rädda

Linnea Lindberg flyttade från Åsele och ville aldrig mer tillbaka. Men hon kom hem igen. Nu är hon politikern som befolkningen sätter hoppet till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är man automatiskt en förlorare om man återvänder till sin hembygd?

Linnea Lindberg flyttade från lilla Åsele i Västerbotten till Stockholm för att bli makeupartist och trodde aldrig att hon skulle flytta tillbaka. Det gjorde hon - och blev kommunalråd på kuppen.

- Den här mentaliteten som finns att det inte finns ingen stolthet att hämta i sin hemort. Folk frågade när jag skulle fara nästa gång, "varför kom du tillbaka"? Sverige har ju den mentaliteten överallt att landsbygden inte är nåt att ha - du måste flytta för att bli lyckad.

Numera skäms hon inte längre för att bo och verka i Åsele. Men vilka chanser har hon och hennes politikerkolleger att rädda kommunen?

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers, tror att hennes chanser att vända Åseles utveckling är obefintliga.

- Jag kan inte se hur du vänder en sån kommun. Hur skapar du såna medel i en öppen global ekonomi? Det unga kommunalrådet har en otacksam uppgift framför sig.

Malin Rönnblom, statsvetare på Umeå universitet, tror dock att glesbygden har en chans.

- Konstigare saker har väl hänt i den politiska historien än att man har ändrat en föreställning om var det är bäst att bo.

Kluvet land i P1 torsdag 10 mars, 10.35 samt lördag 12 mars 12.05 och måndag 14 mars 00.05.  

Kluvet land
kluvetland@sverigesradio.se

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på?

I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vad händer med Nobelpristagarintervjun i Lenas digitala bandspelare när den faller i ett gruvgolv och går de till synes försvunna ljudfilerna att rädda? Vi tar hjälp av datapusslarexperterna som var med och återskapade raderade sms från pastorn i Knutby till barnflickan, bevis som var viktiga i rättegången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom hör vi om det senaste inför klimatmötet i Paris, om överraskande upptäckter från rymdsonden Rosetta och om hur både anorexi och våra tarmbakterier diskuterats på den stora hjärnkonferensen i Chicago.

Filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn diskuterar vem som bör ställa klimatproblemen tillrätta. Programledare är Lars Mogensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det börjar bli bråttom nu. Isarna smälter, regn och översvämningar ökar i omfattning. Om vi fortsätter som nu kommer vattennivån att höjas en meter fram till år 2100. I världen rubbas ekosystemet, och livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning påverkas negativt.

Inför den stora klimatkonferensen i Paris i december diskuterar filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn vems ansvaret är att rädda världen undan de kraftiga klimatförändringarnas härjningar.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

För 65 miljoner år sedan krockade en asteroid med jorden och dinosaurierna dog ut. För att undvika att vi människor går samma öde till mötes, ska rymdsonder övningskrocka med en asteroid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare planerar nu att förinta en asteroid långt före den når jorden. En stor och tre små satelliter ska studera när en femte farkost, som mer liknar en projektil, ska krocka med asteroiden. 

Vi möter en svensk rymdforskare som är inblandad i projektet. Dessutom besöker Veckomagasinet en konferens om miljöfarliga skeppsvrak på havets botten. Vi hör om forskning om hur obehagliga minnen kan raderas och hur pedagogiska appar i skolan egentligen är.

Programledare är Björn Gunér

Vi besöker en skola i Spanien som får EU-bidrag för att utbilda unga spanjorer till fåraherdar. Och i Bryssel är mjölkbönderna så arga att vår korrespondent måste bära skyddsutsrustning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom pratar vi i P4 Världen idag om Nobelprisen som kommit i veckan. Kan de göra någon skillnad?

Maria Persson Löfgren berättar från diktaturen Vitryssland, dit litteraturpriset gått.

Cecilia Uddén berättar om vad fredspriset till Tunisien betyder för den krigshärjade Arabvärlden.

I somras fick polisen flera tusen larm som de inte kunde åka ut på, Sjöräddningen ska skicka gula båtar för att rädda folk på Medelhavet, tunisiska National Dialogue Quartet får Nobels fredspris, nu kommer hudfärgade plåster i fler färger än beige och svensk Bondfilm spelas in i Strömsnäsbruk i Småland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I somras fick polisen flera tusen larm som de inte kunde åka ut på, eftersom de inte hade tillräckligt med personal. Polisstudenten Therese Fleetwood, tycker att myndigheten borde få mer pengar.

