samvete

Välkommen till ett poddsamtal med Peter Blyme, gestaltterapeut och transaktionsanalytiker. Peter samtalar med Pernilla Rosell och Lars Palerius. Han berättar om hur han som ung andlig sökande kom i kontakt med Martinus världsbild, som i kombination med andra vishetsläror och källor har fungerat som en ”jordglob” i hans liv. Den har tillhandahållit en helhet under resan mot en större kunskap om oss själva och om tillvaron.

Under samtalet berättar Peter om sin mångåriga erfarenhet av terapeutiskt arbete med missbruk och beroendeproblematik, och han kommer bland annat in på det stöd han har funnit inom Tolvstegsprogrammet. Peter har också själv utvecklat ett program som heter AHA-programmet, ett självhjälpsprogram som kan kombineras med andra behandlingsinsatser.

Vi samtalar också om Sigmund Freuds betydelse för utforskandet av vårt psyke, samt Hellingers familjekonstellationer, som också berörs i Peter Blymes ovannämnda föredrag, och mycket annat.

Peter håller också föredrag och kurser i Martinus världsbild, och höll bland annat ett föredrag om ”Samvete, ideal och vår ofärdiga natur” under kursveckorna i Martinus Center Klint, 2023. Vårt samvete kan fungera som en kompass i vår längtan efter att göra rätt. Samtidigt kan höga ideal också bli en börda för oss, och vi samtalar om vi med hjälp av kunskap och medkänsla kan finna goda vägar att hantera obearbetade känslor och gamla vanemönster av självkritik.

Du kan lyssna till Peters föredrag sommaren 2023 på Martinus Instituts Crowdcast-kanal på följande länk: https://www.crowdcast.io/c/dpa3lgwqq2yk

Han har även hållit föredrag inom ramen för Stiftelsen Martinus Kosmologi i Stockholm, som finns tillgängligt på YouTube på denna länk: https://www.youtube.com/live/t1DbGiqeomw?feature=share

Peter har också tillsammans med Max Käck startat Tankesmedjan Kosmos, och håller under hösten 2023 en helgkurs i Martinus Center Varnhem som fokuserar på gruppdialog och delningsrundor. Du kan läsa mer om detta på Martinus Center Varnhems hemsida: https://martinuscentervarnhem.se/?page_id=956

Samtalet spelades in på Martinus Center Klint, Danmark, 11 juli 2023.

Språk: Svenska.

Musiken är komponerad och framförd av Lars Palerius.

Årets sverigefinska kvinna Emilia Nygård gästar Popula och berättar om bomullsindustrin och hur den fick en av världens största sjöar att försvinna. Vi pratar också om livets bästa kirppislöytöjä!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Ofta när man köper online så är det sällan lönsamt eller möjligt för företagen att behandla returen på ett bra sätt, slängs plaggen då?

• Ibland går plagg sönder men visste du att du kan få den lagad? Emilia berättar om våra konsumenträttigheter, och hur vi kan åberopa dem!

• Den finska självbetjäningsloppisen har dykt upp även i Sverige, är den verkligen bra och hur förhåller sig en storprutare som Sanna i en sån, när hon inte längre kan skapa sin egen lycka och fynd?

Kalle Kinnunen & Sanna Laakso
popula@sverigesradio.se

Varför har en del så mycket dåligt samvete? Kan det finnas något bra med det? Vi vänder ut och in på det dåliga samvetet, ältandet och och omvända offerkoffor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rasmus Persson och Klara Zimmergren sänder sitt första P3 Hemligheter och tar sig an era hemligheter och historier tillsammans med psykologen Jonas Stålheim.

Har du en hemlighet du vill dela med dig av?

Ring vår telefonsvarare och berätta efter pipet.

Telefonnummer: 08-7843300

Det går även bra att maila till p3hemligheter@sr.se.

Dessutom om Hollywood ett år efter Metoo. Brasilien går till val. Sveriges svar på Banksy, möt AKAY hans grafitti och röda stugor. Redan dom gamla grekerna klottrade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

TIMME 1

* Blockpolitiken

* Tjänstemannens samvete

* Hollywood ett år efter Metoo

* Krönikör Göran Rosenberg

* Panelen

TIMME 2

* Klimatpsykologi

* Public Service

* Val i Brasilien

* AKAY - Sveriges Banksy

* Klotter redan på romartiden

* Kåseri Helena von Zweigbergk

Kryper det på sig en jobbig känsla av dåligt samvete efter att du har onanerat? Sexualupplysare Hans Olsson svarar på varför du inte ska behöva ha det!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om våldet som är så svårt att prata om. Möt Sahar som blev förskjuten och mordhotad för att hon valt fel man. Och hör om det osynliga vardagsförtrycket , om kontroll och förbud att gå ut som tvingar tusentals svenska tjejer att leva dubbelliv. Men vad händer med arbetet mot hedervåld om frågan kapas av grupper med helt andra politiska syften?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter mordet på Fadime Sahindal 2002 var det många, både politiker och andra, som lovade att Sverige skulle kraftsamla mot hedersvåld i alla dess former. Men vad har egentligen hänt sedan dess?

