säga

Skådespelaren och artisten Felix Sandman är aktuell i sin första internationella roll, som ekoterrorist i serien Last Light. För en tid sedan drabbades han av utmattning och det har lett till att han numera är bättre på att säga nej och känna efter vad han verkligen behöver. Hos Titti Schultz berättar också hur osams han egentligen är med Benjamin Ingrosso.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hennes motto löd "Always yes, Caresse". Att hon var först med att ta patent på bh:n är inte ens det mest spännande med Caresse Crosby. Hon kom att bli den förlorade generationens litterära gudmor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Caresse Crosby kunde kalla sig själv såväl uppfinnare, förläggare som författare. Hon föddes 1891 i en av Bostons bättre bemedlade familjer. Då var hennes namn Mary Phelps Jacobs, men när hon skulle börja publicera sin poesi ville hon göra det under ett mer storslaget namn. Det första förslaget på namnbyte var Clytoris, men det fick hennes hund istället heta. Valet blev Caresse, efter engelskans ord för smekning.

Redan som ung märktes Caresse Crosbys handlingskraft. För att slippa klä sig i korsett konstruerade hon själv med näsdukar och sidenband en egen BH. En uppfinning hon 1914 blev den första att i USA ta patent på. Långt innan det var socialt accepterat skilde hon sig, för att följa sitt hjärta. Hon gifte om sig med den något yngre Harry Crosby och flyttade till Paris. Med maken kom hon i den franska huvudstaden att bilda ett powerpar. De skrev poesi, startade eget bokförlag och Caresse Crosby kom att kallas för ”litterär gudmor till den förlorade generationen av utländska författare i Paris”.

Idag är hon inte ett särskilt känt namn alls, men hennes namn dyker upp både här och där, inte minst i biografier över flera av de kända konstnärer och författare som fick sitt genombrott under 1920-talet. I veckans Stil berättar vi om den grupp kulturpersonligheter som växte fram efter första världskriget och som kallades "den förlorade generationen".

Caresse Crosbys bokförlag "Black Sun Press" gjorde sig kända för sina exklusiva handbundna böcker. För det snålades inte på exklusivt papper eller mjukt skinn och böckerna fick snart rykte om sig att vara något alldeles extra, även i fråga om utformning. Vi beger oss därför till ett bokbinderi för att prata med bokbindarmästarna Lotta Löwgren och Johanna Röjgård och lära oss om den idag mer sällsynta konsten att binda böcker.

Vi tittar även närmare på en nygammal bh-trend som verkar vara på ingång. Försäljningen av bygel-bh:ar har nämligen, efter pandemins slut, återigen ökat och vi oss vad det beror på. Och dessutom så berättar vi om en av alla Caresse Crosbys många konstnärsvänner, den franskrumänske konstnären Constantin Brâncuși.

Ibland säger munnen ja även fast hjärnan säger nej, när rädslan för att verka otrevlig och tråkig tar över. Det kan vara svårt att veta var den egna gränsen går på jobbet, i relationer till anhöriga och till och med till försäljare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Att jag blir lurad att köpa något som ville ha eller som jag tänkt att köpa. Vi 75-plussare har mycket prylar vi inte behöver, säger Bengt som sitter i solen på Liljeholmstorget i Stockholm. 

Tonen i rösten är glad, men det han pratar om är egentligen något allvarligt. Det handlar om att kunna säga nej, både för sin egen skull och vissa gånger även för andras.

– Jag tror man ska ha i åtanke att de allra flesta blir tacksamma om någon börjar säga i från i en obehaglig situation. Till exempel under ett möte på jobbet där alla tänker samma sak, då kan man bli tacksam om någon stiger fram och säger ifrån, säger Åsa Kruse, psykolog och författare till boken ”Att sätta gränser för sig själv och andra”. 

Hon fortsätter:

– Men det är klart att det är en balansgång, man kan ju inte alltid sätta gränser i alla sammanhang. I bästa fall kan man göra det i samförstånd med andra.

Gäster i programmet: Åsa Kruse, psykolog, David Waskuri, psykolog och Ida Flink, psykolog som forskar om sexuell smärta och har skrivit boken Du, jag och sex. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf

Programmet sänds direkt.

