maten

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Programmet är en repris från 18 januari 2024.

Hör om Sveriges brist på matlager och varför spannmål blir viktigt om importen av livsmedel skulle sluta fungera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många svenskar har skaffat egna krislådor med mat efter MSB:s uppmaningar. Men vad händer om den maten tar slut? Ekots reporter Henrik Dammberg berättar om avvecklingen av de statliga beredskapslagren på 90-talet och regeringens planer på att bygga upp ett nytt system – inspirerat av Finland.

Programledare: Robin Olin
Gäst: Henrik Dammberg
Producent: Ulrika Lindqvist
Med ljud ifrån: ABC News, Aftonbladet, Ekot, Folk och Försvar, SVT, TV4.

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

9-åriga Vera har två marsvin runda, rufsiga Tusse och den lite mindre och mer välkammade Tofflan. Men vad gillar marsvin att äta egentligen? Det har Vera svaret på!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vill du vara med i Djuronsdag?

• Skriv till Markus!

• Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Louise är övertygad om att man presterar bättre när man ätit en bastant frukost, något som experterna inte riktigt håller med om. Vi reder ut vilken mat som är optimal för hjärnans förmåga och hälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hjärnan är ett energikrävande organ som behöver mycket bränsle. Men spelar det nån roll vad vi matar den med? Ska det vara hemlagad medelhavsmat, eller fungerar energin man får från skräpmat lika bra?

Charlotte Erlanson-Albertsson professor i medicinsk och fysiologisk kemi berättar vad som händer i hjärnan vid hunger och mättnad, och varför hjärnan ibland skriker efter sånt som inte är bra för den.

Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, hjälper oss att navigera i diet-trenderna och berättar hur vi kan påverka hjärnans hälsa och vårt välmående med hjälp av kosten.

Bisittare: Ola Hermanson, hjärnforskare

Programledare: Louise Epstein

Producent: Peter Normark

Louise är övertygad om att man presterar bättre när man ätit en bastant frukost, något som experterna inte riktigt håller med om. Vi reder ut vilken mat som är optimal för hjärnans förmåga och hälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hjärnan är ett energikrävande organ som behöver mycket bränsle. Men spelar det nån roll vad vi matar den med? Ska det vara hemlagad medelhavsmat, eller fungerar energin man får från skräpmat lika bra?

Charlotte Erlanson-Albertsson professor i medicinsk och fysiologisk kemi berättar vad som händer i hjärnan vid hunger och mättnad, och varför hjärnan ibland skriker efter sånt som inte är bra för den.

Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, hjälper oss att navigera i diet-trenderna och berättar hur vi kan påverka hjärnans hälsa och vårt välmående med hjälp av kosten.

Bisittare: Ola Hermanson, hjärnforskare

Programledare: Louise Epstein

Producent: Peter Normark

De skulle bjuda på nåt litet. Men ukrainsk gästfrihet flödar gärna över. Anja Allvin och Anastasia Lundqvist bjuder på matfest från Ukraina. Med smaker som passar en svensk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ukrainska motsvarigheten till vår fika är en tebjudning. Men det är inte ovanligt att det förutom söta saker också bjuds på allt möjligt som finns hemma. Tebjudningen blir ofta till middag. 

- Kom hungrig om du blir bjuden på te i Ukraina, säger Anja Allvin.

Tillsammans med Anastasia Lundqvist har hon skrivit boken CMAK om ukrainsk matkultur.

Anja är född och uppvuxen i Ukraina, men bor i Sverige sedan 19 år. Anastasia Lundqvist växte upp i Kirgizistan, men hennes mormor kom från Ukraina. Många förflyttades eller tvångsdeporterades till centralasiatiska republiker.

- Det var så min familj hamnade där, säger Anastasia.

Cmak är det ukrainska ordet för smak skrivet med kyrilliska bokstäver. Det är alltså samma ord.

- Sverige och Ukraina är inte så långt från varandra smakmässigt, säger Anastasia. 