När Ungdomsstyrelsen undersökte hur vanligt det är med arrangerade äktenskap kom de fram till uppskattningen att 70.000 ungdomar i Sverige - mest tjejer men också en del killar i åldern 16-25 upplever att de inte helt fritt själva kan välja vem de vill leva med.

Konflikts Kajsa Boglind träffade Sahar vars liv har formats av familjens tankar om heder – först i Irak och sen här i nya hemlandet Sverige:

Men hedersvåld handlar om mycket mer än tvångsäktenskap och och mord. Det finns också ett utbrett vardagsförtryck, som man sällan ser eller hör om. Flickor som inte får klä sig som de vill. Tjejer som inte får umgås med vänner utanför hemmet.

När Konflikt flyttade redaktionen till Vårberg, en del av stadsdelen Skärholmen i södra Stockholm, blev det tydligt för oss hur få tjejer som syns ute - både på fritidsgården och i centrum, där killarna däremot tar mer och mer plats allteftersom dagen och kvällen lider. Och i samtal med dem som arbetar med ungdomar här, har vi gång på gång hört om oron för tjejer som hålls instängda, som inte får möjligheter att rusta sig för ett självständigt liv. 

Konflikts Daniela Marquardt träffade systrarna Naziha och Eva Hariri, som minns tonårens lögner och ständiga stress för att bli påkomna:

När vi förberedde det här programmet om hedersvåld ville vi också rikta blickarna utanför Sverige och se hur man hanterar problemet i några andra europeiska länder.

Men då snubblade vi istället över en helt annan utmaning för dem som jobbar med att bekämpa hedersvåld och förtryck, nämligen hur den här frågan gärna kapas av krafter med helt andra politiska syften - särskilt främlingsfientliga och rasistiska.

Det blev Konflikts Ivar Ekman varse när han ringde upp den italienska professorn och debattören Valentina Colombo i Rom:

Precis som Sahar har många kvinnor Irak som utsätts för hedersrelaterat våld  sina rötter i Irak - ett land där utvecklingen för kvinnors rättigheter gått bakåt sen den amerikanska invasionen 2003. Ett tydligt tecken är den dramatiska ökningen av antalet hedersmord.

Det säger den prisbelönta kvinnorättsaktivisten Yanar Muhammed som nyligen besökte Stockholm:

Gäster i studion:Carin Götblad - nationell samordnare mot relationsvåld, som lägger fram sin slutrapport om en dryg månad och Talin Davidian, ordförande för organisationen TRIS - Tjejers Rätt i Samhället.

Producent: Kajsa Boglind
Programledare:Daniela Marquardt

Om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh. 1 138 människor dog och det skulle bli en vändning - men hur mycket har egentligen hänt? Blir det bättre längst nere vid näringskedjan slut, eller är det fel på hela det globala systemet? Hör de svimmande arbetare som sätter ihop våra gympaskor. Hör om H&M och om små framsteg från Kambodja, Yale och Bangladesh.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det som hände i Rana Plaza skulle bli en väckarklocka för den globala klädindustrin, det var åter en katastrof som skulle leda till bättre arbetsmiljö och bättre villkor för arbetarna som syr upp de billiga kläder som säljs över hela världen. Det problem som den katastrofen satte i ett så brutalt ljus är dock större än den enskilda fabriken och även det enskilda landet Bangladesh.

Frilansjournalisten Lina Johansson åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på mer om det som hänt de arbetare som rapporterats svimma på arbetsplatserna. Hör Suon Naroy berätta om vad som hände henne i ångorna från lösningsmedel på en fabrik som tillverkar gymnastikskor som säljs i mängder av butiker i Sverige. Det händer flera gånger i veckan på hennes fabrik. Hör Uk Phas berätta om vad som hände i hennes keps- och hattfabrik när det började brinna.

Det handlar inte bara om arbetsmiljön. Arbetarna som vi möter i Kambodja har svårt att äta sig mätta på den låga lönen. Hör Soun Pheakdey berätta om hans och hans familjs liv. Soun jobbar nu fackligt med att få lönerna höjda och för att få de arbetare frisläppta som greps den 3 januari i år när de demonstrerade för bättre villkor. En demonstration där flera människor sköts till döds utanför en fabrik.

Suon Pheakdey jobbar på en fabrik där H&M tills nyligen sydde upp kläder. H&M har avböjt både intervju och medverkan i detta Konflikt. Vi ville också göra ett längre reportage om företagets arbete med att förbättra villkoren för de arbetare som syr upp deras kläder, men även detta avböjde H&M. Hör mer om hur företaget sa nej till det i programmet. H&M har dock skickat en skriftlig kommentar där de säger att man "tar starkt avstånd från alla typer av våld och vi anser att konflikter och förhandlingar alltid ska ske under fredliga omständigheter."

