Explore "maten" with insightful episodes like "Hela listan: den förbjudna maten på första dejten", "Over moaten", "Så fixar du maten ombord på båten", "Meny-Tomas dotter Tinda berättar om maten i Paris" and "Kan maten rädda landsbygden?" from podcasts like ""Fejden i P4", "Verhalen in het Gents, vertelselkes van een straatschender, een stand up en een liedje", "Meny", "Meny" and "Kluvet land"" and more!
Anna Mannheimer är "Doktor Love" och ger goda råd inför restaurangbesök. Varför lever Anna helt utan möbler? Styvsonen Hector Apelgren har svaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Straffen för förloraren i frågesporten går från värre till värst och det tackar vi lyssnarna för.
Over maten, de Dalai Lama en de Gouden Tempel, met daarna een liedje van De Straatschenders met als titel “'Tuupe", meezingen van harte aanbevolen .
Inleiding door Mark Lefever.
Achtergrondmuziek met fragmenten uit en toestemming van Livingstone : "On the trail".
Wie niet zo vertrouwd is met het Gents als regionale taal kan op de website www.straatschenders.be een versie van het verhaal en van het liedje terugvinden die dichter aanleunt bij het Algemeen Nederlands. Dit staat onder de hoofding “Vertelselkes” , klikken op 7. “Over Moaten" , boven de foto met link naar de You Tube versie.
Liv Bryngelsson seglade jorden runt i tre och ett halvt år och bor 100 dagar om året på båten. Hon vet hur man får köket ombord att funka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trångt och primitivt kök. Ont om vatten och pytteliten kyl.
Vad ska man handla? Hur ska man stuva? Vad ska man laga?
Malin Jormasdotter i Vänersborg skickade ett mail till oss och undrade. Hon och hennes man har just flyttat till segelbåten permanent.
Liv Bryngelsson och hennes man har bott mycket på båt. Som mest när de seglade i Latinamerika och Västindien i tre och ett halvt år. Liv har också skrivit Båtköket, en bok med tips och recept.
- Vi äter bättre ombord än hemma, säger Liv. Man har mer tid och blir mer uppfinningsrik.
Liv delar med sig av sina tips. Som ju kan användas också i husbilar, tält och sommarstugor.
Johannes Bronte Lundell berättar hur det är att laga mat på ett större fartyg. Han är kock ombord på skolfartyget Gunilla som nyligen återvände från Karibien. En nästan 50 meter lång tremastad bark, som används som skolfartyg på Öckerö gymnasium. Fartyget fick segla hem i förtid pga corona-pandemin, och gjorde också sin längsta segling - 43 dygn.
I dagens Meny besöker programledaren Tomas Tengby Paris och pratar fransk matkultur med sin dotter Tinda som bott i Paris i 11 år. Om det första mötet med matkulturen, hur det förändrats genom åren och om skillnaderna mellan Sverige och Frankrike.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ibland ser man inte skogen för bara träd. Ibland ser man inte att man kan göra ett program om en annan matkultur bara genom att prata med sin dotter.
- Idag är jag i Frankrike, i Paris, säger Tomas. Min dotter Tinda bor där sen 11 år. Hon är psykolog och tvåbarnsmor. Att hon läst till psykolog på franska övergår mitt förstånd... Men det är en annan historia. Programmet handlar ju om mat!
- Det märkliga är att jag först nu inser att genom att bara prata materfarenheter med henne så kan jag lära mig en hel del om den franska matkulturen.
Tinda Lund-Tengby bor med sin familj på andra sidan Montmartre-berget, bakom den vackra kyrkan Sacré-Coeur.
- Rent matmässigt var det ett litet nerköp att flytta hit, säger hon. För det var inte lätt att vara vegetarian i Paris då. Men det har blivit bättre.
Tinda berättar om ostens roll i Frankrike:
- Ostar är som deras lösgodis.
Om efterrätten som alltid ska finnas. Hur man ska skära upp ostar, och att till och tårtor delas på ett annat sätt. Om bagerikulturen, småaffärer och marknader och om skolmaten.
- I Frankrike får man små barn att äta upp genom att locka med att de får lite camembert som belöning, säger hon.
- Samtidigt ses det som ett bra mellanmål att barnen äter lite baguette och en bit choklad.
Det finns också tydliga skillnader mellan Sverige och Frankrike vad gäller etiketten vid matbordet.
