Explore "rädda" with insightful episodes like "Kan maten rädda landsbygden?", "Han vill rädda de leende björnarna", "Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?", "Han sprang rakt in i lågorna – för att rädda unika blötdjur" and "197: "Vi får inte vara rädda att prata volymer när det gäller utspel"" from podcasts like ""Kluvet land", "Vetenskapsradions veckomagasin", "Vetenskapsradion Klotet", "Vetenskapsradions veckomagasin" and "Det politiska spelet"" and more!
Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet.
Världens minsta art av björnar, malajbjörnarna, härmar ansiktsuttryck på ett sätt som bara setts hos människor och gorillor. Men på forskningscentret där den nya studien är gjord kämpar biologen Wong Siew Te för björnarnas överlevnad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tjuvjakt och skogsskövling är de stora hoten mot den lilla malajbjörnen, den som i en ny studie visar sig kunna härma andra björnars ansiktsuttryck, inklusive leenden.
Björnungar fångas för att hållas som spektakeldjur i bur och vuxna djur skjuts för att ätas, samtidigt som timmeravverkning krymper björnarnas skogar. Vi besöker centret där Wong Siew Te tar emot fångade och utsatta malajbjörnar med målet att sätta ut dem i naturen igen.
I veckomagasinet hör vi också om hur våra matval bidrar till klimatskadlig skogsavverkning i tropikerna, och om hur många arter vi kan låta gå förlorade innan vi själva riskerar att försvinna.
Vi tittar på en ny studie som jämför cancerrisken med vin med den för cigaretter, och hör om den lovande behandlingen mot Alzheimer som fick läggas ner i brist på resultat. Dessutom om hopp om miljövänligare kylskåp och om vad 230 miljoner år gammal förstenad avföring kan säga om vad dinosaurierna åt.
Programledare Lena Nordlund.
Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.
Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.
I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar.
Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.
Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.
Programledare är Niklas Zachrisson.
När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik.
I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen.
Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra.
I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen.
Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen.
Vad har politikerna för knep för att överleva valrörelsens slutskede och hur ser förutsättningarna för nästa års budget ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans avsnitt av "Det politiska spelet" försöker Ekots inrikespolitiska kommentatorer Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg hämta andan mellan alla politiska utspel, utfrågningar och debatter. Tillsammans med Ekots politikreporter My Rohwedder och SVD:s dito Annie Reuterskiöld fördjupar de sig i frågan om hur politiker (och journalister) gör för att klara en hel valrörelse. Är det godis, yoga eller ett vältränat sittfläsk som är hemligheten?
Det är dessutom halvtid i Ekots partiledarutfrågningar. Podden går igenom de mest spektakulära svaren och funderar på hur mycket en statsminister får svära.
Som avslutning rapporterar Fredrik Furtenbach direkt från Harpsund där finansminister Magdalena Andersson (S) precis presenterat det finansiella läget och förutsättningarna för nästa års budget.
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Björn Barr
Flera av Roberts vänner har dött av överdoser. Han själv strök nästan med, av drogen fentanyl. Nu delar Robert ut motgiftet naloxon till missbrukare trots att det är olagligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reporter: Julia Lundberg.
Hur ställer vi om till ett samhälle där naturen inte överexploateras och ekonomin inte undergräver framtidens välstånd? Vi testar några av idéerna som kan bidra till att lösa dagens miljöproblem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje dag matas vi med larm om hoten mot miljön; rovdrift på naturresurser, skenande klimat, utrotade arter och bristen på ledare som kan att ta itu med problemen.
Men mycket sker också som ger hopp. Idéerna om hur vi ska kunna stoppa miljökatastrofen frodas i skuggan av hotbilderna och det ger oss också nya möjligheter. I programmet berättar vi om några av de nya idéerna och låter en engagerad panel på Naturum i Blekinge reflektera över dessa.
Ett samtal om bland annat hållbart ledarskap, om en ekonomi i kretsloppets tjänst, om uråldrig design och att återskapa det vi förlorat i naturen.
Medverkar gör Jonas Roupé strategisk hållbarhetsrådgivare, Agneta Nyholm som utbildar i feminint ledarskap, Louise Lindén från Artister för miljön, Jörg Teichgraeber från Hyper Island, Johan Sandberg på Cefur, Heleen Podsedkowska biosfärområdessamordnare, ornitologen Rolf Larsson och Joakim Andersson Hemberg från Skogsstyrelsen.
I inslagen hör vi Gustaf Källstrand om nobelpris som gynnat miljön, Karl-Henrik Robèrt om strategiskt ledarskap, Markus Johansson om metaller i samhällskretsloppet, Per Arne Olsson om Rewilding, Alexina Thorén Williams om biomimik och Pella Thiel om naturens rättigheter.
