Explore "runt" with insightful episodes like "Följ med runt VM-banan: ”Åh, herregud!”", "Hur stor roll spelade kvinnorna runt Jesus?", "Pia Johanssons värsta jobb – rullade runt i sitt kiss", "Himlen runt hörnet" and "Striderna runt Sara Skyttedal" from podcasts like ""Radiosporten Fördjupning", "Dick Harrison svarar", "Morgonpasset i P3 – Gästen", "Gudstjänsten" and "Dagens Eko"" and more!
Det pratas om att VM-banan i Nove Mesto är tuff. Men hur tuff? Radiosportens skidskytte-expert Carl Johan Bergman har testat banan. Med en mikrofon. Syret räcker inte till, utbrister den tidigare VM-medaljören i backen.
Vilken makt hade kvinnorna i den tidiga kristna kyrkan?
Skådespelaren Pia Johansson är aktuell i LOL: Skrattar bäst som skrattar sist och vi pratar om det förbjudna skrattet! Pia Johansson berättar om sitt värsta gig som slutade med att hon rullade runt i sitt egna kiss. Pia är en improvisations-queen och berättar om Teatersport som är en form av improvisationsteater.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Från Ulrika Eleonora kyrka i Söderhamn, med Olle Carlsson och Maria Idänge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har valt att kalla den här gudstjänsten ”Himlen runt hörnet”,
vilket är ett annat sätt att säga ”vi tänker inte ge upp”.
Efter vinter kommer vår.
Efter regn kommer solsken.
Efter förnedring kommer upprättelse.
Efter utbrändhet kommer ny energi.
Efter kris och sorg väntar en annan glädje.
(ur Olle Carlssons predikan)
Tillsammans med Olle och Fotini Carlsson har Svenska kyrkan i Söderhamn arbetat fram Ulrikamässan, ”en öppen och inkluderande mässa med låg tröskel och högt i tak” som församlingen beskriver det. Dagens gudstjänst är en sådan Ulrikamässa.
Olle Carlsson: predikan
Maria Idänge: liturg
Fotini Carlsson: textläsning och förbön
Natasha Canela, Emelie Garcia: förbön
Andreas Onelius: textläsning
Nicklas Jonsson: orgel, körledning
Mats Siggstedt: trumpet
Pernilla Vosveld: cello
Ulrika Eleonora kyrkokör
Linnea Söderqvist: solosång
Psaltaren 85:9-14
Lukas 21:25-36
SvPs 681 Herre hör min bön (J Berthier)
Hosianna, se Han kommer (J Kulander)
Himlen i min famn (E Hillestad/C Häggkvist)
SvPs 39 Jesus från Nasaret (A Frostenson/G Nordqvist)
När vintermörkret kring oss står (B Sköld)
SvPs 73 Vi till ditt altarbord bär fram (A Frostenson/C Nielsen)
SvPs 108 Gå Sion din konung att möta (E Nyström/J McGranahan)
Voluntary D-dur (J Stanley)
Producent Katarina Josephsson
Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
liv@sverigesradio.se
Efter att först ha nobbats av KD gjorde den ofta kontroversiella Skyttedal en oväntad come back som partiets toppnamn inför EU-valet i juni - men petas nu igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Champagne, quislingar och cannabis: genom sin politiska karriär inom Kristdemokraterna har Sara Skyttedal stuckit ut hakan och utmanat partiet i en rad frågor.
Hör Emilia Aro, politikreporter på Ekot, om hur EU-parlamentarikern med ”åsikts-tourettes” pendlat mellan att vara Kristdemokraternas huvudvärk – och en av partiets potentiellt största tillgångar.
Uppdatering av avsnittet:
Sedan det här avsnittet släpptes den 15 november 2023 så har Sara Skyttedal petats från KD:s lista inför EU-valet eftersom partiet saknar förtroende för henne. Partisekreteraren Liza-Maria Norlin skriver till TT att ”Bakgrunden är att det har kommit till vår kännedom att hon har sökt möjligheter till uppdrag hos ett annat parti”. Hon ersätts av debattören Alice Teodorescu Måwe som förstanamn på listan.
Därför har avsnittet uppdaterats och rubriken bytts ut.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Emilia Aro, politikreporter på Ekot
Producenter: Karl Kadhammar och Kim Hessius
Med klipp från: Aftonbladet, DN, Epoch Times, Expressen, Imago, SVT, TV4 samt Youtube-kanalerna Fredrik Wallen och Kristdemokraterna.
