nato-allierad behöver Sverige kunna transportera soldater och materiel, tex bandvagnar och artilleripjäser från hamnar i västra Norge och Sverige och vidare mot Finland.

    Därför prioriterar regeringen nu transportinfrastrukturen av just militär rörlighet och totalförsvarets behov, det säger Andreas Carlson som är infrastruktur- och bostadsminister sedan ett drygt år tillbaka.

    ”Vi gör stora satsningar på försvaret i budgeten och för att de satsningarna ska ha effekt så behöver också infrastrukturen ge möjligheter till det. Det är antingen en möjliggörare för de här insatserna eller en flaskhals.”, säger Andreas Carlson.

    Exakt vilka sträckor det handlar om kan inte Andreas Carlson säga, men det som har pekats ut tidigare är bland annat transporter från hamnar i Norge och Sverige, och vidare österut, för att bistå Finland.

    ”Försvarsberedningen pekar på de norska hamnarna Narvik, Trondheim och sen i östlig riktning och även mer söderut, från Oslo och österut. Och även förstärkningar från Göteborg, Göteborgs hamn är en oerhört viktig hamn och kommer att vara väldigt viktig för livsmedelsförsörjning för både Norge, Finland och Sverige.”, säger Andreas Carlson.

    Fler barn vräks

    Kristdemokraten Andreas Carlson har också ansvar för regeringens bostadspolitik. Under första halvåret i år berördes 345 barn av vräkning, barnen själva eller en förälder vräktes. Det är betydligt fler än året innan, enligt Kronofogden. Troligen är det inflationen med högre räntor och matpriser som har lett till att vräkningarna ökar.

    Öppnar för hyresgarantier

    Den förra regeringen tillsatte en utredning för att se hur fler skulle släppas in på bostadsmarknaden. Ett av förslagen är en ny sorts hyresgarantier. Andreas Carlson berättar att han vill gå vidare med det förslaget om hyresgarantier för barnfamiljer:

    ”Det är ett intressant förslag som vi bereder i högt tempo och som vi kommer att återkomma med besked om”, säger Andreas Carlson. Men han vill inte svara på om eller när han kommer med ett skarpt förslag om hyresgarantier.

    Vallöfte om startlån

    Före valet ville Kristdemokraterna införa startlån, som innebär att staten hjälper förstagångsköpare av en bostad att få bolån. Även det utreddes av förra regeringen. Varför har Andreas Carlson inte lagt fram något sådant förslag?

    ”Det är färdigutrett och bereds på regeringskansliet. Och det som är viktigt att komma ihåg nu när vi har den mycket höga inflation som råder i Sverige är att varje åtgärd som övervägs måste viktas mot om den motverkar penningpolitiken, alltså om den riskerar att blåsa på ekonomin som kan göra att inflationen går upp ännu mer.”, säger Andreas Carlson.

    Tvärnit i byggbranschen

    Höga räntor och dyra byggmaterial i kombination med sjunkande bostadspriser har gjort att svensk byggindustri tvärnitat. Enligt Boverket behöver det byggas 67 300 bostäder varje år. För två år sen byggdes 70 000. Men under senaste året har bostadsbyggandet störtdykt och nästa år kommer färre än 20 000 bostäder att påbörjas.

    ”Det är mycket allvarligt och det synliggör ju behovet av strukturella åtgärder som kortar ledtider i byggprocessen, som förenklar och förbättrar regelverk och som tillgängliggör attraktiv mark att bygga på.”, säger Andreas Carlson.

    Gäst: Andreas Carlson (KD), Infrastruktur- och bostadsminister
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  
    Kommentar: Anna Granath Hansson, bostadsforskare på Nordregio
    Tekniker: Alma Segeholm
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag 17 november

    Zelenskyjs plötsliga vändning under Natos toppmöte

    Zelenskyjs plötsliga vändning under Natos toppmöte

    SOMMARSPECIAL: Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.