Tomas Tengby besöker också en vanlig fransk supermarket i jakt på det som skiljer från en svensk affär. Och Tinda tar med honom till den kooperativa supermarket som familjen är med i. En supermarket i två våningar och med 7000 medlemmar.
Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet.
På den japanska ön Okinawa finns flest 100-åringar. Maten är en viktig orsak. I Lund har kockar översatt kosten för att passa svenskar. Köttbullar med brunsås och korv stroganoff men riktigt nyttigt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ön Okinawa i södra Japan är en av de s k blå zonerna. En av de platser i världen där man lever längst, där det finns flest personer som blir hundra år, eller mer. Dessutom med färre sjukdomar, mindre cancer, mindre hjärtsjukdomar, mindre demenssjukdomar. Sedan 1975 har forskare studerat 900 hundraåringar på ön för att försöka förstå varför de lever så länge och mår så bra. Bland annat har man kommit fram till att maten spelar en viktig roll.
Strax utanför Lund, i en gammal skånegård, ligger Igelösa Life Science, ett privat medicinskt forskningsbolag som specialiserar sig på transplantationsvård. För att klara en sådan operation måste patienten vara stark. För det krävs en bra livsstil med bland annat bra mat.
På Igelösa tog man del av Okinawa-studierna och började själva laga Okinawa-mat och göra egna tester på patienter. Resultaten var goda. Men efter ett tag tröttnade patienterna på de japanska smakerna.
- En bra lösning är inte bra förrän man vill äta den också, säger Ådne Steen, vd på Igelösa.
Så de lät sina kockar Gunilla Hansen och Matthew Pohl översätta kosten till svenska smaker och råvaror. Resultatet kallas okinordisk mat.
- Det måste vara minst lika gott som vanligt, säger Gunilla.
Meny provsmakar en lunch med köttbullar med brunsås, lingonsylt, rostade rotsaker, en god sallad och en lyxig chokladdessert.
Okinordiskt är mycket fibrer i hela korn, mycket grönsaker, mycket baljväxter. Väldigt lite kött och köttprodukter, väldigt lite mejeriprodukter. Näringsrikt och kalorisnålt. Och kolhydrater med lågt glykemiskt index, s k långsamma kolhydrater, som tar lång tid för magen att smälta.
Maten ger mycket goda resultat på bara två veckor.
- Vi har haft patienter med diabetes typ 2 som kunnat sluta med insulin, säger Ådne Steen.
Men på Okinawa handlar det om mer än maten. Det handlar om en hel livsstil. Med mycket fysisk aktivitet. God anpassningsförmåga som gör att stressnivån är låg, och en positiv livsinställning. Det ingår också starka sociala sammanhang med mycket umgänge med släkt och vänner. Och de har en vård som hämtar från både den västerländska och den österländska medicinen.
Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN.
I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget – utan mot hungern - i hemlandet.
När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten…
Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet.
Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen.
Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol.
Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet.
Programledare: Robin Olin
robin.olin@sr.se
Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sr.se
Klimatförändringarna gör det allt svårare att odla. Samtidigt blir vi fler människor på jorden som behöver äta oss mätta. Vad händer när maten inte räcker till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En varmare planet är inte bra för våra vanligaste grödor - men hur påverkar det ett kallt land som Sverige? Vad har bin med saken att göra? Och vad är det som händer i Peru?
Och viktigast av allt: vad måste vi göra för att undvika en kommande svältkatastrof?
Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Tittar vi till antalet gener i våra kroppar så är vi 99 procent bakterier och en procent människa, säger Soki Choi, som skrivit boken Kimchi och kombucha - Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna.
Boken handlar om hur viktiga tarmbakterierna är för oss, och hur vi kan påverka vår bakterieflora genom vad vi äter.
Soki har gått igenom 400 vetenskapliga artiklar och sammanfattar rönen i sin bok. Det finns t ex en intensiv kommunikation mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna.
- Tarmarna tillsammans med tarmbakterierna har klassificerats som ett nytt mänskligt organ.
- Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen. Man kan se kopplingar mellan tarmbakteriefloran och de västerländska välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa.
Nu får vi också förklaringen till varför vi ska äta fibrer. De bra tarmbakterierna gillar fibrer.
Så vad ska vi äta?
- Fiberrikt, Fermenterat, Färgrikt, Fisk och Frukter, säger Soki.
