sig?

Förutom kung Charles i Storbritannien är det få andra monarker som låter kröna sig. Varför då?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allvarligt talat med författaren Niklas Rådström som svarar på lyssnarnas frågor. I veckans program undrar till exempel Per hur man gör för att stå ut med att allt upprepar sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allvarligt talat är ett program som bygger på lyssnarnas frågor.

I veckans program svarar författaren Niklas Rådström:

• Vad är sentimentalitet? Andrea Furberg

• Hur gör man för att stå ut med ledan av att allt upprepar sig? Per Lunge

• Ska man rekommendera en historiebok? Berit Bergman

• Hur kan man leva meningsfullt och bra trots att vi är på väg till katastrofen? Barbro Stigsdotter

Allvarligt Talat - programmet görs av:

Susanna Einerstam - producent
susanna.einerstam@sverigesradio.se

Musiken vald i samarbete med Anton Karis

Hanna och Torbjörn minns tillbaka till Patrik Isakssons "Du får göra som du vill". Tur att denna poplegendar kan svara på hur den blev till. Men tycker Patrik Isaksson fortfarande att det är så fel att förråda den som bryr sig? Vevar han mot den som råka blanda ihop honom med en annan svensk popikon, Uno Svenningsson? Och är det en dealbreaker om hans respektive föredrar den danska "Du kan gøre hvad du vil" före hans hitlåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Hanna Hellquist.

Vad vill politikerna göra för att hjälpa de människor som inte har råd att köpa en bostadsrätt och som inte heller kan få en hyresrätt? Och varför är det inte en större valfråga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Strukturella hemlösheten ökar

Många i Sverige är trångbodda eller saknar helt ett eget boende. Den strukturella hemlösheten ökar, det betyder att människor är hemlösa trots att de inte har några andra problem än att de är fattiga och inte har råd att hyra en lägenhet. Ändå är bostadsbristen ingen stor valfråga.

Tomas Ramberg om politiska förslag som fri hyressättning, investeringsstöd, bostadsbidrag och sänkta bullerregler.

Monica Saarinen har träffat Irina i Göteborg som stått i bostadskö i över fem år. Hon har ett heltidsjobb men kan ändå inte få en egen bostad. Hon lever med sina två barn i en lägenhet utan något kontrakt och hon oroar sig ständigt för att bli utkastad.

Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas Ramberg

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien handlar om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattereform
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Alma Segeholm

Stress i arbetslivet är ett stort problem, många blir sjuka och flera hundra dör varje år dör till följd av sjukdomar orsakade av stress på jobbet. Trots det är det ingen stor politisk fråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

700 döda per år

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort och växande problem. Den stora riskgruppen är kvinnor i så kallade kontaktyrken, som lärare, socialsekreterare och personal inom sjukvården och omsorgen.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning för kvinnor och har varit så i över tio år. Stressjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar beräknas leda till att cirka 700 personer dör varje år.

Varför uppmärksammas inte frågan mer? Och vad vill partierna göra åt problemet?

Emelie Andersson är barnmorska och skyddsombud på Södersjukhusets förlossningsavdelning där den höga arbetsbelastningen gjort att de flesta kollegorna gått ner till deltid för att orka. "Det är fysiskt stressigt, men den etiska stressen är värst, att känna att man aldrig räcker till för patienterna", säger Emelie Andersson.

Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas Ramberg

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågor som berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattesystemet
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Jacob Gustavsson

Sedan "århundradets skattereform"i början av 1990-talet har skattesystemet lappats och lagats. Enligt Januariavtalet skulle en ny skattereform genomföras under mandatperioden, men så blev det inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbete och kapital

1976 skrev Astrid Lindgren i sin Pomperipossasaga om en marginalskatt på 102 procent. I april 1981 reformerades skattesystemet i en uppgörelsen mellan C, FP och S som kallats "Den underbara natten". 10 år senare var det dags för "århundradets Skattereform". Under de tre decennier som gått sedan dess har skattesystemet lappats och lagats, skatter ändrats och många undantag och avdrag har införts.

Jämfört med liknande länder har Sverige högre skatt på arbete och lägre på kapital, och boende i villa gynnas skattemässigt framför de som bor i hyresrätt.

Enligt den fjärde punkten i Januariavtalet var det dags för en ny skattereform under den här mandatperioden – men den blev aldrig av. Vad krävs för att partierna ska kunna enas om en ny skattereform som kan överleva regeringsskiften?

Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas Ramberg

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattereform
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Ludvig Widman

Långa tillståndsprocesser sinkar ofta utbyggnaden av vindkraft till havs och elledningar som behövs i klimatomställningen. Ändå blir frågan ingen stor valfråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tillstånd för vindkraft till havs

Monica Saarinen besöker Sveriges största vindkraftspark, Lillgrund i Öresund, för att ta reda på varför det tar sådan tid att bygga ut. I närheten har statliga Vattenfall i nästan 20 år planerat för en ännu större vindkraftspark vid Kriegers Flak.

Johnny Ståhlberg som är projektledare för havsbaserad vindkraft på Vattenfall berättar om alla de tillstånd som krävs för att en vindkraftspark ska få klartecken. Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg om konflikten mellan snabbhet och demokrati och om vad partierna vill göra med tillståndsprocesserna.

Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas Ramberg

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Skattesystemet
Tillståndsprocesser
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Maria Stockhaus

Långtidsarbetslösheten är rekordhög i Sverige. Ändå kommer frågan knappast tas upp i tv-debatterna inför valet i september. Annat var det 2006, då sysselsättningen ledde Alliansen till seger i riksdagsvalet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så många är långtidsarbetslösa i Sverige 2022

Allt fler blir arbetslösa i över ett år i Sverige, ändå hamnar långtidsarbetslösheten aldrig på valaffischerna.

”Det är ingen fråga man vinner medelklassväljarnas röster på, det är ingen lågt hängande frukt för politikerna”, säger Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator.

Ändå har alla partier sina förslag på lösningar.

Monica Saarinen möter Fetihya Ahmed, en av Sveriges 180 000 långtidsarbetslösa. Hon drömmer om att få ett riktigt jobb som städare och är sakta på väg att få det.

Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas Ramberg

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna som berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:

Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattesystemet
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Jacob Gustavsson

Gift, ogift, änka, änkling och skild. Hur används civilstånden? Hur ska vi dämpa sorgen efter Sveriges EM-uttåg och kommer pensionsfrågan avgöra om Kristersson blir statsminister?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu håller Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på och undersöker om han kan få stöd för att bilda en regering. Ett parti som gärna vill se en moderatledd regering är Sverigedemokraterna, men Moderaterna och Sverigedemokraterna har olika inställning i pensionsfrågan. Kommer meningsskiljaktigheterna göra det svårare för Kristersson att bli statsminister? Mari Forssblad, politikreporter i SVT:s Agenda gästar.

Hur länge är man skild efter att man skilt sig?

I Sverige finns det fyra civilstånd. Gift, ogift, änka eller änkling samt skild. Om man skilt sig har man civilståndet skild tills man gifter om sig. Det är alltså inte möjligt att klassificeras som ogift om man skulle vilja det. Idag pratar vi med riksdagsledamoten Monica Haider (S) som vill ändra på reglerna. Medverkar gör även Margareta Brattström, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som berättar vad ett civilstånd är i juridisk mening och hur det används.

Också blir det eftersnack med dagens sommarpratare. Vi pratar med författaren Denise Rudberg som i sitt sommarprat utforskar en komplicerad relation till sin mamma. Även om så handlar det om förlåtelse, moderskap om konsten att gå vidare.

Programledare: Louise Epstein

Bisittare: Thomas Nordegren

Producent: Marie Liljedahl

En överväldigande majoritet av svenskarna önskar vaccinera sig mot covid-19, men vaccinationsgraden skiljer sig åt mellan olika områden. Handlar det om tillit eller tillgång till vaccin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är det som får svenskarna att vilja vaccinera sig?

I stadsdelar med många utrikesfödda väljer färre att vaccinera sig än riksgenomsnittet. Det här vill ladets flerspråkiga hälsoinformatörer ändra på. Fatuma Mohamed arbetar som projektledare för hälsoinformatörerna på Transkulturellt Centrum i Stockholms län. Hon menar att det ofta handlar om praktiska hinder. Ökad tillgänglighet genom drop-in vaccination menar hon är ett recept för att öka vaccinationsgraden.

Björn Rönnerstrand, statsvetare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet har studerat vaccinationsvilja, bla i USA och förklarar att förutom tillgången på vaccin är den viktigaste faktorn för att många ska bli vaccinerade tillit. Forskningen visar att den som hyser förtroende för staten och sjukvården har större vilja att vaccinera sig.

Dessutom: Vilka känslor väcker intensivt, ihållande regn? Kommer ouppklarade skjutningar bidra till att göra skolan till den hetaste valfrågan? Och måste det gå dåligt först, för att ett idrottslag ska vinna folkets kärlek?

Vill man veta om man riskerar att drabbas av Alzheimers?

Ett blodprov kombinerat med minnestest kan visa hur stor risken är att man kommer drabbas av Alzheimers sjukdom. Men vill man verkligen veta om sjukdomen lurar bakom hörnet? Hur skulle det påverka ens liv?