Kontakt: dagenseko@sverigesradio.se
Hanna Hellquist ramlandes på en klippa, en sexig sketchidé kanske? Christopher Garplind begraver vår kära musiktävling "5 låtar på 10 sekunder". Essy Klingberg pratar om smalhetstrenden och pro-ana-content som cirkulerar runt på sociala medier. Peter Alestig berättar om klimatkonspirationer i samband med bränderna på Hawaii. Matilda Rånge från P3 Nyheter om en 16-årig Grotesco-sketch som fått Ebba Buschs uppmärksamhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
Är sången som ett sätt att använda rösten och föra vidare texter hotad? Ja, det menar tonsättaren Jonas Valfridsson, som önskar att vi sjöng mer med våra barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtal i studion om hur det egentligen står till med vår relation till sången och de klassiska sommarvisorna, med Jonas Valfridsson och sångpedagogen Ellinor Fryklund. Och så har vår reporter Helene Alm tagit tempen på skönsjungandet på stan i dessa skolavslutnings- och midsommartider.
Sommaren är högkonjunktur för musik i alla former. Från sommarplågor till festivaler, hajpade albumsläpp och konserter. P3:s Oscar Kangro besöker P1 Kultur för att tipsa om tre saker att särskilt se fram emot med musiksommaren 2023.
Och vad är mest intressant på den svenska jazzscenen just nu? P1 Kultur bad Jazzradions Märet Öman att plocka fram tre av senvårens bästa skivor – och hon kom tillbaka med tre album och en hel del brasilianska influenser.
Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Under rubriken "Kollektivet" visas sju olika konstnärskap som tillsammans berättar om solidaritet och kraften i gemenskap. Två av konstnärerna, Kristina Müntzing och Elina Juopperi, väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och hantverk. Men där en vill bevara och inte förstöra, vill den andra skära sönder. Reportage av Helene Alm.
I dagens essä från OBS har vi kommit fram till den andra och fristående delen av författaren Lyra Ekström Lindbäcks långessä om sommarens kusliga dubbelhet, ledigheten och undantaget där det bortträngda tränger fram och förändringar sker. I dag kretsar det kring Cora Sandels Alberte-trilogi och idén om ett hem utanför hemmet – ett smultronställe.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof
Med avstamp i den exiliranske artisten Mohsen Namjoos tankar om nostalgi reflekterar Marjaneh Bakhtiari över smärtan i denna dåtidslängtan. Och över vad som kan stå på spel i en enkel brottningsmatch.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.
Många människor i exil lever ständigt med det förflutna. Antingen som en skugga eller som en snara. Speciellt om det rör sig om en traumatisk historia och den sorts trauma det skapar: ett liv med det obearbetade och det som kanske inte ens går att bearbeta. Erfarenheter som gör samtiden oupplösligt förbunden med det förgångna. Ett aldrig realiserat liv håller sinnena i sitt grepp.
Den iranske musikern Mohsen Namjoo som lever i exil i USA beskriver iranier som kroniskt nostalgiska, beroende av ”sorgen över det förgångna”. Ett beroende och en smärta som utvecklats till en epidemi. ”Vad är detta förflutna och varför släpper det inte sitt grepp om oss?” frågar han i en föreläsning från 2018. Kanske handlar det om relevans. Om att inte längre känna sig relevant och av betydelse.
När ens plats och roll i framtiden krymper, sväller historien och det förflutna tills det översvämmar hela själen och färgar varenda tanke. Tills man till och med andas det förflutnas luft, som Namjoo uttrycker det. Vi tappar förmågan att förstå och förklara vår nutid. Samtiden saknar helt enkelt det förflutnas gloria och stabilitet eftersom samtiden bara är alltför verklig.
Namjoo vänder sig till iranier som bott i 30–40 år i väst och fortfarande dras med ”det förflutnas snara runt sina halsar”. Vad vet de om sitt nya lands kultur och historia? Hur har de bidragit till dessa nya samhällen? Har de gått på en enda teaterföreställning eller konsert som inte har framförts av andra exiliranier? Visst, historien må ha lämnat dem tomhänta. Politiken må ha drivit dem på flykt. Men måste det leda till kronisk nostalgi?
Måste deras identitet vävas samman med det förflutna så sömlöst att de skulle försvinna utan det?