Konflikt ringde istället upp några tänkare som ägnar sitt liv att försöka förstå det här globala ekonomiska systemet. Thomas Pogge är professor i filosofi och internationella relationer på amerikanska Yale-universitetet och chef för dess centrum för studier i Global rättvisa. han gör en liknelse med slaveriet i USA.

En som är starkt för de stora textilföretag, som precis som H&M, jobbar med att bli mer ansvarsfulla när de syr upp kläder i fattiga länder, det är ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati på Columbia University i New York, Han anser att verkligheten för en arbetare i Bangladesh troligen är bättre än vad den hade varit utan de jobb som kom med textilföretagen, men han är skeptisk till att höja arbetarnas löner.

Dipesh Chakrabarty är en indisk historiker, just nu professor i historia med inriktning på södra Asien vid University of Chicago. Han berättar om att frågan om att sänka lönerna för att attrahera utländsk kapital är aktuell i den indiska valrörelsen. Men Dipesh Chakrabarty tycker det är märkligt att man måste göra just de fattiga än mer sårbara för att vi alla ska få det bättre i framtiden.

För att diskutera detta finns i Konflikt med Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, Mats Svensson som är internationell sekreterare på fackföreningen If Metall och Stefan de Vylder, nationalekonom och författare med tydligt global inriktning.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Jesper Lindau

Rikard Diego bjuder på höjdpunkterna från veckans program. Det blir både humornostalgi och oväntade gäster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ken Ring pratar om kriminalitet med samvetet som idag är Thomas Bodström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt Ken Ring och hans samvete. I premiäravsnittet heter samvetet Gudrun Schyman och ämnet som diskuteras är porrindustrin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårdpersonal kan neka att uföra abort om deras samvete förbjuder dem enligt en resolution i Europarådet. Özz frågar filosofen Karim Jebari hur samvetet fungerar och hur man kan rättfärdiga något för sig själv som andra uppfattar som fel. I morgon kraftsamlar folkmusikerna sig för en aktion för mångfald i kulturen. Özz Nûjen åker till Grästorp för att stå upp för alla olika sorters människor. Finns det risk för kannibalism bland alla som gör insatser för männikors rätt att vara olika när alla vill ha uppmärksamhet till just sin aktion? Bisittare är Barbro Hedvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den amerikanske forskaren Craig Venter har nyligen skapat en bakterie med ett helt artificiellt genom. Han och hans medarbetare har själva, bit för bit, byggt upp den DNA-molekyl där arvsmassan finns lagrad. Innebär detta att människan för första gången verkligen skapat liv? Och vad för det med sig för existentiella eller etiska problem? Får människan leka Gud? Biskopen i Lund, Antje Jackelén diskuterar med Rolf Bernander, professor i molekylärbiologi och Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teknikutvecklingen går fortare och fortare, nya material och produkter kommer ut på marknaden i snabb takt. Men vad vet vi om riskerna? Varför är det så mycket lättare att ta fram nya produkter än att utvärdera riskerna? Hur hittar man en okänd risk? Och hur mycket tid och kraft ska man lägga ner på att leta efter potentiella problem, som kanske inte ens finns? Riskfilosofen Sven-Ove Hansson diskuterar med Maria Feychting som forskar på mobiltelefoners eventuella hälsorisker och Susanne Gabrielsson som undersöker nanopartiklars påverkan på immunförsvaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Transplantationstekniken har sakta men säkert blivit bättre och bättre. Kirurgerna blir skickligare och nya mediciner minskar risken för avstötning. Nu är det bristen på organ som sätter stopp för utvecklingen. Därför vill läkarna börja ta organ även från människor som avlider utan att först vårdas i respirator. Problemet är att man då måste agera snabbt. När hjärtat slutat slå har man inte lång tid på sig innan organen förstörs. Betänketiden för de anhöriga blir kort. Hur länge ska hjärtat ha stått still för att en människa verkligen ska kunna betraktas som död? Finns risken att en döende människa ses som organbank istället för patient? Transplantationskirurgen Annika Tibell diskuterar med etnologen Susanne Lundin och filosofen Fredrik Svenaeus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I första delen av Vetenskapsradions sommarserie om forskningsetik möter vi fysikprofessorn Sune Svanberg som tvärt avbröt ett forskningsprojekt när han började misstänka att han upptäckt ett nytt sätt att ta fram material för kärnvapen. Vad är egentligen den enskilde forskarens ansvar för hur hennes eller hans resultat används? Och ska forskare överhuvud taget ägna sig åt att ta fram nya vapen? Vi träffar också Roger Roffey och Lars Stenholm från FOI, Totalförsvarets forskningsinsitut, som tycker att universitetsforskare behöver bli bättre på att tänka igenom hur deras resultat kan användas om de hamnar i orätta händer. Även Elisabeth Gerle, professor i etik vid Uppsala universitet deltar i diskussionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.