reser

Desperata kvinnor köpslår på nätet och åker utomlands för att få tag i de receptbelagda plåstren. Rädslan är att annars behöva gå med obehandlade klimakteriebesvär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 Värmlands reporter Annika Ström berättar om alternativsamhället som uppstått på nätet efter att hormonplåstren började ta slut på svenska apotek. Svenska kvinnor tipsar varandra om vilka andra länder i EU som har dem i lager, åker på inköpsresor och skickar plåster mellan sig.

Regeringen har gjort flera insatser för att komma tillrätta med läkemedelsbristen i Sverige, men när det gäller hormonplåstren ser leveransproblemen ut att fortsätta under hela 2024.

Programledare: Robin Olin

Gäst: Annika Ström, reporter P4 Värmland

Producenter: Märta Myrstener, Ulrika Lindqvist och Catarina Spåre Gustafsson

Med ljudklipp från: Consejo general de Colegios Farmacéuticos, Sveriges Radio, Tiktok: @CarinaBergman750 @Informationslindring @JennaS, TV4

Utrikeskrönika 23 oktober 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Place Sainctelette, Bryssel måndag.

Jag tittar ut över ett hav av blommor. Ljuslyktor. Skyltar med hälsningar på franska, på nederländska, på svenska.

Två landslagströjor. En supporterhalsduk, med texten: Heja Sverige.

Ännu ett dödligt terrordåd i Bryssel. Den här gången riktat mot svenskar.

Två människor dog här vid gathörnet strax norr om Bryssel centrum. Ytterligare en skadades allvarligt.

Vanliga människor, fotbollsfans, förväntansfulla, på väg till arenan och matchen mellan Belgien och  Sverige.

Fel ställe, vid fel tillfälle. Och på ett ögonblick är livet över.

Många frågar sig om säkerheten var tillräcklig.

Kunde man gjort mer?

Tänkte man på att svenskar var särskilt hotade på grund av koranbränningarna?

Som Belgiens premiärminister Alexander de Croo sa: ”när två människor dör då kan man inte säga annat än att något gått fel.

Men vad?

Hur kan man skydda sig mot en ensam gärningsman som öppnar eld på en till synes slumpmässigt utvald gata i en miljonstad?

Det är oerhört svårt.

Och det är inte första gången detta händer i Bryssel.

Jag har själv upplevt flera terrordåd under mina år här. Däribland de stora attackerna våren 2016, mot flygplatsen och tunnelbanestationen Maelbeek. 32 oskyldiga människor miste livet den gången.

Hade jag tagit tunnelbanan in till kontoret en halvtimme senare hade jag kunnat vara en av dem.

Då som nu följdes dåden av folktomma gator. Människor som stannar hemma. Skolor som är stängda.

Poliser med skottsäkra västar och automatvapen över bröstet. Militärer som patrullerar på gator och torg.

Men då som nu kommer livet tillbaka till Bryssel. Successivt ger sig folk ut på gatorna och torgen igen och poliserna och militärerna blir mindre synliga.

Då som nu är det det som är svaret på terrordåd i Bryssel.

Det öppna samhället, särskilt här där så många nationaliteter och kulturer lever sida vid sida varje dag, det är det livet man återgår till. Det är det livet man vill bevara. Det är det livet man inte tänker låta terrorister förstöra.

Måndagens dåd var inte det första i Bryssel. Troligtvis inte heller det sista.

Men jag hoppas och tror att människorna som lever här, från alla nationaliteter och kulturer, kommer resa sig precis som de gjort tidigare.  Och fortsätta leva sina liv. Tillsammans. 

Andreas Liljeheden, Bryssel
andreas.liljeheden@sverigesradio.se

The SDSU Aztecs suffered their first loss of the season in a grueling defeat at home to UCLA. The road only gets steeper from here as they must now travel to Corvallis to take on a strong Oregon State Beavers team.

Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Carl-Johan Ulvenäs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna julidag pratar vi om extremvärmen i södra Europa som, trots varningar och nya värmerekord, fortsätter att locka svenskar till semesterorterna där. Dessutom kommer den här sortens värmeböljor att bli vanligare inom den närmsta tiden, enligt FN-organet WMO.

Men innan dess reder Lana Zand ut varför Sverige blivit indragen i ett soldatdrama i Nordkorea, där en amerikansk soldat har gripits efter att ha flytt på väg till ett flyg i Sydkorea som skulle ta honom till en militärbas i Texas – där militära disciplinära åtgärder väntade.