Programledare är Daniel Kjellander och producent Sofia Bothorp.
Victoria Rixer och Kristian Borg gästas av bokaktuella Janne Raninen, även känd som Solvallamördaren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Victoria och Kristian har lämnat den vanliga poddsoffan för radiostudion i detta avsnitt, gästen Janne Raninen är nämligen med via länk från Helsingfors. Janne avtjänar ett fängelsestraff i Finland, halva sitt liv har han suttit i fängelse för två olika mord. Nu är han aktuell med boken De kallar mig Solvallamördaren, skriven tillsammans med Ivar Andersen.
Om den här boken kan rädda ett enda liv så är alla år jag suttit i fängelse värda det.
Janne växte upp i Jordbro utanför Stockholm. Föräldrarna jobbade och var aktiva i lokalpolitiken, mamma satt till och med som ordförande i finska föreningen. Men uppväxten kantades ändå av otrygghet, problem i skolan och en känsla av att stå utanför samhället.
Utanförskapet var en stor del, man sökte acceptans och bekräftelse. Dålig självkänsla, dåligt självförtroende, jag såg min mamma bli misshandlad av en man. Allt det här blev en dålig cocktail som präglade hela min uppväxt och ledde så småningom in på den kriminella banan.
Idag ångrar Janne sina handlingar och har fått nya värderingar och ett förtroende för samhället, en känsla av sammanhang. Han har under fängelsetiden fått möjlighet att studera och jobbar just nu med ett projekt på Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo strax utanför Helsingfors, en utvecklingsmöjlighet han är djupt tacksam för. Att stärka kulturutbytet länderna emellan är något han gärna skulle vilja jobba med även framöver. Janne är dessutom ordförande för organisationen Voikukkalapset ("maskrosbarn") som arbetar för att stötta barn med föräldrar i fängelse.
Jag har suttit i fängelse under hela min dotters liv. Mitt allra viktigaste framtidsmål är att vara med familjen, jag vill vara en närvarande far för min dotter.
Som personlig sak har Janne tagit med sig finska tjärpastiller.
En enda godisbit tar mig tillbaka till barndomens somrar, farmor och mormor, Finlandsfärjan...
Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg
Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.
Under den här veckan möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål.
Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går.
Programledare Marie-Louise Kristola.
Mer i programmet: Hård kritik mot Trumps klimatsiffror
Hon älskar motorsport och stekt fläsk med potatismos. Ann-Sofie är egen företagare inom healing och andlig vägledning. Hon är också med i en grupp som är kritisk mot kommunens flyktingmottagning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dokumentärserien Ett nytt Sverige följer nio P4-kanaler ett antal personer som på olika sätt berörs av migrationsfrågan. Ann-Sofie är en av dem.
Reporter: Linda Evereus
Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet.
Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap – det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det.
- Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun.
I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot:
- Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat.
I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel.
Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson.
Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen.
Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU.
De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius.
Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se
Producent: Per Eurenius
per.eurenius@sverigesradio.se
18-åriga Sanna dog av en ovanlig sjukdom Addison eller binjurebarksvikt. Diagnosen går att behandla men Sannas provsvar glömdes bort och hon uppmanades äta isglass istället för att åka till akuten.
Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter Joachim Waern, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och Milena Podolsak, tolk, översättare och forskare i nordiska språk.
Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo.
Konflikts Jesper Lindau åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. Magda Cvjetkovic som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut.
När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. Kajsa Boglind träffar Ivana Todic som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar.
Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien".
Programledare: Kajsa Boglind
kajsa.boglind@sverigesradio.se
Producent: Jesper Lindau
Tio nya mässlingsfall i Stockholm väcker på nytt frågan om hur de som vägrar vaccinera sina barn skulle kunna övertalas. Veckomagasinet tar också upp hotet mot Barriärrevet och spindlarna som frossar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att vaccinera sig handlar till stor del om solidaritet, menar statsvetaren Rafael Ahlskog, för bara om hela befolkningen är vaccinerad, kan vi undvika att sjukdomen dödar barn som är för små för att få sprutan själva, säger han.
I sin färska avhandling har han sett att vi som unga lättast motiveras med motiv om allmän solidaritet, men när vi får barn så slutar vi tänka på samhällets bästa och lyssnar i stället på argument om att skydda våra allra närmaste.
I Vetenskapsradions veckomagasin besöker vi också Australien där forskare ser Stora Barriärrevets koraller blekas mer än tidigare av klimatförändringarna.
Vi hör om dålig och könsstereotypisk design av gynekologistolar och mixerstavar och så får vi veta vilket pyttelitet djur som faktiskt äter mer kött än både människor och valar.
Programledare är Lena Nordlund.
I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Författaren Hervé Guibert fick sitt hiv-besked 1988. 1990 kom romanen som på svenska heter "Till vännen som inte ville rädda mitt liv".