En av Sveriges mest spännande regissörer är aktuell med serier som Tunna blå linjen och Thunder in My Heart. I P4 Extra - Gästen berättar Maria Eriksson-Hecht att hon trivs bäst bakom kameran och om bristen på förtroende för kvinnor i filmbranschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moa Wallin talar i Tankesmedjan om att uttrycket "politisk vilde" plötsligt verkar ha blivit ett nervärderande epitet, framförallt enligt flera socialdemokrater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här klippet är en del av podden Tankesmedjan. Hör alla poddens avsnitt här!

Finns det en gräns för den svenska informella stilen? Det undrar vi eftersom Daniel reagerat över en tågkonduktör som hälsade på tåget med orden "halloj tåget!". Dessutom pratar vi såklart om den ryska Segerdagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag firar Ryssland Segerdagen, till minne av andra världskrigets slut. Eller som det kallas i Ryssland, det stora fosterländska kriget. Vilket budskap ville Putin förmedla i sitt tal i förmiddags? Vi frågar Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Johanna Melén.

Och så undrar vi hur historiska stridssegrar använts i propagandasyfte i olika tider? Med oss finns Fredrik Eriksson, militärhistoriker vid Försvarshögskolan.

Statens fastighetsverk är fattiga och behöver cash. En idé som de har är att börja sälja merch. Men vilka prylar vill man egentligen ha från våra historiska byggnader, monument och kungagravar. Ales stenar-keps? Vi frågar Noah Bramme från reklambyrån Åkestam Holst som jobbat med just merch i sina kampanjer.

Och så undrar vi hur man blir en bra talare egentligen? Talarcoachen Anders Mildner tycker att det finns en god talare inom oss alla och berättar vad som skiljer en dödstråkig föreläsning mot en uppslukande och fantastisk.

Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist

Konstfärdiga kiselalger är ett vårtecken vid morgonens sändningsplats Erstaviken. Och i Östergötlands skogar har den biologiska mångfalden kartlagts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tussilago och bofink är vårtecken som knappast går att missa. Men vad händer i havet under våren? Jo, en fullständig explosion av växtplankton. Dinoflagellater tar sig fram i vattnet med små svansar och kiselalgerna med sina konstverk till skal blommar. Fältreporter Karin Gyllenklev sänder från en strand vid Erstaviken i Stockholm tillsammans med växtplanktonexperterna Helena Höglander och Elinor Andrén. Dessutom letar vi större vårtecken som trådslick och östersjösallat, tillsammans med marinbiologen Ellen Schagerström.

Och så träffar vi biologerna bakom en ny studie som visar hur artmångfalden kan skilja sig åt i olika typer av skogar. Mångfalden mäts i måttenheten vedlevande skalbaggar och en avgörande faktor är hur stor andel döda träd det finns. Rebecca Petersen, Nicklas Jansson och Karl-Olof Bergman resonerar kring hur arternas behov ska kunna uppfyllas - även i brukade skogar.

Elin Gawell fick syn på ett rådjur - och en räv - i trädgården. Rådjuret körde ganska bryskt iväg räven. Vad var det som pågick? Vi ringer en expert för att få svar.

Och så har Sverige fått sin första globala geopark - Platåbergens geopark i Västergötland. Koordinatorn Anna Bergengren berättar vad det innebär.

En inställd vandring är också en vandring. Författaren Mikael Niemi ger sig ut på fantasivandring veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

En stunds stillhet inför helgen, med Hans Gentzel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är svårt att hata eller förakta nån som man har bett för. Kanske behöver jag daglig påminnelse om böneassistans när jag står med fingret på dörrklockan, handen på mobilen, eller när någon kommer med ”jag har något att säga dig”

Hans Gentzel är pensionerad sjukhuspräst 

Text
Lk 7:36 – 40

Klockor
Nora kyrka, i Västerås stift

Musik
O huvud blodigt, sårat (psalm 144) med Harald Höidal

Producent Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
helgsmal@sverigesradio.se

De senaste åren har statyer skapat infekterade diskussioner runt om i världen. I Storbritannien har kampen hårdnat kring minnet av landets koloniala förflutna, som många äldre britter fortfarande är stolta över samtidigt som en yngre generation demonstrerar för Black Lives Matters.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ska kulturhistorien till varje pris bevaras – eller ska gamla utdaterade statyer plockas bort?

Det finns de som försöker hitta andra sätt att hantera kontroversiella monument, än att välta eller värna. 

Karin Svensson åkte till Londonstadsdelen Deptford, där hela lokalsamhället har bjudits in att tycka till om en husfasad från 1905.

Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.

Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett ”förlåtelsespel”.

– Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.

Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare. 

Var Selma Lagerlöf lesbisk? Eller vore en sådan etikett att tvinga på historien vår tids definitioner och begrepp? Anna Blennow reflekterar över kärlekens namn utifrån några gamla fotografier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Två kvinnor ser in i kameran. Den ena, mörka, sitter upprätt i en höghalsad svart klänning. Mot henne, tätt intill, lutar sig den andra, ljushåriga. Hon har en penna i sin uppsträckta hand, nästan som ett vapen. På ett annat fotografi ser vi dem igen. Nu sitter de sida vid sida i varsin stol, inte lika nära. Den mörka håller i en bok. Under de uppslagna pärmarna, nästan skymda, skymtar kvinnornas händer som närmar sig varandra, rör vid varandra.

Den ljushåriga kvinnan är Selma Lagerlöf. Den mörka är Sophie Elkan, hon som kallats Lagerlöfs ”reskamrat” och ”väninna”. Men när deras brevväxling offentliggjordes 1990, 50 år efter Lagerlöfs död, visade det sig att deras relation gått betydligt djupare.

Nu ser vi ytterligare ett fotografi. En halvnaken kvinna med en lilja i handen sitter på en hög tron i klassicerande stil. Eller är det en kvinna? Hennes nedböjda ansikte påminner om antika avbildningar av androgyna gudar som Dionysos och Apollon. Framför henne knäböjer en annan kvinna, endast iklädd ett par snörda sandaler i grekisk stil.

Kvinnorna på bilden är den amerikanska författaren Natalie Barney och hennes älskarinna Eva Palmer. Såväl den explicita scenen som vårt källmaterial tydliggör att de var mer än bara väninnor. Natalie Barney levde öppet som lesbisk i Paris, där hon höll litterära salonger, och Palmer var en i raden av hennes många kärlekar.

Fotografierna av de båda paren är tagna runt sekelskiftet 1900. De har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt som deras uttryck är väsensskilda från varandra. Hur gestaltades relationer mellan kvinnor vid den här tiden, och varför?

Att Selma Lagerlöf levde i flera nära förhållanden med kvinnor har varit välkänt. Genom sin yrkesutbildning till lärarinna mötte hon kvinnor som av olika skäl flytt förväntan om make och äktenskap. Under den tio år långa anställningen vid flickläroverket i Landskrona i slutet av 1800-talet svärmade Selma såväl för kolleger som för kvinnor i Köpenhamns kulturkretsar. Senare blev Sophie Elkan och därpå Valborg Olander hennes långvariga livskamrater.

Men när hennes brevväxling med Elkan och Olander publicerades för några decennier sedan fick dess innehåll ett blandat mottagande. Fanns det verkligen tillräckligt med bevis i breven för att Lagerlöf var lesbisk? En recensent menade att man inte borde göra Lagerlöf till ”något slags pionjär för modernt enkönade förhållanden”, utan istället fokusera på hennes verk. Och i sin biografi över Lagerlöf är Anna-Karin Palm genomgående tveksam till att definiera Lagerlöfs sexualitet.

Ja, hur ska man benämna de kärleksrelationer mellan kvinnor som vi kan spåra historiskt, och vad får det för följder? Vad kallade kvinnorna själva sina relationer, i en tid då homosexualitet inte myntats som vedertagen term? Den sista frågan behandlas i antologin ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum”, där litteraturvetare, historiker och genusvetare skildrar kvinnopar i det tidiga 1900-talet, bland annat just Lagerlöf och Elkan.

Dokumenterade relationer mellan kvinnor vid den här tiden stod i nära samband med den framväxande kvinnorörelsen, och valet att leva tillsammans med en annan kvinna tolkas därför ibland i ljuset av politik och ideologi. Det framhävs också ofta att brevkulturen under perioden präglas av ett sensuellt språk, där smekningar och kyssar kunde sändas fram och åter mellan kvinnor utan att detta nödvändigtvis behöver tolkas som speglingar av en erotisk situation. Men detta, precis som tidens syn på kvinnlig sexualitet som obetydlig, passiv och ofarlig, kunde å andra sidan skapa frirum där begär mellan kvinnor kunde passera oförmärkt under radarn. Det poängteras av flera författare i antologin att en tid som ännu saknade fasta sexologiska etiketter kan ha möjliggjort en mera fri och flytande skala mellan vänskap och sexualitet.