- Enklast är att äta naturligt. Bort med allt konstgjort som vi har hittat på.
Det går att förbättra sin tarmflora genom att byta kost. På bara några veckor kan man märka av en skillnad.
- De dåliga bakterierna skriker efter mer dålig mat. På samma sätt vill de bra bakterierna vill påverka oss att äta mer av det nyttiga.
- Genom att byta kost och hålla ut ett tag så kommer de bra bakterierna ta över. Och sedan kommer de att hjälpa dig att längta efter den sortens mat, säger Soki som i programmet bjuder på egengjord kombucha, fermenterat te från Korea.
Magnus Robach, Sveriges ambassadör i Tokyo, och Malin Eriksson, kock på ambassaden, berättar om matens roll i det diplomatiska arbetet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
— Diplomati är kontaktskapande verksamhet, säger Magnus Robach. Och eftersom vi ägnar oss åt kontaktskapande, så bjuder vi väldigt ofta på mat.
— På ett år har vi runt 2000 gäster, berättar Malin Eriksson som är kökschef och enda personal i det stora restaurangköket på ambassaden.
— Jag känner andra ambassadkockar och vi brukar hjälpa varandra vid större jobb.
Magnus Robach har varit Sveriges ambassadör i Japan sedan 2014. Han har också varit stationerad i Japan under 1980-talet. Dessutom har han arbetat i Frankrike, Belgien, Brasilien och jämför inställningen till mat i de olika länderna, och även hur han själv använt sig av maten i arbetet.
Diplomatisk mat handlar om allt från lunch för två personer — ambassadören och en gäst — till mingel med flera hundra personer. Och kungabesök, som snart blir av, berättar Malin.
— Man kommer inte ifrån det, kioskvältaren är alltid köttbullar, konstaterar ambassadören.
Malin berättar att hon just gjort 1000 köttbullar.
— Utmaningen är att laga svenskinspirerad mat för människor som inte är vana med gräddsåser och att steka i smör. Jag försöker blanda det japanska tänket med de svenska smakerna.
Ett program om matförpackningars mångtusenåriga historia, om Napoleons betydelse för utvecklingen, om vilken färg som säljer bäst, och om framtidens förpackning som vet hur maten mår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Många har en bild av förpackningar som skräp, men idag är de svåra att skippa den, säger Malin Göransson, doktorand på Lunds tekniska högskola som forskar kring förpackningar.
Förpackningar gör att vi inte blir sjuka, skyddar varor mot ljus, och ger oss mindre matsvinn.
– Det kan faktiskt vara sämre för miljön om man minskar på förpackningarna, säger Malin. Då kanske inte varan klarar sig ända fram till konsument och måste slängas.
– Oftast är produkten en större miljöbov är förpackningen.
Christer Byhr har jobbat ett helt yrkesliv som reklamare och formgivit många livsmedelsförpackningar.
– Förpackningen är jätteviktig, säger han. Det görs inte så mycket reklam för matprodukter längre, så det är på hyllan de måste sälja sig. Inom en minut har vi fattat beslut om vad vi ska köpa.
– Bästa matfärgen är rött, säger Christer Byhr och berättar också hur man får nåt att se dyrt och lyxigt ut, eller riktigt billigt.
Materialutvecklingen i historien har styrts av vårt behov av nya matförpackningar. Både glas och papper uppfanns för många tusen år sen som matförpackningar. Den stora förpackningsrevolutionen kom på 1800-talet.
På framtidens förpackningar kommer bästföredatumet ersättas med en uppgift om livsmedlets verkliga kvalitet.
– Vi har sensorer på förpackningarna, berättar Malin Göransson. Ofta håller ju livsmedel längre än vad som står på förpackningen.
– Tänk att du varit borta en helg och kommer hem och tittar i kylen. Då behöver du inte fundera på över vad som måste slängas av det som redan är öppnat. Istället talar förpackningarna om hur matvarorna mår.
Lina Nertby och Mia Clase mötte tarmbakterierna för tre år sen och deras liv förändrades. Fredrik Bäckhed forskar på kopplingen tarmbakterier, mat och hälsa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hypokondrikerna Mia Clase och Lina Nertby mötte vetenskapen om våra tarmbakteriers betydelse. De började äta annorlunda. De startade en blogg - Food Pharmacy. De skrev en bok med samma namn som blev den mest säljande inom kategorien mat och hälsa 2016, och nummer fem av alla fackböcker.