Det blev inte hans sista roman men nästan. Le Monde-journalisten, den hyllade författaren, prisbelönte filmaren och fotografen Guibert, född 1955. Den unge mannen med det ovanligt spefullt änglalika utseendet, vän och älskare till Michel Foucault dog i aids i december 1991, 36 år gammal. Och alla sina sista år skrev han om, och filmade sjukdomen, och kom också att ändra den allmänna franska blicken på något som fortfarande kunde kallas "bögpesten".
Tydligen skrattade Michel Foucault nästan ihjäl sig när han fick viruset beskrivet för sig för första gången: "En cancer som bara drabbar homosexuella, det är för bra för att vara sant!"
Sådan var nämligen den fortfarande häpna, chockade tonen inför en obegriplig epidemi vid tiden för bokens utgivande. En roman eller kanske dagbok i 100 korta stycken om viruset som tar plats, form och färg inuti författaren och alltfler vänner. "Ett räkneverk mot döden" kallar han det på ett ställe.
För viruset som var omöjligt att stoppa kunde i alla fall mätas, Verkningarna gick att mäta. Så det blir möjligen den första romanen om T4, beteckningen för den typ av vita blodkroppar som först angrips av aidsviruset med en successiv försvagning av immunförsvaret som följd. En fullt frisk person har mellan femhundra och tvåtusen T4. Medan de ödesdigra attackerna som drabbar lungorna och toxoplasman som slår sig på hjärnan sätter in i gränsområdet under tvåhundra T4. Då är döden nära, månader eller veckor bort. Så det är en punkt romanen räknar mot: under tvåhundra.
1990 fanns bara ett läkemedel att ta till, ett kraftigt cellgift som kallas AZT. Det kunde stoppa upp processen en aning, ge lite mer tid. Men AZT är så starkt att få tålde det mer än ett år. Så det är en annan punkt att räkna mot: slutet på AZT.
Det är en roman om blodet dettaden sysslar med händelser inne blodet, blottlägger det, det är i blodet läsningen sker kan man säga.
Under 1991 gjorde Hervé också en hemmagjord dokumentär, "La Pudeur ou L'impudeur". I bara en liten liten sekvens som fladdrar på Youtube sitter han i en undersökningsstol och möter som så många gånger förr en sjuksköterska som ska tömma blod ur hans arm, för att mäta, läsa i det, ser man på det där lilla filmfragmentet så sammanfattar det vad romanen räknar och räknar ner.
"Nedbrytningsprocessen som satt i gång i mitt blod fortgår dag för dag …Långt innan min sjukdom hade konstaterats genom undersökningarna kändes det som om mitt blod plötsligt hade blottlagts, lagts i dagen, som om det förut varit skyddat av någon sorts klädsel som jag inte vetat om. Mitt blod är avslöjat, för alla överallt och för alltid, mitt blod är naket på tunnelbanan och bussen, på gatan där jag går, en pil är ständigt riktad mot blodet och mot mig.
Syns det i ögonen?"
Den börjar med en stillbild på Guibert uppkrupen i en fåtölj. Placerad vid en sprängfylld bokhylla. På golvet framför ligger utspridda papper, manussidor, men han läser i inget, han har lagt handen över ögonen.
Alla böcker att inte skriva. Det kan bli två till resonerar han, kanske, med AZT. Ingen utan. Alla böcker att inte läsa. Det är en blivande världsberömd författare som ska dö här, och räkneverket äter upp hans eftermäle.
Handen över ögat, det är utmattning. För detta är också en bok om omänsklig trötthet, skriver han. Viruset kommer från grönapan. Det fascinerar honom.
"Detta är hästens eller apans trötthet inympad på en mans kropp."
Nästa bild i det lilla utsnittet från filmen är bara hans tändstickssmala ben som cyklar och cyklar och cyklar och cyklar. Motionsredskapet kommer ju förstås ingen vart. Inga muskler blir till. Bara den lilla kilometerräknaren tickar. Sista bilden är en luftboxning bara, mot spegeln. Tunna kraftlösa jabbar. En oresonligt envis, glupsk, svart, allvarlig blick.
Men när romanen kom handlade den monumentala uppmärksamheten inte bara om blodet utan också om Muzil. Så kallas den franske filosofen Michel Foucault som är en stor del av romanen. Han dog i aids redan 1984. Men det berättade han inte offentligt. Kanske visste han det inte. Ville inte veta. Ville i vilket fall inte att någon skulle veta.I "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" berättar Hervé allt.