Utrikeskrönikan 21 april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm torsdag

Bloggaren Valerij Kulesjov hittades igår kväll död, skjuten flera gånger i huvudet och överkroppen. Kulesjov tillhörde det ukrainska motståndet i det ockuperade Cherson i södra Ukraina. Han var en aktivist, som precis som många andra i den ockuperade staden vägrade att erkänna den ryska ockupationsmakten.

Den ryska ockupationen är redan ett faktum i fler orter än Cherson, framförallt i sydöstra Ukraina. I städer som Energodar, Melitopol och Berdjansk råder rysk ockupation.

En ockupation som inneburit återuppresta Leninstatyer på torget i Genichensk, ukrainska flaggor utbytta mot ryska eller i vissa fall sovjetiska röda. Rubeln införd i städerna och kollaboratörer, som placerats som nya borgmästare eller rektorer i skolorna. Men där fortfarande invånare protesterar mot ockupanterna och viftar med blågula fanor, något som blivit allt farligare för dem.

I statliga ryska Ria Novosti visas en video från en “lektion” i en skola i Mariupol, i en del av staden som kontrolleras av ryska styrkor. Några män står framför en elev och berättar om hur de nu befriats från nazismen. Männen kommer från Ryssland. Ukrainska lärare som går med på att arbeta på skolorna ska först “filtreras” i särskilda läger på Krim, påstås det.

Somliga ukrainare har valt att samarbeta med ockupationsmakten. En elektriker har utsetts till rektor på ett gymnasium i Energodar, en man som enligt uppgift var väldigt förtjust i det ryska. Hans första åtgärd, att riva ned en tavla till minne av en elev i skolan, som dött i strider i östra Ukraina för några år sedan.

I maj planerar ockupationsmakten att genomföra folkomröstningar och skapa låtsasrepubliker som Chersons folkrepublik, i linje med det som Ryssland redan gjorde för åtta år sen på Krim och sen i Luhansk och Donetsk.

Det blir fejkade folkomröstningar i strid med alla regler, precis som de som skedde för åtta år sen.

För Ryssland gäller det att presentera framgångar i Ukraina lagom till Segerdagen den 9 maj. En segerdag som fyllts med ny betydelse under Vladimir Putin. Allt mer militariserad med nya vapen, som presenteras i paraderna på Röda torget. Ett firande av en sovjetisk seger i det stora Fosterländska kriget - alltså andra världskriget.

Hur förvånade och upprörda skulle de inte ha blivit, de som faktiskt var en del av den segern, de sovjetiska soldaterna. En seger med ofattbart lidande och 20 miljoner döda soldater - Stalins kanonmat. Att de sovjetiska soldaterna, med rötter i Ryssland, skulle invadera sina sovjetiska kamrater ukrainarna. Det hade de nog aldrig kunna föreställa sig.

För så länge veteranerna fanns kvar var deras tydligaste budskap till eftervärlden - aldrig mera krig.

Maria Persson Löfgren
maria.persson_lofgren@sr.se

Nalle Bruno och hans vänner hunden Majsan och katten Tom är redo för det stora äventyret. De ska åka till månen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla är fastspända och matsäcken är packad. Motorerna dånar och det pirrar i magarna. Den blå raketen stiger högre och högre, snart är de ute i svarta rymden.

Text och bild: Gunilla Ingves, boken gavs ut 2018
Uppläsare: Anna Bjelkerud
Producent: Klara Grape, Barnradion

Det blir en mysig start på veckan när 5-åriga Freja skickar en kram från Höör i Skåne upp till Östersund. Där finns farmor som tar emot kramen och även berättar att våren inte riktigt nått dit än.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lina ska resa till farmor med mamma och storebror Martin. Det är en lång resa. För lång tycker Lina. Lina har packat sin väska själv, men vad är det hon har med sig egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lina vet precis hur hon vill åka när hon ska till farmor. Det blir en lång resa, först med bil, sen med buss, med flygplan, med buss igen, med spårvagn, med båt och sist med cykel. Och hela tiden har hon sin väska med sig.

Uppläsare: Lennart Jähkel
Bok: Lina reser till farmor av Hans Peterson
Producent: Ingela Lekfalk, Barnradion

Sagan sändes första gången 2006.

Sedan ett år tillbaka har familjen Flenskov pysslat med en lite annorlunda helgaktivitet. Tillsammans lagar de mat från något annat land i världen, mat som de aldrig lagat förut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idén kom från sonen i familjen, Theodor, 11 år, som ville lära sig att äta mer olika typer av mat. Varför inte laga mat från olika länder?