I höstas kom bok nummer två – Food Pharmacy kokboken, som också blev en storsäljare. Idag har de lämnat sina gamla jobb och ägnar sig åt bloggen, böcker och föreläsningar. Och de mår mycket bättre.
– Det finns de som menar att människan har nio gånger fler bakterier än celler i kroppen, säger Fredrik Bäckhed. Vi är 90 procent bakterier och 10 procent människor.
Fredrik Bäckhed är professor i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin. Han forskar på tarmbakterier. Han berättar att man idag kan ta reda på vilka tarmbakterier man har och därmed få veta vad man bör äta och vad man bör undvika.
– Det generella rådet man kan ge är att äta så blandat som möjligt. Mycket grönsaker. Och att äta mer fibrer.
Många resebolag brister i informationen till försenade pendlare. Livsmedelsverket har granskat vad maten vi äter egentligen innehåller. Hur liten får den finstilta texten vara i reklam.
Vilka mattrender kommer under 2017? Vad kommer vi handla, laga och äta? Och går det att skapa en trend?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Meny pratar med två trendanalytiker och med några som hoppas kunna skapa en trend.
– De två stora trenderna är hållbarhet och hälsa, säger Lennart Wallander på Food & Friends Communications, en PR-byrå som jobbar med mat och dryck.
Hur går det till att trendspana? Kommer trenderna från några speciella platser eller länder?
Vad är definitionen på en trend? Finns det olika sorters trender, olika starka strömningar?
Lennart Wallander skiljer på trend och fluga:
– En fluga just nu är rainbow bread, regnbågsfärgat bröd. Kul att lägga ut på sociala medier, men knappast nåt som kommer leva vidare.
Ingela Stenson är omvärldsanalytiker och strateg på PR- och kommunikationsbyrån United Minds.
– För att hitta trenderna måste man förstå historien, kartlägga nutiden och sen se samband, möjligheter och hinder i framtiden, säger hon.
– Vi frågar oss: vad längtar människor efter? Vad saknar de?
Trender inte bara något som är intressant för en liten elit eller nördar:
– Trender angår alla, säger Lennart Wallander. Det är som med mode. Det börjar smalt men sen sprider det sig.
Linnea Sjögren och Jonas Pettersson är bibliotekarierna som blev tångexperter. De tror på svensk tång som en mångsidig matingrediens. Och de vill naturligtvis gärna se en tångtrend. I några år har de jobbat för det, men hur har de lyckats? Finns det en tångtrend?
– Vi har fått ett väldigt stöd från kockar, säger de när Meny besöker dem i deras tångmagasin i Havstenssund i Bohuslän.
De tycker sig se en tångtrend som startade när Tommy Myllymäki använde tång i Bocuse d'Or.
Men på t ex mässor är det inte lika lätt att intressera folk.
– Det man vill är att det ska bli som pasta. Det var trendigt en gång men nu är det nåt som man äter varje dag.
Och vad säger trendexperten om tång?
Skäms inte för att du tar bild på maten det får den att smaka bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans Meny är en pyttipanna med nyheter från matens och dryckens värld. Och några uppföljningar på på saker som vi gjort program om tidigare.
Undersökningar visar att maten smakar bättre om du fotograferar den och lägger upp på nätet. Eller om du skapar någon annan ritual som fördröjer intagandet av maten. Men det är viktigt att det blir en ritual.
Hur vet man om avokadon är mogen? Uppenbarligen finns det ett sätt att ta reda på, eftersom vissa märks som "mogen avokado". Varför är inte alla avokado mogna? Vi ger er den definitiva guiden till avokado.
Och vi berättar om två tusen år gammalt smör som nyligen hittats på Irland. Som fortfarande går att äta.
I vintras berättade vi om att man kan göra maränger på spadet från kikärtor på burk. Nu har spadet fått ett namn, och det finns t ex kommersiella produkter som bygger på det.
Och nu finns det fler ölbryggerier än någonsin i USA. Men hur är läget i Sverige?
Gillar du beska smaker? Då kanske du ska tala tyst om det. En undersökning visar nämligen att människor som gillar beskt och bittert – som t ex Menyredaktionen – i själva verket är ganska otrevliga typer.