De kan vara ovetande om de senaste besluten som fattats i hemlandets parlament, eller utvecklingen inom konstvärlden eller skolväsendet. Men så ofta de kan stoltserar de med hemlandets storhetstid. ”Ett hav av historiska stoltheter” kallar Namjoo det. ”Men”, fortsätter han, ”när en människa håller på att drunkna, är hon oförmögen att samtidigt betrakta sin situation från andra perspektiv.”
Den besegrades smärta har en central roll i den shiamuslimska kulturen. Det går tillbaka till profeten Mohammeds död då Ali, enligt shiaislam Mohammeds rättmätige arvtagare, inte fick efterträda honom. Det var starten på en lång tradition av att tillhöra en förlorande minoritet som kanske inte reflekterar så mycket över lidandet utan omfamnar det istället.
Men kanske kan man även se lidandet som en överlevnadsstrategi? De flesta har väl någon gång upplevt förlusten av gemenskap och trygghet, det där urtillståndet innan en katastrof kommer och vänder upp och ner på ens tillvaro. En erfarenhet som hjälper oss känna igen smärtan i någon annans blick. En erfarenhet som också kan göra oss alltför bekant med förlustens smärta. Så till den grad att den till slut blir något vi förväntar oss. Det är ju det vårt kulturella minne består av. Därför är en förlust i nutid inte bara en förlust i nutid. Därför är en seger inte en isolerad händelse och kan utan minsta tvekan vävas samman med andra drivande orsaker i de historiska händelseförloppen. Den kan lätt förvandlas till en historisk vedergällning.
När en amerikansk brottare skulle möta en iransk brottare i en match för flera år sedan handlade det om så mycket mer än bara kampsport. ”För vi är en nation utan självförtroende och full av nertryckta känslor.” Säger Namjoo. Därför är våra största internationella framgångar inom kampsporter som boxning, taekwondo och brottning. Alla de slag och känslor som vi hållit igen, allt oupplöst vi har inom oss, historiskt, politiskt, socialt får vi äntligen släppa loss mot ett främmande lands stackars idrottare. En idrottare vars blick vittnar om ett bekymmerslöst liv i frihet och demokrati. I alla fall som vi ser det. Se bara hur han skyddar sitt ansikte och endast sitt ansikte. För vad mer skulle någon som han någonsin behöva försvara? Se hur lätt han rör sig, han som bara har sin egen vikt att bära på. Han som inte har en aning om hur mycket elände hans kultur och historia orsakat oss. Hans rörelser djupt rotade i nuet. Medan hans motståndares rörelser är av ett helt annat slag. För hans motståndare bär oss alla, förfäder och samtida, på sina axlar. Vi som är varandras börda och stöd. Vi med den nedärvda impulsen att i allt det samtida se rester och oförrätter från historien. Därför är sport alltid extra politisk för oss. För den amerikanske brottaren rörde det sig om en förlust om två poäng i en match som kanske var förödande för den enskilde. Men för oss handlade det om den CIA-ledda statskuppen mot vår demokratiskt valde premiärminister Mossadegh 1953, airbusen med 290 civila passagerare som amerikanska flottan sköt ner mot slutet av kriget mellan Iran och Irak på 80-talet, om sanktioners förnedringar och brutala konsekvenser och all annan ilska vi burit på. Allt finns inlindat i de där två vunna poängen i en brottningsmatch som inte betydde något för resten av världen. Men oss ger det under ett par sekunder äntligen ett övertag. Äntligen ett skäl att ropa ut ilskan och glädjen. Ett tillfälle som lösgör något som knutit sig inom oss.
Detta delar vi med dem som vill göra Amerika stort igen och Sverige svenskt igen.
Apropå 1980-talet, denna blodiga period i Irans samtidshistoria, vänder sig Namjoo till sin egen generation. De som är drygt fyrtio år gamla idag. Var kommer deras besatthet av 80-talet ifrån? Alla bilder på de gamla skoluniformerna, alla videoklipp från barnteveprogrammen som delas på nätet, mammornas axelvaddar, alla poplåtar som handlar om den tidens oskuldsfulla barn och barndom. De randiga plastbollarna, skolböckerna, de små hopsmidade mobila kopiorna på pariserhjul i järn. De som fem, sex barn fick plats i och var höjden av lycka när de under någon timme mitt under kriget dök upp på ens gata, ditknuffad av en utsliten gubbe.