Han och syster Tyra, 7 år, ritade olika landsflaggor som de lade i en burk. Sen var det bara att dra en flagga och nästkommande helg laga mat från det landet.

När Meny möter familjen har de avverkat 16 länder, allt från Japan och Myanmar till Kanada, USA, Italien och Somalia.

– Det blir en hel del förberedelser, säger mamma Sofie Klasson Flenskov. Ibland får vi tips från vänner och bekanta om vad vi ska laga. Vi fick till exempel ett speciellt mjöl när vi skulle baka bröd från Brasilien.

Vännerna kan också följa familjens upptäcktsfärd via deras sociala medier, där de lägger upp bilder och filmer på matlagningarna.

Förutom att familjen har en gemensam aktivitet att samlas kring har det lett till flera positiva saker: barnen har blivit tryggare i köket – lärt sig hantera spisen, måtta och att knäcka ägg, de är öppnare för nya maträtter och föräldrarna har fått upp ögonen för råvarorna.

– Innan har vi alltid köpt den billigaste, frysta kycklingfilén och undrat varför den inte blir så god. Men det är stor skillnad om man köper färst och lokalproducerat, säger Johan Flenskov och Sofie Klasson Flenskov.

Länkar till den grekiska mat som familjen lagade hittar du nedan.

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrätten
I veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge

• Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igen
I torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen. 
Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson 

• Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpas
Domar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson.

• Okritiskt hos TT om Biebers borrelia
Nu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Katarina Barrling, panelen, Public Service och så minns Helena von Zweigbergk Marie Fredriksson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timme 1:

* Reportage från Storbritanniens port mot Europa

* Vilken slags ledare blir Boris Johnson?

* Sara födde sin son i trapphuset

* Den feministiska kampsången som sprider sig över världen

* Krönika av Katarina Barrling

* Panelen

Timme 2:

* Nya turister försämrar Thailands ekonomi

* Varför blir vuxna så arga på julkalendern?

* Lucköppning med Public service

* Från klimatmötet i Madrid

* Finns det en chans för fred i Centralafrikanska republiken?

* Minnesord av Helena von Zweigbergk

Programledare: Lasse Johansson
Producent: Maggie Strömberg
Tekniker: Mikael Derestam

Fältreportern reser 350 år tillbaka i tiden tillsammans med ormbunksforskaren Petra Korall. Vi reser också till den samiska fjällgården Geunja. Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På lördag gör vi en tidsresa i ormbunkarnas värld. Fältreporter Lena Näslund följer med forskaren Petra Korall 350 miljoner år tillbaka i tiden, till karbons fuktiga skogar där ormbunkar, fräken och lummerväxter dominerar. Sedan arbetar de sig framåt till en av dagens skogar i Uppsala.

Petra Korall är botaniker vid Uppsala universitet och har en särskild känsla för trädormbunkar.

Och så reser vi med träbåt hela vägen hem till Mikael Vinka, till hans samiska fjällgård Geunja. Den ligger i Vindelfjällen, Sveriges största naturreservat. Många ser det säkert som vildmark. Men för Mikael Vinka är det här hemma. Han är granne med bäver och blåhake och vet vilken mossa som garanterar att källans vatten är friskt. Mikael Vinka har gjort det till sin livsuppgift att bevara den samiska kulturen och med den urfolkets relation till naturen.

I veckans kråkvinkel tipsar filmaren och odlaren Tina-Marie Qwiberg om en relation som inte kräver parterapi - den med naturen.

Vi ringer också upp marinekologen Linda Eggertsen som nyss kommit tillbaka till Brasilien från en forskningsresa till Ilha da Trindade - en ö mitt ute Sydatlanten där just trädormbunkarna växer sig höga och djurlivet är rikt. 

Programledare är Joacim Lindwall.

I veckans Radiokorrespondenterna reser Lotten Collin med en båt längs Amazonasfloden - i hängmatta och utan mobiltäckning - genom den regnskog som brukar kallas för jordens lunga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Imorgon börjar FN:s stora klimatmöte i Bonn, där makthavare samlas för att diskutera den globala uppvärmningen, som ju redan påverkar människor över hela planeten.

En av de platser som drabbats hårt är Amazonas – där både torr- och regnperioder blivit alltmer extrema.

I veckans Radiokorrespondenterna reser Lotten Collin med en båt längs Amazonasfloden - i hängmatta och utan mobiltäckning - genom den regnskog som brukar kallas för jordens lunga.

Vad tänker människorna här om klimatförändringarna, avskogningen och framtiden? Och hur ser vardagen ut längs världens längsta flod?