Vad motiverar människor i arbetslivet?

Centerns ungdomsförbund vill ändra Lagen om anställningsskydd, med hänvisning till att äldre medarbetare slöar bort sin arbetstid. Arbetsgivare bör ges möjlighet att byta ut dem, anser CUF. Lars Ishäll, lektor i psykologi vid Högskolan i Jönköping har studerat vad som motiverar människor i arbetslivet och menar att det inte finns någon koppling till just ålder. Tvärtom, personer som hunnit skaffa sig lång arbetslivserfarenhet har stark entreprenörs- samt innovationsförmåga.

Programledare: Louise Epstein

Bisittare: Thomas Nordegren

Producent: Ulrika Lindqvist

Ska man vaccinera sig om man redan varit sjuk i covid-19? Vad händer om man inte tar den andra dosen? Idag får lyssnarna ställa sina frågor om vaccinet till smittskyddsläkaren Gunlög Rasmussen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag öppnar vi upp för lyssnarnas frågor om vaccineringen av Covid-19. Smittskyddsläkaren i Region Örebro, Gunlög Rasmussen är med i programmet för att hjälpa oss reda ut lyssnarnas funderingar. Vi gästas även av chefen för hälso- och sjukvårdssektionen, Emma Spak från Sveriges Kommuner och Regioner.

Igår begravdes talkshowkungen Larry King som gjorde över 60 000 direktsända intervjuer i radio och TV. Hans princip var att aldrig läsa på om sina gäster utan att lyssna noga och ställa snälla frågor. Hur bra fungerar den metoden? Är det till och med bättre än att vara väl påläst om sina gäster? Vi ringer upp journalisten och programledaren Stina Lundberg Dabrowski.

En köldknäpp är på väg in över Sverige och på måndag väntas det bli närmare -20 grader i Stockholm enligt SMHIs prognos. Kommer Louise fortfarande cykla till jobbet då?

Programledare: Thomas Nordegren

Bisittare: Louise Epstein

Producent: Ulrika Lindqvist

Research: Julius Bäckman

Den första leveransen av 10 000 vaccinationsdoser är påväg till Sverige och snart drar vaccinationen gång. Men finns det en moralisk plikt att vaccinera sig? Hur fungerar det för vårdanställda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På söndag beräknas vaccineringen dra igång på äldreboenden och hos äldre som har hemtjänst. Vaccineringen mot covid-19 är frivillig men kan en arbetsgivare kräva det om man exempelvis jobbar inom vården? Riskerar man sparken om man i så fall vägrar? Har vårdanställda en moralisk skyldighet att vaccinera sig? Vi har bjudit in forskaren i arbetsrätt Caroline Johansson och Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Dan före dan före dopparedan och några har kanske inte köpt en julgran än. Blir det en plastgran eller naturgran från skogen? Vilket alternativ är miljövänligast? Hur återvinner man granen på bästa sätt? Medverkar gör Anne-Marie Tillman, professor i Miljösystemanalys på Chalmers.

Igår var ägde vintersolståndet rum. Firades detta på något sätt? Vi ringer upp lyssnaren Susan Bahramian.

Sedan har Iggy Pop släppt en jullåt, hur bra är den?

Programledare: Thomas Nordegren

Bisittare: Louise Epstein

Producent: Maria Bertell

Research: Julius Bäckman

För att sysselsätta sig under pandemin har många valt att skaffa hund. Men nu ökar hundannonserna på Blocket när allt fler ägare ångrar sig. Vad gör man om man inte kan ta hand om hunden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På senare tid har det funnits flera exempel på att människor som under corona-pandemin skaffat en valp för att ha något att sysselsätta sig med nu kommit fram till att de inte fungerar så bra att ha ansvar för en hund. Så frågan är vad man ska tänka på när en hund måste omplaceras? Hur blir förändringen så bra som möjligt för djuret? Vi pratar med Pierre Wahlström, beteende och testansvarig för hundar i Försvarsmakten och André Andersson som driver sajten skaffahund.se.

Vår serie Kvartsamtalet fortsätter där vi intervjuar riksdagsledamöter, en från varje parti som har det gemensamt att de alla gör sin första mandatperiod. I dag har turen kommit till Miljöpartiets Rebecka Le Moine. Vad har gjort henne mest överraskad så här långt? Varför vill hon fortfarande efterträda Isabella Lövin på språkrörsposten trots att valberedningen vill ha en annan kandidat?

Dessutom undrar vi hur det gick för Greta Thunberg som igår var chefredaktör för Dagens Nyheter? Och varför räknas disktrasor som fusk inom backhoppning?