Namjoo erkänner att han själv är svag för dessa tillbakablickar. Alla dessa nostalgitrippar. Men det var ju ingen oskuldsfull tid. Det var en mörk och blodig tid i landets historia. Präglad av kriget mot Irak och, på hemmaplan, massarresteringar, försvinnanden och avrättningar. Det var ju en totalt eländig och hänsynslös tid, säger han som om han måste påminna sina lyssnare som alla själva var med på den tiden. Rucka på det skydd de byggt runt sitt 80-tal som fördunklat deras verklighets-, och självuppfattning. Varna dem för priset för att insistera på det oskuldsfulla långt efter det oskuldsfullas död: ett fördärvat jag.
”Nostalgin skövlar offer överallt.” Säger Namjoo och själv är inte på något sätt fri från det. Han mår illa av sättet musik används för att väcka sådana sentimentala känslor. Den smärta som nostalgiker bär på och som så enkelt kan manipuleras. ”Men” säger han i slutet av sin föreläsning ”i varje sekund av min existens längtar jag ändå dit, till hemlandet. Denna paradox är inte en del av mig, den är meningen med hela min existens.”
Marjaneh Bakhtiari, författare
Veckans andakter hålls av Albin Tanke som är präst och psykoterapeut i Malmö. Tema för veckan är "Levande i verkligheten".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Vi behöver varandra och att vara hjälpsam är grundläggande i att bygga en positiv kultur och ett gott samhälle.
Ur andakten
Text
1 Thessalonikerbrevet 5:11
Musik
I gott bevar, Benny Andersson
Producent Agneta Nordin, Lokatt Media
liv@sverigesradio.se
För Sveriges Radio Malmö
Vid sidan av Nordkoreas ledare syns ofta en liten flicka. Vissa spekulerar om att dottern tränas att bli hans efterträdare andra kallar det ett propagandaspel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios Utrikesreporter Anders Ask berättar om rykten och propaganda runt Kim Jong-Uns lilla dotter. Det handlar om en flicka som tros vara runt tio år som syns med sin pappa på militärparader och när han inspekterar robotar och andra vapen.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledarna Robin Olin och Lena Nordlund och med Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Anders Ask
Producent: Katja Magnusson och Ludvig Jansson
Med klipp från: AFP, Abc News, WSJ, Washington Post, Global News, BBC News, Vevo, Nbc News, Song A´s Life, Yumi Space 1, Paektusan Revolutionary Army, The Telegraph, CBS News, CNN
Vattenkraften står för den största delen av svensk elproduktion och får en allt viktigare funktion i energisystemet. Nu vill branschen satsa mer än på länge för att utöka kapaciteten, samtidigt som miljökraven skärps och viss produktion kan behöva läggas ned.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Anders Jelmin
Röster och medverkande i programmet:
Emma Hagner, områdesansvarig för Vattenkraft, Energiforsk
Annika Digreus, miljöreporter, Ekot
Johan Dasht, vd, Vattenfall Vattenkraft
Christer Borg, generalsekreterare Älvräddarna
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Romina Pourmokhtari, miljöminister (L)
Anton Sten, chef för samhällskontakter, Fortum Sverige
Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraft, Skellefteå Kraft
Johan Bruce, verksamhetsansvarig, SKGS, basindustrins samarbetsorgan i energifrågor
Producent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Elin Hagman
ekonomiekotextra@sverigesradio.se
Om mättat och omättat fett och huruvida den bruna varianten är så bra som folk påstår. Professor Agnes Wold pratar om fettets fördelar och varför hon menar att fettskräcken gör skada i samhället. Hör också professorns teori om varför kvinnor har mer underhudsfett än män.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.
Därför är det nödvändigt med fett och det händer när du bränner för mycket. Om det inre bukfettet och om det är farligare än annat fett på kroppen. Och så diskuterar Agnes och Christer fettranden på fläskkotletten, och varför fet mat smakar så gott.
Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om coronavirus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.
Erik Granqvist är före detta ishockeymålvakt och tränare, som bland annat har en VM-medalj och 3 SM-guld i bagaget. 2021 gick Erik ut och berättade om övergrepp han utsatts för som ung hockeyspelare vilket han nu skrivit boken "Inkilad om dolda övergrepp i idrottens skugga". Vi pratar med Erik Granqvist om nollningskulturen inom juniorhockeyn och hur det bör stävjas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Margret Atladottir
Är det farligt att? så inleds åtskilliga mejl som skickas till professor Agnes Wold. Tillsammans med Christer Lundberg ägnar hon ett helt avsnitt åt att svara på frågor om vad som är farligt och inte. Om grön potatis, kolloidalt silver, kärnor i vindruvor och varför Agnes inte tycker att man ska köpa vad som helst på hälsokosten. Och så reder hon ut om det spelar någon roll om vi duschar innan vi hoppar i badet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.