Uddevalla har brunnit ner och rest sig ur askan inte mindre än sex gånger. Staden har överlevt nedläggning av varv och regemente. Nu återstår utmaningen med Torps Köpcentrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Staden har brunnit ner till grunden fler gånger än ena handens fingrar. Sillen försvann sen kom koleran. Uddevallavarvet med över tretusen anställda lades ned. Regementet fick stryka på foten 1989.

- Läser man Uddevallas historia så är det lite som en sketch ur Monty Python, säger Mark Isitt.

Samma tragiska komik. Bengt Johansson, som varit taxichaufför i många år i Uddevalla håller med. Han ser stan som en Fågel Fenix, The Comeback Town.

Mark Isitt däremot inleder med att kalla Uddevalla centrum för "brutalt ointressant". Han möts av sprucken asfalt, buckliga papperskorgar, tråkiga parkeringar och pyttesmå uteserveringar.

- Underkänt. Så här får det inte se ut.

Han reagerar på att Bäveåns hamngator hanteras som bakgator och att kajen är på väg att rasa.

Det är verkligen upp och ner. Det är inte bara det faktum att Torps köpcentrum vuxit sig större än stan. Det handlar om Kungsgatan där betongbrutalism står mitt emot ljusblå putsade renässanskåkar. Eller där det stenbelagda Kungstorget bjuder på en kyrka med pelare som får en att tänka på Akropolis, ett vackert rådhus och, hör och häpna, en sexshop.

- Att gå ner för Kungsgatan är en rätt schizofren upplevelse, säger Mark Isitt.

Uddevalla centrum är ganska glest, det förlorat i popularitet sedan Torps Köpcentrum kom till. Nu är frågan hur Uddevalla ska reparera innerstans attraktionskraft.

Är det möjligt för Uddevalla att resa sig igen?

Hör Stadsinspektionen från Uddevalla i ljudklippet ovan

Stadsinspektionen
stadsinspektionen@sverigesradio.se

Parketten knarrar, en ensam diskoboll dinglar i förmiddagsljuset i den gamla damsalongen. Samtiden har trängt in också här i det sekelgamla Hotell Billingen i Skövde (REPRIS).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men en gång var det 40-tal med ransonering och korridorer fyllda av adelns leriga ridstövlar, och 50-tal med tyrolerorkestrar och handelsresanden. Då kunde kaffekokerskan ännu kasta kniv, och den hemlighetsfulle ismannen strök ostörd runt i källargångarna.

Susanne Skog har sökt bland minnen av en försvunnen värld – ett landsortshotell långt innan du-reform, rationaliseringar och konferenssällskap. Hotell Billingen i Skövde är stadens äldsta hotell från 1888.

I dagens dämpade lobby lyser datorskärmar, mobiltelefoner piper och konferenssällskap drar förbi… men om man skärper blicken kan man kanske ändå se spåren av Den Gamla Hotellvärlden med strikta uniformer, långa titlar och skor som skulle putsas i gryningen.

Programmet är en repris från 2001.

Av Susanne Skog

I säsongens första program åker vi till London staden som länge var världens centrum och som är ett av svenskarnas populäraste resmål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men som kanske kommer att kännas som det hamnar lite längre bort... om britterna väljer att lämna EU vid folkomröstningen 23 juni.

Den gamla bilstaden har genom decennierna utgjort en mörk och avslöjande studie av den amerikanska drömmen, klass- och ras-frågor, samt den begravda industrialismen. En amerikansk obduktion om du vill. Men där många bara skönjer förfall ser nu allt fler en nystart. Ett blomstrande Detroit som reser sig ur den svarta askan med innovativa musikstilar och en ny entreprenörsanda. Ikväll två artister som representerar återfödelsen; Big Sean och Angel Haze.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om katalaner som ropar på självständighet och skottar som söker sin egen väg. Riskerar EU:s fredsbygge att lösas upp i nya rivaliserande småriken? Eller ser vi en demonstration av demokratisk iver hos medborgare som vill komma närmare makten? Hör röster från Barcelona, Edinburgh, Bratislava och Sarajevo om ett EU som kanske rasar - eller byggs upp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För en dryg månad sen fick EU årets fredspris. Norska nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland förklarade att unionen premieras för att ha bidragit till fred, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Idag består EU av 27 stater, som än så länge samsas, även om splittringen hela tiden verkar tillta - och då inte bara splittringen mellan länderna, som vi ofta hör om i konflikterna mellan Merkel och Medelhavsländerna - utan också inom själva nationalstaterna.