En bildad bakgrund var också något som var gemensamt för många av kvinnoparen, såväl Lagerlöf och Elkan som Eva Palmer och Natalie Barney. Palmer hade läst latin och grekiska vid Bryn Mawr, det första amerikanska högre lärosätet för kvinnor. Lagerlöf studerade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, den första akademiska utbildningen för kvinnor i Sverige. Men medan Palmer och Barney arrangerade uppläsningar och föreställningar kring Sapfos dikter, raderades alla anspelningar på lesbisk kärlek i svenska tolkningar av Sapfo, och pronomen byttes till och med från feminint till maskulint i översättningar. Lagerlöfs tidiga litterära förebilder är svenska och manliga, som Bellman och Runeberg.

Därför är det inte oväntat att de ord som kvinnor som Elkan och Lagerlöf använder för att beskriva sina relationer inte är hämtade från den antika världen. Istället talas det i hemlighetsfulla antydningar om magnetism, trollmakt och livsmakt. Vid samma tid skriver Eva Palmer i ett kärleksbrev hur hon föreställer sig Natalie Barney dansa naken med hennes egen kropp som dansgolv. Och Barneys diktsamlingar dominerades av kärlekslyrik uttalat riktad till kvinnor, med Sapfo som ständig ledstjärna.

Det finns också ett högst reellt skäl till att vi finner en så stor skillnad i öppenhet kring hur kvinnornas kärlek gestaltas. I Frankrike, där Barney och Palmer levde, var homosexualitet inte olagligt enligt lagsamlingen Code Napoléon från 1804 (som också medgav religionsfrihet och allas likhet inför lagen). I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna i lag ända till 1944, mellan såväl män som kvinnor. När Lagerlöf skriver till Elkan att de borde bränna sina brev – ”Det är farligt för oss, som det nu är” – var det troligen inte bara omgivningens reaktioner hon syftade på, utan också ett påtagligt hot om juridisk straffbarhet.

Och öppenhet kan också vara en klassfråga. Natalie Barney kom från en förmögen familj och var ekonomiskt oberoende: hon behövde inte bry sig om eventuell skandalisering. Selma Lagerlöf var tvungen att försörja sig själv, först som lärarinna och sedan som författare, på grund av familjens sviktande finanser.

En månskensnatt i Landskrona. Selma Lagerlöf vandrar längs Strandpromenaden med Anna Oom, en av hennes tidiga romantiska förbindelser. Senare skriver Anna till Selma och påminner om hur de stod där tillsammans på udden, och hur hon sedan sökt sig tillbaka dit ensam och plockat en stor bukett blommor. Vi kan aldrig säkert få veta hur mycket fysiskt begär som dolde sig i deras svärmeri. Men om vi inte tar möjligheten i beaktande, kommer vi inte heller att kunna reflektera över den brännande frågan: hur var det att vara lesbisk i Landskrona runt år 1900?

Att det då ännu inte fanns någon konkret term för fysiska relationer mellan kvinnor betyder inte att något sådant begär inte existerade. Om vi fortsätter att beskriva sekelskifteskvinnornas kärleksförhållanden som vänskap med inslag av romantik riskerar vi att reprisera en förmodern föreställning om kvinnans svaga och outtalade sexualitet. Då förblir den, som Eva Borgström och Hanna Markusson Winquist skriver i antologin, ”kärleken som inte vågar säga sitt namn” – ”the love that dare not speak its name”.

Anna Blennow

Litteratur:

Eva Borgström & Hanna Markusson Winquist (red.), ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890–1950”, Appell förlag 2018.

Ying Toijer-Nilsson, ”Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan”, Bonniers 1992.

Ying Toijer-Nilsson, ”En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander”, Bonniers 2006.

Anna-Karin Palm, ” ’Jag vill sätta världen i rörelse’. En biografi över Selma Lagerlöf”, Bonniers 2019.

Artemis Leontis, ”Eva Palmer Sikelianos. A Life in Ruins”, Princeton University Press 2019.

Ingrid Svensson, ”Ett magiskt rum. Salonger i 1920-talets Paris”, Ellerströms 2017.

Sigrid Schottenius Cullhed, ”När Sapfo kom ut”, Klassisk filologi i Sverige: reflexioner, riktningar, översättningar, öden, red. Eric Cullhed och Bo Lindberg, Kungl. Vitterhetsakademien 2015.