Sjöräddningen ska skicka gula båtar för att rädda folk på medelhavet. Volontären Pernilla Rosén är en av alla som vill åka med.

National Dialogue Quartet från Tunisien får Nobels fredspris i år. Vilka är de egentligen? Fredsforskaren Isak Svensson förklarar.

Efter #plåstergate: Nu kommer hudfärgade plåster i fler färger än beige. Christina Löwenström är en av kvinnorna bakom det.

Hör också om den nya svenska Bondfilmen, som spelas in i Strömsnäsbruk i Markaryd, Småland.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om?
Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet?
Meningarna krockade när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänkte högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö 2011, under ledning av Lars Mogensen. 

Klipp ner plantorna när du planterar om hallon. Rost är årets växtsjukdom, säger Maj-Lis och också hallon kan drabbas. Ta bort blad med orange prickar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kensington Rooftop Gardens består av en spansk trädgård, en Tudor garden och en English woodland garden. Här finns också en hel vägg av jordgubbar.

Maj-Lis varnar för svartvinbärssorten Stor-Klas som är mycket mottaglig för svartvinbärgallkvalster och berättar om svavel som bot mot pärongallkvalster, som måste bekämpas på våren. Hon ger råd om plantering och skötsel av fruktträd. bl a sötkörsbäret Fryksås.

 Gustaf kupar potatis med årder.

I Knyckare i P3 hjälper Emma Knyckare och Farah Erichsén alla Sveriges lyssnare med alla deras problem. Det kan vara allt från att förstå hur man vinner högsta vinsten på lotto till hur man pincettar ryggen på effektivast sätt. Väl bekommet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning.

Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristian Gerner berättar om vad Katyn betyder för polacker och ryssar idag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Många tidningar i landet tvingas gå igenom ett stålbad just nu för att överleva konkurrensen från nätet. Hur påverkas journalististiken när mediebolagen drar ner? En av landets mäktigaste makthavare i tidningsbranschen är Gunilla Herlitz. Som vd för Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen och ordförande i Sydsvenskan har hon uppdraget att rädda Bonniers från tidningsdöden. Gunilla Herlitz intervjuas av Monica Saarinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många tidningar i landet tvingas gå igenom ett stålbad just nu för att överleva konkurrensen från nätet. Hur påverkas journalististiken när mediebolagen drar ner?

En av landets mäktigaste i tidningsbranschen är Gunilla Herlitz. Som VD för Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen och ordförande i Sydsvenskan har hon uppdraget att rädda Bonniers från tidningsdöden.

Gunilla Herlitz är gäst i Ekots Lördagsintervju 8 november 2014, hon intervjuas av Monica Saarinen.

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att försöka rädda hennes hörsel.  Min hörsel har sjunkit på nåt sätt. Det finns ingen förklaring till varför flimmerhårstråna i just mitt öra lägger sig ner och dör.Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ebba Fölt från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon var fyra år när hennes omgivning började upptäcka att hon verkade höra dåligt. Det beror troligen på en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder. 

När Ebba Fält var fyra år märkte hennes föräldrar att deras dotter började höra allt sämre. Efter många undersökningar och svåra avvägningar beslutades till slut att Ebba, som 12-åring, skulle genomgå en riskfylld operation. Hon skulle, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat inopererat i huvudet fast hon delvis hade hörsel kvar.

Hon får byta skola från en vanlig skola i Arboga, till Birgitta skolan i Örebro för hörselskadade. På två år lär hon sig teckenspråk.

Och nu ska hon alltså opereras och få cochlea implantat, CI. Eftersom en del av hennes hörselhår fortfarande är kvar – de som gör att hon kan höra låga toner – gäller det att inte skada dem under operationen. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gå
överstyr...

Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion

Barn som får välling stup i kvarten riskerar att bli feta. Forskningspengar går till spillo när många studier på medicinska behandlingar aldrig avslutas. Elefanter brakar genom stängsel för att äta av bönders grödor, men bikupor längs åkrarna kan hjälpa. Ytterligare en rapport från FN:s klimatpanel - den här gången om hur vi ska göra för att få ner utsläppen av klimatgaser. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige har lovat i en FN-deklaration att skydda minst 17 % av landytan för att stoppa utrotningen av arter. Regeringens vill att det i huvudsak ska ske på frivillig väg där skogsbolagen lovar att inte hugga sina mest värdefulla naturskogar. Men forskare som tittat på de frivilliga avsättningarna varnar för att det är ett osäkert skydd. Bolagen kan välja att hugga ned träden imorgon. -- Om man bara ska skydda ytterligare 150 000 hektar i naturreservat till år 2020 så kommer den största delen av de skogar som har höga naturvärden hinna avverkas och det blir en förlust av biologisk mångfald som det tar 100 tals år att restaurera, om det ens går, säger Viktor Säfve på miljöorganisationen Skydda Skogen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den grönfläckiga paddan är på väg tillbaka i Sverige efter flera decenniers träget naturvårdsarbete, men för de vilda bina är läget fortfarande illavarslande. Trots att deras pollination av frukt och grödor är värd miljarder. Sverige har lovat FN att bli bättre på att skydda vår biologiska mångfald. I verkligheten satsar regeringen allt mindre pengar på skydd av hotade arter. Hur ska det gå ihop? Hör miljöminister Lena Ek i samtal med Alva Snis Sigtryggsson Fältbiologerna och Årets Miljöhjälte 2012, Ulf Gärdenfors tf chef för svenska Artdatabanken, Björn Helander intendent på Naturhistoriska Riksmuseet och Miljöhjälte 2013 på Flora och Faunavårdskonferens på SLU. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor i Sverige sitter inlåsta på rättspsyk trots att deras egna läkare friskförklarat dem. Kaliber berättar om rädslan för att släppa ut psykmördaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Helen Johansson var 21 år gammal fick hon diagnosen Borderline personlighetsstörning. För Helens del innebär sjukdomen att hon lätt får mycket svår ångest, en ångest som kan utlösas av nästan vad som helst. - Jag vet aldrig hur jag mår när jag vaknar och därför funkar det inte för mig att jobba, säger hon. Det räcker med att något litet händer så kan ångesten dra igång. Det kan vara att en telefonförsäljare ringer och är envis eller att datorn här hemma krånglar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helen har varit på behandlingshem i flera omgångar och blivit mycket bättre på att hantera sin sjukdom. När hon mådde som sämst åt hon nästan ingenting, drack för mycket och skar sig.

- När det gäller maten tyckte jag inte att jag var värd den. Drack och skar mig gjorde jag för att lindra ångesten.

Vändpunkten för henne kom när hon träffade sin sambo Anne. Kärleken och den trygghet den ger har gjort henne mycket starkare. Idag varken dricker hon för mycket eller skär sig.

Helen drabbades dock av ett hårt slag för ett och ett halvt år sedan. Idrotten har alltid betytt mycket för henne och hon var aktiv i en klubb. Hon ville vara öppen om sin sjukdom och berättade att hon lider av Borderline. Efter ett tag ringde klubben och sade att hon inte längre fick vara med – det fanns de som var rädda för henne.

Helens självkänsla fick sig en rejäl knäck. De gamla tankarna på att inte äta, börja dricka och skära sig kom tillbaka. Idag, ett och ett halvt år senare, undrar hon fortfarande varför vissa personer i klubben var rädda för henne. Samtidigt har en tanke väckts – tänk om hon skulle kontakta klubben och försöka reda ut varför det blev som det blev.

I Fyledalen utanför Tomelilla så startar nu ett stort projekt för att förbättra vattenkvalitén i de skånska åarna. 50 miljoner kronor satsas på att bland annat få in en särskild målarmussla. Men det handlar inte bara om den här särskilda mussla. Det är tio åar i södra Skåne som ska få sig ett uppsving och Hallå Skånes reporter Moa Lundgren åkte dit för att ta reda på mer. Programledare: Malin Nilsson och Linda Evereus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Evin 19 år som precis ska flytta in i en egen lägenhet efter att i många år ha flyttat runt mellan olika familjehem och institutioner. Evin kom till Sverige som tolvåring och som tonåring hamnade hon oavbrutet i konflikt med sina föräldrar i synen på vilka normer och värderingar en ung tjej ska leva efter. Idag lever Evin med skyddad identitet, därför heter hon egentligen något annat. När jag träffade Evin första gången i våras hade hon precis bestämt sig för att med stöttning från ett stödcenter flytta till en lägenhet och bo på egen hand. Hennes beslut och historien bakom väckte en massa frågor hos mig. Vad innebär det att som väldigt ung tvingas fatta avgörande beslut om sitt eget liv? Hur känns det att tvingas lämna både sin familj och sitt gamla liv bakom sig för att kunna leva på ett annat sätt? Hur ser hennes vardag ut? Hur tänker hon om framtiden? Därför frågade jag Evin om hon hade lust att låta mig följa med en bit på hennes resa in i allt det där nya som hon stod inför. I

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.