Om det märkliga fenomen som gör potatisar gröna och varför vi inte ska äta dem. Därför behöver du inte vara rädd för bajs, melonkärnor eller ditt husdjurs matskålar. Och så pratar Agnes och Christer om gamla sanningar vi lurade i våra barn, som att snö ger mask i magen och att pojkar skulle tvätta sig bakom öronen.
Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om coronavirus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.
Kaliber om när personal som misstänks för sexualbrott får jobba kvar med ungdomar på statliga ungdomshem under utredningstiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Och sedan vaknade jag av att det rycker i min kropp. Och då är det han som är på mig. Han våldtog mig då.
Victoria är en av flera unga tjejer som anmält att de utsatts för sexövergrepp när de varit placerade på statliga ungdomshem. Under tiden som brottet utreds får mannen jobba kvar, men på en annan avdelning.
– Jag kände mig äcklig. Och jag kände…jag vette fan, jag kände mig bara äcklig och jätteobekväm. Ganska rädd. För jag visste om att han skulle komma tillbaka. Jag visste om att han jobbade dagen efter.
Även Lina anmäler att hon blivit utsatt. Under tiden som anmälan utreds jobbar mannen kvar på ungdomshemmet.
– Bara att veta om att han går runt där på området, och jag vet om att jag är inlåst och inte kan ta mig någonstans.
Kaliber har också kunnat bekräfta att SiS agerat på samma sätt på ett annat ungdomshem i norra Sverige.
– När vi åkte där i bilen så lyssnade vi på musik och så sa han typ ”din musiksmak är bra”. Och sedan var det inte något mer med det. Sedan några minuter efter det så lägger han sin hand på mitt lår och säger ”du är ganska fin för att vara 14”. Och jag tänkte: ”What the fuck?”.
Där tilläts den anställde att arbeta kvar på institutionen när han utreddes för ett sexuellt ofredande. Mannen, som var i 30-årsåldern, ska ha arbetat med pojkar under utredningen, enigt SiS. Anmälan gjordes av en då 14-årig flicka som anklagade honom för att ha tafsat på henne under en bilfärd. Utredningen, precis lades ner för att det saknades bevis. Mannen nekade till anklagelsen och vill idag inte uttala sig till Kaliber.
Marie Åberg, avdelningschef på tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, är kritisk:
– Vår bedömning här är att det är olämpligt att en arbetstagare som är misstänkt för sexuella övergrepp, och är under en pågående förundersökning, flyttas över och tillåts arbeta nära ungdomar vid en annan enhet inom SIS. Vår bedömning är att det är ett risktagande med de barnen och ungdomarnas säkerhet.
Statens Institutionsstyrelse, vars uppgift är att tvångsvårda barn och unga med psykosociala problem, håller delvis med om kritiken, enligt SiS ska man inte låta sexualbrottsmisstänkta arbeta med barn och unga när det handlar om vad myndigheten bedömer vara ett misstänkt ”allvarligt sexualbrott”. Det vill säga att man borde ha stängt av den man som anklagades för en våldtäkt, men inte de andra två männen. Var gränsen går får avgöras från fall till fall, säger Maria Åsebrandt som är institutionschef på behandlingshemmet i södra Sverige:
Bör man inte alltid stänga av personal från klientnära arbete när det gäller sexualbrottsmisstankar?
–Jag tänker att man måste se på varje enskilt fall och se de omständigheter som finns runtomkring. Jag tror tyvärr inte att det är så enkelt att man säga att man alltid eller aldrig ska göra någonting.
SiS Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark har avböjt att medverka i Kaliber, enligt pressavdelningen har hon inte möjlighet att prioritera en intervju av, som de skriver, ”ett flertal skäl”. Istället fick vi prata med Robert Stenbom som är HR-direktör och ställföreträdande generaldirektör på Statens institutionsstyrelse:
– Vi försöker nog alltid hörsamma kritik från IVO, syna den och se, och andra tillsynsmyndigheter, och se om den är befogad. I det här fallet, så, jag tycker inte att vi har äventyrat säkerheten. Jag tänker att just det faktum att vi gör en individuell bedömning är det som ska säkerställa att vi inte äventyrar någons säkerhet.