Kanske var det just det att det var allra sista boken om "Rebecka" som gjorde att "Fädernas missgärningar" tog lång tid att få färdigskriven: "Man lever i en sorts växelverkan med en huvudperson som man skriver om under lång tid." säger Åsa Larsson som nu är klar med den sjätte och definitivt sista delen om sin huvudperson kammaråklagaren Rebecka Martinsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Romankaraktären Rebecka Martinsson har jobbat som välbetald jurist i Stockholm, men hon har sökt sig tillbaka till Kiruna staden som hon växte upp i. Och i den sjätte och sista boken får hon ett preskriberat mord att lösa. I utredningsarbetet leds hon motvilligt in i sin egen familjs historia.

Åsa Larssons sista bok om Rebecka Martinsson

Åsa Larsson lämnade yrkeslivet som jurist för att ägna sig åt skrivandet på heltid efter försäljningsframgången med deckarna om Rebecka Martinsson. Debuten "Solstorm" kom 2003. Efter den har hon skrivit ytterligare fyra böcker om Rebecka Martinsson. Och barn- och ungdomsböcker. Bland andra Pax-serien. Med den nya "Fädernas missgärningar" säger författaren farväl till den mordfallslösande juristen Rebecka Martinsson.

Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Vill du också lära dig mer om Kina? Här i Kinapodden får du dramatiska världshändelser, spännande historier och närgångna skildringar av vardagslivet från det stora landet i öster. Nytt avsnitt varje vecka!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare är Helene Benno, Hanna Sahlberg Kinakommentator och Björn Djurberg Kinakorrespondent medverkar.

Johannes har gjort yoga och fastnat - självklart ringer han därför en yogainstruktör och försöker få hjälp. Dessutom får vi en comeback av den veliga pizzabeställaren, och sist men inte minst ringer Johannes ett spelbolag och försöker lösa in en ogiltig vinstlott på 100 000 kr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur.
Vilka spår har han lämnat efter sig idag?
Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Julia är 26 år och har svårt att säga nej. När hon väl gör det får hon dåligt samvete och känner att hon sviker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julia är 26 år och har svårt att säga nej. När hon väl gör det får hon dåligt samvete och känner att hon sviker.

- Det bara ältas runt i mitt huvud. Jag kan inte släppa det, säger Julia.

Hennes rädsla för vad andra ska tycka har gjort att hon hela tiden tar ansvar för alla runtomkring henne. Och glömmer bort sig själv.

- Jag är rädd för att släppa ut känslorna, säger Julia. Rädd för vad folk ska tycka. För att bli sviken. 

I säsongens sista avsnitt av Radiopsykologen försöker Julia, med Lasse Övlings hjälp, reda ut vad hon ska göra för att lära sig våga stå upp för sig själv.

Nästa vecka på samma tid hör du P3 Psykologen, med Hanna Hellquist och Lasse Övling, i en återutsändning från i april.

Trotspodden om att säga nej. Det kan vara så skönt att säga nej. NEJ! Njäeeh, nä! Så var det för Iggy. Han sa ofta nej fast han ibland menade ja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trotspodden är en musikalisk podd med punkig attityd för 3/4/5-åringen som kanske befinner sig i den härliga trotsåldern. Och för deras föräldrar!

Tips: Lyssna gärna tillsammans med ditt barn, eller tillsammans på förskolan.

Manus, prat, ljud och musik: Micaela Gustafsson
Bilder: Anna Lindsten
Producent: Linda Belanner, Barnradion

En brevväxling i ljud om fonetiskt skrift, manligt självförtroende och avundsjuka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad bör du göra när du ser åsikter i flödet som du inte sympatiserar med? En svårknäckt nöt, men Emanuel Karlsten och Amelia Adamo gör sitt bästa för att reda ut och lära ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla har nog haft lust att säga ifrån i ett personalrum eller på släktmiddagen, att det där som just sades faktiskt inte är okej. Men lättast är kanske att resa sig att gå och hoppas på civilkuraget hos någon annan i rummet. Men hur tar man diskussionen på sociala medier? Ett svårt, men viktigt dilemma för Emanuel Karlsten och Amelia Adamo att vända och vrida på.

Ställ din fråga till: appochetikett@sverigesradio.se

Ljuga om att folk begått brott? SVÄRA? Var går gränsen för vad man får säga i media?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med Angelica Cisalli & Jonatan Unge