    Medverkande:
    Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen.

    Programledare: Nina Benner
    Producent: Anna Holm

    Tekniker: Linus Sjöholm

    När Sveriges ansökan satte Natos principer på prov

    När Sveriges ansökan satte Natos principer på prov

    När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.

    – Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.

    Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.

    Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

    – Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.

    Turkiet på tvären

    Natos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.

    – Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.

    Medverkande:

    • Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på Försvagshögskolan

    • Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council

    Proglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

    Ljud från Sveriges Radio

    Gotland – Natos trumfkort i försvaret mot Putin

    Gotland – Natos trumfkort i försvaret mot Putin

    Gotland har av Nato-generaler beskrivits som ett osänkbart hangarfartyg. Hör hur ön kan bli viktig för Nato i försvaret mot Putins Ryssland.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Politikreporter Mats Eriksson, som bevakar försvars- och säkerhetspolitik, berättar vad Gotland betyder för Sveriges försvar och varför Nato gärna vill använda ön.

    Programledare: Robin Olin

    Gäst: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot

    Producent: Katja Magnusson

    Reporter: Maria Ullsten, P4 Gotland

    Med klipp från: Forbes, Nato, Försvarsmakten, ABC News, Telegraph, The Sun, Defense T, Navy Channel, SVT,

    Robotnedslaget i Polen: Det kan bli Natos nästa steg

    Robotnedslaget i Polen: Det kan bli Natos nästa steg

    Igår hölls blixtinkallat Nato-möte efter att en robot slagit ner i Polen och dödat två personer. Malena Britz är säkerhetspolitisk expert och forskningschef på Försvarshögskolan och berättar om vad mötet innebär och varför artikel 4 inte åberopades. Igår meddelade Natochefen Jens Stoltenberg att inget tyder på att roboten kom från Ryssland och att allt tyder på att nedslaget i Polen var ett misstag, hur kan det gå så fel? Malena berättar om säkerhetspolitiska läget framöver.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir

    Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

    Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

    Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.

    Turkiets invasion i Syrien

    År 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper.

    Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.

    Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TT

    Programledare: Olle Wiberg

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Tobias Carlsson

    Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

    Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

    Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.

    Turkiets invasion i Syrien

    År 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoğan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper.

    Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens ”svarta får” eller ”problembarn”.

    Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TT

    Programledare: Olle Wiberg

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Tobias Carlsson

    Så formar kriget Natos väg framåt

    Så formar kriget Natos väg framåt

    Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Claes Aronsson, programledare

    Björn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet

    Bengt Lindroth, journalist och författare

    Susanne Palme, EU-kommentator

    Natos demokratiproblem

    Natos demokratiproblem

    I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågor

    Programledare: Firas Jonblat
    firas.jonblat@sr.se

    Reportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril Eski

    Tekniker: Lisa Abrahamsson och Martin Seipel

    Producent: Anja Sahlberg
    anja.sahlberg@sr.se

    145: Spänd stämning på Natos födelsedagskalas

    145: Spänd stämning på Natos födelsedagskalas

    EU kraftsamlar inför klimatmötet i Madrid samtidigt så är det historiskt usel stämning på försvarsalliansen Natos 70-årskalas.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kommer klimatmötet COP 25 i Madrid att lyckas ena solälskande tyskar och koleldande polacker, eller drar de olika länder i Europa åt olika håll? I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i unionens klimatarbete och förslagen som oroar frihandelsvänner som Sverige.

    Dessutom så går vi igenom den nya EU-kommissionen som till slut kunde röstas igenom. Har Ursula von der Leyen lyckats ena det splittade parlamentet i Bryssel nu? Och hur dålig stämning är det egentligen på Natos födelsedagsfest i London?

    Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Annika Digréus, klimatreporter, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

    Programledare: Claes Aronsson

    Producent: Björn Barr

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io