Om hans hosta, hans partner Stephane, hans sadomasochistiska köttiga farliga lekar i uppbyggda långtradarhytter och noggrant nedsmutsade badkar på avancerade gayklubbar i San Francisco. När Muzil dör går Hervé ut på gatan och gråter och sjunger en hel dag. Han tvättar också, äcklad och rädd, sin tunga med tvål efter att ha kysst hans hud. Han skriver om de unga män som beklagande får sina negativa besked och inte blir del av den dödsmärkta gemenskap som också är djupt, tungt och svart romantiserad.
Utan att hämta andan eller verka tveka ett ögonblick får glupskheten på smitta växa sida vid sida med den skamfyllda rapporteringen om en växande böld i munnen. Opedagogiskt berättas hur hiv kallas "den underbara sjukdomen" av osmittade längtande, och att som Hervé skriver mitt i skräcken sög faran: "vi hade kunnat dricka spetälska om vi kunnat."
Foucault kom aldrig ut offentligt. Och Hervé kom ut med en roman som berättar allt om detta bakvända, motsägelsefulla, intensiva.
Klart det blev liv när den kom, denna blodisande heta klassiker med så många giftiga teman utrullade på polerad, smutsig prosa. Men förutom hyllningar och inbjudningar till litterära tv-program fick den sjuke författaren en svekdebatt i hasorna. En som återkommer då och då: Vad får man egentligen berätta om sin vänner och om levande nationalikoner?
"Jag var i min fulla rätt, det var inte främst min väns dödskamp jag beskrev utan min egen", han svarade så.
Jag skulle kunna prata och prata om den här romanen tills skymningen föll. Så lite blev sagt. Om äktenskapet till exempel. Och förstås om själva vännen som inte ville rädda hans liv. Chefen för ett läkemedelsbolag, som dinglar ett komplett värdelöst vaccinationslöfte, ett botemedel, framför näsan på den noggrant nedräknande sjuke och kastar grus i själva mätinstrumentet. Själva romanen.
Tänk om tiden går att stoppa? Kan klockan räkna bakåt? Det skall visa sig vara den plågsammaste fasen av alla: Hoppet.
Men som sagt, ibland är tiden slut.
Hervé Guibert dog den 27 december 1991 i sviterna av ett självmordsförsök.
Översättning: Anders Bodegård. Förord: Jenny Högström.
Rädsla hos hundar, och hundägare för den delen, är en nödvändig och naturlig funktion. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor om rädsla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar lyssnarnas frågor om rädsla och ställer de till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och etologen Ingrid Tapper förklarar teoretiskt vad rädsla är.
Hur vet man att det är rädsla? Vad gör det egentligen om hunden är rädd? Vilka perioder av rädsla finns det i en hunds liv? Ska man väcka en hund ur en mardröm?
Eva Bodfäldt menar att hunden inte kan klara sig själv i alla lägen utan att man måste finnas där för den och förklarar hur man kan se på hunden om den är rädd.
- Det vanligaste är att svansen åker ner, huvudet kan pendla fram och tillbaka och fokuset försvinner. Rädda hundar kan även bli helt stilla, kan de inte fly så kan rädslan slå över till aggression. Många gånger drar de sig undan eller klättrar på oss människor för att bli omhändertagna, menar Eva Bodfäldt.
Att undvika faror är en klok strategi för alla typer av djur. Intelligenta djur lär av erfarenheter och det gör att ett ungt oerfaret djur är oftare rädd än ett vuxet som kan skilja på imaginära faror och på verkliga, menar etologen Ingrid Tapper.
- Det är klokt att vara försiktig mot det man inte känner till, rädsla är en stark känsla men den har ett högt överlevnadsvärde. Hundar är ganska rädda av sig när något är för konstigt, precis som hos oss människor, säger Ingrid Tapper.
Alla de stora frågorna finns på dagordningen när EUs ledare nu möts i Bryssel. Och i några frågor kan mötet få helt avgörande betydelse. Överlever handelsavtalet med Kanada?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi berättar vad som är på gång. Men vi förklarar också vilka frågor som bränner mest och varför de gör det.
Medverkar gör EU-reporter Susanne Palme och Brysselkorrespondent Jan Andersson. Programledare är Ci Holmgren.
Många rocklyssnare har fördomar om musikaler. Men gräver man djupt i musikhistorien så inser man hur stor påverkan musikaler haft och fortfarande har på all slags samtida musik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Både popmusiken och soulmusiken har rötter som leder tillbaka till Broadway på 1920-talet. Broadway är populärkulturens moder och dess Champions League. Intervjuer med regissören och manusförfattaren Edward af Sillén och sångerskan Sarah Dawn Finer.
Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.
Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.
En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven från överfiske.
Om det går att kommersialisera jordbruksgrödor som producerar till exempel motorolja skulle bondens åker kunna ersätta miljöskadliga kemifabriker. Bra för landsbygden, tror Sten Stymne.
Linda, Hampus och William bestämmer sig för att bli vegetarianer. Inga fler djur ska offras för att ätas.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io