Har du hört talas om Carbonaragate, pastabråket mellan Frankrike och Italien? Italien upprörs och en italiensk pastatillverkare fick krypa till korset. Men vad var det fransmännen gjorde egentligen?
De blå zonerna där man blir äldst i världen. Och mångtusenåriga indiska ayurveda. Hur ser de på maten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De blå zonerna är platser på jorden där man blir äldst i världen, där det finns flest 100-åringar. Och de håller sig friska.
Costa Rica i Västindien, Sardinien i Medelhavet, ön Ikaria i Grekland och ön Okinawa i Japan. Och en del av sydöstra Sverige.
Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och i boken Den blå maten berättar han om de blå zonerna. Och kocken Niklas Ekstedt har skapat recept inspirerade av Henriks kunskap.
I programmet berättar Henrik om de blå zonerna. Om livet, och om maten. Finns det något gemensamt? Och hur smakar det?
Det räcker inte med bra mat, utan maten sätts också i ett större sammanhang. Med de blå zonerna har den västerländska vetenskapen lyckats belägga det.
Det som man i Asien har vetat i tusentals år. I Indien finns ayurvedisk medicin, som också sätter maten i ett större sammanhang.
Ayurveda är en av världens äldsta medicinska läror, kanske 7000 år gammal. Och det praktiseras fortfarande i Indien.
Ayurveda beskriver helheten, hur vi ska leva, äta och tänka för att må bra och tar hänsyn till kroppen och livsstilen. Och maten har alltid varit en viktigt del.
Meny åker hem till den ayurvediska läkaren Kristofer Edlund för att lära sig mer.
Den svenska viltstammen har aldrig varit större, om man räknar samman hjortdjur, vildsvin, stora rovdjur och gäss. Ändå kommer bara 4 % av allt kött vi äter från skogen. Vart tar alla älgstekar vägen? Vi har träffat Sven-Åke Larsson som är projektledare för Viltmatsprojektet och som har koll på portioner, regler och risken för trikinos (en sjukdom orsakad av parasiter) när man hanterar viltkött. Han har också ett jaktlag tillsammans med några kockar och krögare. En av dem, Marco Baudone, menar att han fått en annan syn på viltkött sen han själv började jaga. Vi äter tamgris och spannmål när det är jul. Bröd och julskinka. Landsantikvarien Håkan Liby förklarar hur både vårt julbord och vår husmanskost kommer från bondens kök. Och bönderna saknade länge jakträtt. Däremot åts det vilt blande de högre stånden och kanske också en del i norra Sverige. Samernas traditionella mat kommer däremot från naturen berättar Elina Nygård Hansson, enhetschef på Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Ren förstås men också skogsfågel och älg är och har varit viktiga i Sápmi. Dessutom besöker vi godset Trolle-Ljungby i Skåne där viltmästare Linus Larsson föder upp tusentals fasaner, rapphöns och gräsänder. Fåglarna sätts sedan ut för att jagas. Programledare är David Silva.
I det här tredje och sista avsnittet av Tack för maten tar vårt resande matsällskap sig an potatisen - en tålig knöl som mättat många magar under knapra tider och karga vintrar. En mättande gröda som är älskad för både dess smak och låga pris. Men de senaste åren även illa betraktad. I lågkolhydratdieterna är potatisen bannlyst. Och den potatis som vi äter mest av är även en av Sveriges mest besprutade gröda. Men måste det vara så? Nej blir svaret från den lantbrukare som vi träffar utanför Kalmar. Och potatis och rotfrukter, om de är obesprutade, är bra mat om man vill ta hänsyn till både miljö och klimat säger experterna. I programmet spanar vi också in en 250 år gammal potät...Missa inte heller kocken Maximillian Lundins tre potatisrecept längst ned på sidan här. Allt gott// Malin Olofsson Lyssna Mer om den globala matindustrin Malin Olofsson på twitter:
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pommes Fondant
4 personer tillbehör till huvudrätt
10 minuter effektiv tid
12 stora amandine potatisar eller mandelpotatisar
50 g osaltat smör
vatten
½ tsk havssalt
Skrubba potatisen och dela en gång på längden. Ta lite av smöret och smörj in botten på den bredaste kastrull du har. Viktigt att alla potatis får plats med snittytan mot kastrullbotten. Koka i två omgångar om det inte får plats.