- Det är lätt att ta till sig den ukrainska maten, säger Anja. Det är bekanta smaker. Sverige och Ukraina har också haft starka kopplingar historiskt.

Ukraina är ett stort jordbruksland med många olika klimat. Genom historien har landet också påverkats av många kulturer. Resultatet har blivit en varierad matkultur. 

Det här bjuder de på:

Kyckling Kiev, en restaurangklassiker i USA som fortfarande är vanlig i Ukraina.

Varenyky, ukrainska dumplings, här fyllda med potatis och svamp. Men de finns i många varianter, även söta, t ex fyllda med bär.

Borsjtj, soppan som det också finns mängder med recept på, till och med utan rödbetor. Här görs den med anka.

Långbakat fläsk på en bädd av surkål och torkad frukt. Och massor med fermenterade tillbehör.

Uzvar, en juldryck som bland annat görs med torkat rökt päron.

Och den syrade grädden smetana dyker ständigt upp som tillbehör eller sås.

Skörbjugg skördade fler offer i flottan än blodiga sjöslag på 1600-talet. Den här veckan undersöker vi maten (som aldrig åts) ombord regalskeppet Vasa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dåligt vatten och möglig mat – så var livet för de sjömän som tjänstgjorde i den svenska flottan under 1600- och 1700-talet.

Regalskeppet Vasa förliste i Stockholm 1628 under sin jungfrufärd. När hon bärgades 333 år senare var stora delar av skeppet och föremålen ombord intakta. Tack vare det kan vi se exakt vilken mat som togs med på seglatsen.

I programmet medverkar Ulrica Söderlind, forskare vid Umeå universitet och författare till boken "Skrovmål", samt Karin Schaefer, programansvarig på Vasamuseet.

Programledare: Henrik Brandt
Producent: Karin Grönberg
Tekniker: Johannes Oscarsson

Den senaste tidens varma väder och torka har drabbat många lantbrukare i Sverige. Nu finns en oro för dåliga skördar och att man tvingas nödslakta djur. Hur kommer det här påverka konsumenter, tillgången på mat och matpriserna? Vi reder ut med experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi intervjuar också en sparekonom om den svaga svenska kronan och vad det innebär för oss konsumenter. Varför är kronan så svag? Och när kan vi vänta oss en vändning?

Programledare: Anna Oscarius

Hur ser det ut i ditt kylskåp eller i ditt skafferi? Har du rensat och vad hittade du? I Karlavagnen söndag med Mona Wahlund handlar det om vad du har hittat i ditt kylskåp och vad du glömt bort att du hade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kylskåpsstädning eller frysboxrensning är ju välkommet, speciellt nu när matpriserna rusat i höjden. Dela med dig av vad du hittat där inne i gömmorna!

Något alldeles underbart gott eller någon ost som var på väg att möta dig i hallen? Maten vi glömde är temat.
Vad har du i gömmorna och varför? Räkskal? Frysta kräftor från 1992? Kanske du köpte en speciell marmelad när du var i London sist, men den är utgången sedan tio år? Vad har du hittat i ditt kylskåp, skafferi eller i frysen? Eller har du glömt mat någon helt annanstans?

Programledare: Mona Wahlund

Karlavagnen startar kl 21.40 - telefonslussen öppnar 21.00 Ring 020 - 22 10 30. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar på ämnet eller bilder på din kvarglömda mat.

Producent: Monika Bohman

Ansvarig utgivare: Markus Boger

Marie Andrée har lagatmat som under kristidsåren. Matransonering: 117 gram mjöl i veckan, 1 ägg, 238 gram kött, 28 gram ost. En tid då det åts kanin, ekorre, grävling, kråka och skata. När man gjorde låtsasgrädde av mjölk, mjöl och socker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marie Andrée och hennes man driver Beredskapsmuseet i Viken utanför Helsingborg. 

Det handlar om livet i Sverige under andra världskriget, 1939 till 1945. 

Männen var inkallade och kvinnorna fick göra allt, både arbeta och sköta hushållet. Utan hushållsmaskiner och med ransonering på maten.