Flera av EU:s medlemmar kämpar idag med allt mer högljudda separatiströrelser, som hotar att bryta sig loss och skapa ett eget land. I Storbritannien, Spanien och Tyskland vill rikare regioner slippa betala för sina fattigare landsmän, särskilt nu i tider av ekonomisk kris. Flera bedömare talar om att Europeiska Unionen hotas av en fragmentisering, eller rent av en balkanisering, längs politiska ekonomiska och etniska skiljelinjer. Men vad ligger egentligen bakom varningarna? Lotten Collin reste till Katalonien i norra Spanien, den region som hoppas få bli EU:s 28 medlemsstat.

Skottland är nog den europeiska region som kommit längst i sin strävan efter självständighet. I februari i år slöts en överenskommelse mellan den skotska regionsregeringen - ledd av separatistpartiet Scottish National Party - och den konservativa centralregeringen i London, om att en folkomröstning om självständighet ska hållas hösten 2014. Det här är nåt unikt, och nåt som kan bli en förebild för många andra, menar den skotska regeringens utrikesminister Hamza Yosaf. Konflikts Ivar Ekman nådde honom på hans kontor i den skotska regeringsbyggnaden i Edinburgh.

Men Skottland är bara ett exempel på separatistiska partiers framfart i Europa. För en månad sedan vann de flamländska nationalisterna Nya Flamländska Alliansen stort i de belgiska lokalvalen - framgångar som lär ge ytterligare skjuts åt kraven på utökat självstyre och mer kontroll över skatteintäkterna. Den frågan sporrar också självständighetsivrare i den välmående tyska delstaten Bayern, där röster höjts för att skattepengarna borde stanna i regionen snarare än att understödja landsmän i andra delar av Tyskland.

Den ekonomiska krisen håller på att urholka solidariteten och öka spänningarna i Europa på flera plan. Det konstaterar Heather Grabbe som leder organisationen Open Society's Europa-kontor i Bryssel - en tankesmedja grundad av finansmannen George Soros och som säger sig arbeta för öppna och toleranta samhällen i Europa. Många EU-medborgare ser krisen som ett bevis för politikernas inkompetens. Och i länder och regioner där missnöje med det rådande styret länge har legat och pyrt, där flammar nu frågan om separation upp på allvar, förklarade Grabbe när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp. Daniela intervjuade också Eduard Kukan, Slovakiens före detta utrikesminister som idag är ledamot för de slovakiska kristdemokraterna i EU-parlamentet. Han oroar sig över separatisternas frammarsch i Europa och menar att unionen borde fokusera på att utvidga gränserna österut, mot balkan, istället för att inkludera nya splittrade nationer i väst.

Just Sydösteuropa och länderna på Balkan har för många kommit att symbolisera den allra råaste formen av etnisk och religiöst betonad separatism. Men hur ser situationen ut där idag - vad har hänt i den region som kommit att ge namn åt splittring och rivalitet? Hur ser man på ett framtida Eu-medlemskap och vad det skulle innebära? Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har precis varit i Sarajevo, staden som kanske mer än någon annan i Europa har fått symbolisera vad som kan hända när etniska konflikter splittrar en befolkning som har levt tillsammans, sida vid sida. I staten Bosnien Hercegovina är numera etniciteten inskriven som en del i författningen.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Varje gång Marias barn reser bort drabbas hon av panik. Barnen är nu vuxna och Maria förstår, i huvudet, att ingenting kan hända dem. Men känslan i magen är en annan. Hon ringer till Radiopsykologen för att nysta i det förgångna - har det hänt henne någonting tidigare i livet som kan förklara panikkänslorna som kommer idag? Annie är rädd för nya saker, så rädd att hon undviker att prata med nya människor och innerst inne hoppas att hon inte ska få det där nya jobbet hon sökt. Hon skriver till Radiopsykologen för att be om råd hur hon ska bryta det här mönstret. Programmet är en repris från juni, 2010. Radiopsykolog Malin Edlund. Programledare Anna Ivemark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje gång Marias barn reser bort drabbas hon av panik. Barnen är nu vuxna och Maria förstår, i huvudet, att ingenting kan hända dem. Men känslan i magen är en annan. Hon ringer till Radiopsykologen för att nysta i det förgångna - har det hänt henne någonting tidigare i livet som kan förklara panikkänslorna som kommer idag? Annie är rädd för nya saker, så rädd att hon undviker att prata med nya människor och innerst inne hoppas att hon inte ska få det där nya jobbet hon sökt. Hon skriver till Radiopsykologen för att be om råd hur hon ska bryta det här mönstret. Radiopsykolog Malin Edlund. Programledare Anna Ivemark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.