Häll på vatten så att det täcker potatisen precis. Lägg i smör och salt. Riv ett runt papperslock av smörpapper som täcker ytan på vattnet. Koka på stark värme tills vattnet har kokat bort och smöret börjar brynas. Sänk värmen lite och låt sedan smöret bli mörkbrunt i botten. Dra kastrullen åt sidan och låt stå i 10 minuter. Lyft sedan potatisen försiktigt med spetsen på en liten kniv och servera direkt till en svampsoppa, grillad fisk eller grönsaksragu.
Färskpotatissallad med skärbönor, äpple, vårlök, vinaigrette
4 personer tillbehör till huvudrätt
15 minuter effektiv tid
800 g färskpotatis
200 g skärbönor i olika färger
2 st vårlökar
2 st äpple
1 dl fruktig rapsolja
5 cl äppelcidervinäger
1 tsk stark senap
Skrubba färskpotatisen och koka i lättsaltat vatten i 15 minuter under lock. Häll av vattnet och låt potatisen stå i 5 minuter.
Strimla bönorna och löken tunt. Lägg i en stor skål. Skiva potatisen i skålen. Tillsätt olja, vinäger, senap, havssalt och svartpeppar. Blanda om och smaka. Tillsätt eventuellt mer vinäger eller salt.
Gurka och potatisassiette med dill och fetaost
4 personer förrätt eller som tillbehör
10 minuter effektiv tid
400 g rödskalig potatis – t.ex. asterix eller cherie
1 gurka
1 litet knippe dill
1 litet knippe bladpersilja
120 g fetaost
1 msk olivolja
1 msk rödvinsvinäger
½ tsk havssalt
2 nypor svartpeppar
Skrubba potatisen och ångkoka i 20 minuter. Låt svalna och skär sedan i ½ cm skivor. Skär gurkan i samma skivor. Plocka dill och persilje blad. Smula fetaostet. Lägg potatis och gurka omlott. Dressa dem med vinaigretten, strössla över fetaosten och avsluta med att lägga örterna ovanpå. Passar bra till fisksoppa, kikärtsgryta eller grillad smörgås.
Vi har tagit på oss keps och myggmedel. Kängor och grova byxor. Och vi ska få fint sällskap. Några av Stockholms mästerkockar väntar på oss i skymningen. Danyel Couet, Marco Baudone och Henrik Norström chefar i vanliga fall över maten på några av Stockholms finsmakar-krogar. Efter sin jägarexamen jagar de nu eget kött till sina restauranger. När jag hänger med är det vildsvin som de hoppas på att fånga i kikarsiktet. I tre program letar jag efter den alternativa maten som försvann i lågprisjakten. Med i mitt resande matsällskap har jag kocken Maximillian Lundin som idag ska ge sig på att grilla vildsvin. Receptet hittar du nedan. Del två av Tack för maten handlar alltså om kotletter, biffar och stek. Hur blev köttproduktionen industriell? Och vad kan man egentligen välja om man vill att köttet ska va schysst producerat? I programmet får du tips och idéer. Vi hörs!// Malin Olofsson. LYSSNA PÅ PROGRAMMET: Malin Olofsson på Twitter Mer om den globala livsmedelsindustrin
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
RECEPT: Linspuré med grillad vildsvinskarré och broccoli
4 personer. 45 minuter.
400 g Vildsvinskarré benfri
400 g Gula linser
½ Broccolihuvud
1 Rödlök
1 knippe Rädisor
1 msk Färsk oregano
2 msk Kallpressad rapsolja
Elda på grillen ordentligt och invänta den röda glöden. Gnugga köttet med salt och peppar. Grilla köttet runt om och vira sedan in i aluminiumfolie och låt vila på svalare del av grillen i 10 minuter.
Koka linserna i dubbel mängd lättsaltat vatten tills de är mjuka, ca 12-14 minuter. Häll av linserna, spara en 1/3 av vattnet.
Skala bort det tjockaste skalet på broccolistammen. Skär broccolin i långa buketter. Ångkoka broccolin i 5 minuter i lite vatten i botten på en kastrull med lock på. Vänd broccolin med rödlöksbåtarna, salt och kallpressad rapsolja.
Finhacka rädisorna och oreganon, smaksätt linspurén med rädisor, oregano, salt och peppar. Späd med linsspadet så att det blir en saftig och krämig puré. Skiva köttet och servera direkt med linspurén och broccolin.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io