Man åt kanin, grävling, kråka, råka och skata. Myndigheterna berättade att ekorre var mycket nyttigare än kyckling.

Marie berättar hur ransoneringskorten fungerade. Och hur det gick när hon själv skulle leva på samma sätt. 

Hon bjuder på en kristidslunch, trerätters till och med, som avslutas med en kristidskaka — utan ägg och smör.

Marie är oroad för vad som skulle hända vid en ny kristid.

- Vi har inga svenska konserver, säger hon. Det mesta som inte är i säsong är fryst idag. Om det skulle bli ransonering av el så kan ju butikerna inte ha allt det frysta.

Men hon är ändå positiv.

- Jag tycker inte man ska tänka grått eller tråkigt, om det blir kristid. Istället ska man tänka: nu tar vi vara på det här, vi gör det bästa av det.

Matpriserna har skjutit i höjden, och många har ägnat julhandeln åt att hitta röda prislappar. Varför är maten så dyr, och när blir den billigare igen? Plus, gör det här att Sverige blir mer som Norge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare:
Claes Aronsson

Röster och medverkande i programmet
Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen
Joakim Wirén, analytiker HUI

Producent:
Philip Ramqvist

Tekniker:
Susanne Martinsson

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Zomaar kwam het op Simon en Garfunkel tijdens de show. Hoe zou het met ze zijn? Heeft de ruzie van weleer plaats gemaakt voor vriendschap?

Att plocka maten ute är inne. Nu är det skördetid för att plocka svamp och bär i skogen. Har du lagat måltider där alla dina råvaror har plockats i skogen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att plocka skogsmat är en naturupplevelse och helt gratis.

Skogen bjuder på allt från lingon, blåbär, hjortron, svamp, blad och nässlor. I fattiga tider har till och med barken blivit mjöl som använts i både bröd, soppor och grytor.

Hur tar du vara på maten i skogen? Vad lagar du av det du plockar? Vilken skogsmat är din favorit?

Ring och berätta på måndag.

Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du få tala finska med programledaren.

Ring på telefonnummer 020 – 22 10 30. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.se

Karlavagnen på Facebook.
Karlavagnen på Instagram.

Programledare: Pia Herrera

Programmet startar kl. 21:40 i P4 och Sveriges Radio Finska. Telefonslussen öppnar klockan 21:00.

Producent: Maria Repitsch

Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

 

En arme marscherar på sin mage, är ett citat som brukar tillskrivas Napoleon. Om fältransoner, den älskade ärtsoppan och koktrossen som nu gör comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad vi valt att äta genom historien.

I programmet hör du Peter Stensson och Ioanna Pavlidou som gör lumpen i Umeå, tillsammans plutonchefen Viktor Andersson. Vi möter även historieproffessorn Martin Hårdstedt vid Umeå Universitet. Dessutom följer vi med på ärtsoppslunch med veteranerna Bengt Björkman, Torbjörn Lundqvist, Bo Hjalmarsson, Per-Axel Staflund och Peter Fjällberg.

Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Bo Andersin och producent Karin Grönberg.

Under OS 1912 i Stockholm blev deltagarna rekommenderade att undvika vatten. Istället drack man alkohol. Om kolhydratsladdning före långlopp och om hur mandelmassa ger energi åt en extremidrottare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och hur våra matvanor förändrats över tid. 

I programmet hör du Gunde Svans skidtränare Pär-Åke Yttergård, multisportaren Björn Rydvall, idrottshistorikern Leif Yttergren, och kost-experten Ewacarin Sehlstedt på idrottshögskolan vid Umeå Universitet.

Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg.

För att du ska få mat på bordet måste hela kedjan från jord till bord fungera. Så vad händer vid en stor störning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem ansvarar för matförsörjningen om det blir kris eller krig 

Sveriges matförsörjning är helt beroende av andra länder och en stor störning mot importen av såväl mat som bränsle och gödsel kan få förödande konsekvenser. Hör Camilla Eriksson från FOI om ansvaret för svensk matberedskap och dessutom berättar mathistorikern Richard Tellström om en av 1900-talets mest omfattande misstroenden mot den svenska staten. Allt sprunget ur problem med matförsörjningen.