Kan du prata om den här individuella bedömningen då? Vad är det som ni gör där?
– Till exempel tittar på om det alldeles uppenbart obehövligt, till exempel, tittar på om det är så att man kan jobba någon annanstans. Och det behöver inte betyda i klientnära verksamhet.
Har man för avsikt i framtiden att agera annorlunda i den här frågan?
– Ja, men det tror jag. Det får man väl anta är sannolikt att vi lär oss även av det här, precis som alltid annars.
Hur ska ni göra då?
– Vi kommer att granska det och hur vi har agerat i de här fallen så klart, och har ju granskat det också, och tittar på och jobbar med att förändra, revidera våra riktlinjer helt enkelt för att de blir tydligare. Minska risken för otydlighet om hur vi ska agera.
Folket i Kina översköljs av partiets propaganda. Budskapen som pumpas ut ska få dem att avguda Xi Jinping. Personkulten odlas nu så intensivt att vissa börjar jämföra med Nordkorea.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kommunistpartiets budskap dominerar fullständigt informationsflödet i dagens Kina. Oavsett om du bokar en taxi i mobilen, slår på TV:n, åker tunnelbana eller går in i en hiss – propagandan möter dig överallt.
– Det är så mycket propaganda. Det är jättesvårt att värja sig, man blir exponerad för det överallt, säger Kinakorrespondent Björn Djurberg.
På senare år har innehållet tagit en delvis ny riktning. Alltmer av propagandan går ut på att hylla Xi Jinping och bygga upp myter kring hans person.
I påkostade videos och TV-produktioner förmedlas budskapet att Xi Jinping är en trygg ledare som förstår människor och bryr sig om minoriteter. Vidare upprepas att Xi Jinping står upp för Kina, hanterar svårigheter och navigerar i en allt mer osäker omvärld. I det närmaste religiösa myter om Xi odlas på ett sätt som för tankarna till Nordkorea.
– Kinesiska oppositionella säger att ”vi lever numera i Västkorea”. Och med det menar man ju att personkulten påminner mer och mer om den runt familjen Kim, säger Kinakommentator Hanna Sahlberg.
Medverkande: Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson
I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?
Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.
En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.
Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?
Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Eva Dahlgren började sin långa artistkarriär på det sena 70-talet ett 20-tal album och åtskilliga priser senare kommer nu första delen av vad hon kallar memoarer under konstruktion: "Instrumenten".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson
Historikern och författaren Peter Englund har skrivit sin sista bok om krig och nästa bok kan komma att handla om snö. För Titti Schultz berättar han om jakten på personliga berättelser från andra världskriget och frieriet från radioprofilen Hanna Hellquist.
Ett bröd med annorlunda bakteknik det kokas innan det gräddas. Vi bakar bagels och berättar om dess spännande historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
— Bagels påminner om min barndom, säger Emily Fowler, som växte upp i Seattle på USAs västkust.
Nu har hon bott i Malmö i snart tio år sen hon kom till Sverige och Malmö. Hon ville att hennes barn också skulle växa upp med bagels. Men hon hittade inga bra bagels.
— De är för stora och smakar inte alls som bagels. De har inte rätt konsistens. Jag tror inte de är kokade.
Industriellt bakade bagels brukar ångkokas, vilket enligt Emily inte ger samma resultat.
Så Emily — som jobbat på ett bagelsbageri i USA — började baka sina egna bagels hemma. Och snart började hon också sälja dem via en hemsida.
Två dagar i veckan bakar hon bagels hemma, resten av tiden arbetar hon på en amerikansk diner i Malmö.
Emily bakar bagels för oss och beskriver hur de ska vara.
Bagelns ursprung kan spåras tillbaka till 1600-talet, till Tyskland och ett kristet nattvardsbröd, som i Polen utvecklades till ett judiskt bröd, som senare följde med de judar som emigrerade till New York.
Men 1600-talets rågbröd var ganska långt från dagens bagel bakad på vete. Det dröjde också länge innan den arketypiska New York-bageln med rökt lax, cream cheese, rödlök och kapris dök upp. Och varken lax eller cream cheese har någon judisk koppling.
— Jag har två favoritställen runt hörnet, säger Charlie Bennet, fotograf i New York som fotograferar mycket mat. Det är inte svårt att hitta bagels i New York.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io