Mat i kris

Om krisen kommer vill MSB att vi ska klara oss en hel vecka utan matbutiker och spis. Maten ska vara lättlagad, kräva minimalt med vatten och ha högt näringsvärde. Hör Elin Bohman från myndigheten berätta allt du behöver veta.

Beredskap med P4 Extras Erik Blix

Beredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.

Tipsa oss gärna
Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla beredskap@sr.se

Ljud i avsnittet: Sveriges Radio, SVT, Filmarkivet

Vi luras till att äta allt för mycket skit! Det menar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som har granskat den till synes nyttiga maten. Ett äpple är inte längre ett äpple, livsmedel som består av sirapssöta juicekoncentrat kan marknadsföras som frukt, menar hon. Naturgodiset är i stort sett bara godis, vit choklad beskrivs som yoghurt och hur mycket betalar vi egentligen för varor som bara är salt? Vi pratar om vad Ann kallar för fejkmat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

Ann Fernholm tycker att det är dags att fokusera på "frånsatser" allt som försvunnit ur maten. Nya produkter skapas, men mycket av det nyttiga saknas. Det går till djurfoder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ann Fernholm är aktuell med boken Fejkmaten, om den ultraprocessade maten. Hon disputerade i molekylär bioteknik, men har i 20 år varit vetenskapsjournalist. I boken listar hon de 100 vanligaste ingredienserna. Socker är näst vanligast.

- Det är bara en tredjedel på listan som är naturlig mat, säger Ann.

- Vi har övergivit det som vi ätit under vår evolution. Nu äter vi helt annan mat.

- En pulversoppa kan bestå av mer palmfett, glukossirap och stärkelse än svamp, berättar hon.

Det mesta vi äter är processat. Mixa frukt till en smoothie är en process. Att koka potatis är en process. Att syra mjölk till fil är en process.

- I den ultraprocessade maten har mat brutit sönder maten till sina minsta beståndsdelar. Man kan ta potatisstärkelse, vatten, förtjockningsmedel, kryddor och protein från ärta och så gör man en vegokorv av det.

Ann har anmält flera produkter för att de marknadsförts med påståenden som hon menar inte stämmer. Hon har vunnit i flera fall, som "naturgodis" där vit choklad kallades yoghurt, och fil som kallats "hälsofil" trots att den innehållit mycket tillsatt socker.

- Maten blir inte ultraprocessat bara för att den gått igenom livsmedelsindustrin, säger Ann. Livsmedelsindustrin kan göra jättebra och näringsrik mat.

Syster Therése Olsson grundade ett eget kloster där hon är den enda nunnan. Maten är viktig i hennes liv. Och advent innebär fasta. Vi går i kloster och äter under tystnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mitt i Linköping, bland affärs- och restauranggator, ligger ett litet kloster, kanske Sveriges minsta – Linköpings kloster. Det grundades och drivs av syster Therése Olsson som bor där själv sedan 2014. 

– Måltiden och nattvarden, är kyrkans centrum, säger hon. Vad och hur vi äter är ett sätt att visa omsorg, solidaritet och generositet i världen.

Hon ser måltiden som en förlängning av kyrkans nattvard.

När Meny besöker Linköpings kloster är det mitt i advent. För många betyder det mys och extra god mat december igenom.

För syster Therése betyder det fasta. Adventsfastan eller Den lilla fastan sträcker sig ända fram till jul. Då äter hon helt vegansk. Ett lagat mål mat om dagen under ett ätfönster på sex timmar.

Att känna hunger är en speciell erfarenhet, särskilt i vår tid när det finns mat överallt och de flesta kan äta precis vad och när de vill.

– Det är en skillnad på att känna sig hungrig och att känna ett sug. Att bjuda suget lite motstånd påverkar hur du tillreder och äter maten och gör något med respekten och tacksamheten för maten.

Ett samtal om dukning, principer, frosseri och hur det kom sig att syster Therése startade ett eget kloster.