Programledare: Louise Epstein

Bisittare: Thomas Nordegren

Producent: Ulrika Lindqvist

Research: Julius Bäckman

Coronapandemin har slagit hårt mot champagneindustrin. Vad händer med druvorna när drycken säljer trögt? Dessutom - Labourpartiets nya ledare och Viking Fighting!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi gästas av chefsommerlieren Björnstierne Antonsson och champagneodlaren Jessica Perrion för att prata om krisen som drabbat champagnebranschen under pandemin. Nu när det har varit ont om fester har efterfrågan av champagne minskat kraftigt. Hur ska man ta vara på skörden om det är svårt att få drycken såld? Hur ser framtiden ut för champagnebranschen?

Vi pratar om Keir Starmer, Labourpartiets nya partiledare som för fem månader sedan ersatte Jeremy Corbyn. När Stramer tog över i våras var partiet i kris, men nu går det betydligt bättre i opinionsmätningarna. Är det hans egen förtjänst eller handlar det mer om att Boris Johnssons regering haft en del svårigheter på sistone? Hur skiljer sig Keir mot den tidigare ledaren Jeremy Corbyn? Håkan A Bengtsson, politisk redaktör på Dagens Arena och Martin Bergman från Fria Moderata studentförbundet medverkar för att berätta mer.

Under pandemin har många valt cykeln före kollektivtrafiken. I Göteborg under sommaren har stölder ur cykelkorgar varit ett problem. Även Louise har i veckan råkat ut för brottet när bland annat dator, glasögon och matlådor stals. Är detta tjuvarnas nya tillvägagångssätt? Hur skyddar man sig bäst? Vi ringer upp kommunpolisen i storgöteborg Ola Skogsberg.

Programledare: Louise Epstein

Bisittare: Thomas Nordegren

Producent: Ulrika Lindqvist

Research: Julius Bäckman

Nykomlingsvinjetten hörs flera gånger i denna sändning. I ett av fallen är Molly Sandén ny men ändå inte. Hör Micke Cederberg redovisa färska listan och som bonus även en retrolista från 1978.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här omgången utgörs bubblarna av aktuella låtar med Karl Martindahl, Blender och Sandro Cavazza ihop med Brother Leo.
Du kan se den aktuella listan om du klickar här.

Micke Cederberg, vik programledare
michael.cederberg@sverigesradio.se

Do you believe in magic frågar musikern Oscar Raga som hyllning till sin bortgångna syster. Raga berättar varför hans nyaste singel är den mest personliga någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Musikern Oscar Ragas syster dog för två år sedan. Raga berättar om systerns bortgång och varför han kände skuldkänslor för det.
• Raga pratar om livet efter sorgen, hur man återhämtar sig och varför musiken har en terapeutisk funktion.

Meimi Taipale
popula@sverigesradio.se

Allvarligt talat med Mirja Unge författare och dramatiker

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är det cool att vara nonchalant och töntigt att bry sig? Ingemar Berntsson

Varför går somliga tidigt och andra sent från festen? Christina Hagen

Kan man skapa något bara för sig själv? Annika Hellgren

Kan man dela föräldrarnas dödsbo i samförstånd? Eva Östlund

Musiken är vald i samarbete med Anton Karis

Susanna Einerstam producent
Susanna.einerstam@sverigesradio.se

Klänningar, blombuketter och tryckta inbjudningskort. ALLA verkar tycka att det är måsten vid bröllop - men vad dyrt det är! Idag undrar Cisalli och Petrina varför det är så dyrt att gifta sig?!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av nästa år kommer en ny amerikansk president att svära eden och flytta in i Vita Huset på 1600 Pennsylvania Avenue i Washington, tillsammans med sin äkta hälft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hittills har dessa alltid varit kvinnor, och de har under mer än 150 år kallats för ”First lady”, rikets första dam. Det är en position utan formell makt. Men kvinnorna som haft den har, på olika vis, präglat den stil som presidentparet utstrålat.

Men, tänk om USA får en kvinnlig president, vilken roll kommer då hennes man att få? Kommer hans kläder, frisyr och sätt att inreda Vita Huset på, att skärskådas på samma sätt som historiens ”first ladies”? Och inte minst, vad kommer han att kallas? First Laddie? First Gentleman? Eller helt enkelt ”The Former President”?

Det lär vi snart bli varse. Den 8 november är det dags för presidentval i USA.  Och valet står förstås mellan det demokratiska partiets kandidat Hillary Clinton och republikanernas kandidat Donald Trump. Och med sig in i Vita Huset kommer de att ta sina äkta hälfter – Bill Clinton och Melania Trump.

I veckans program kommer vi ta en närmare titt på några presidentfruar genom tiderna och vilket inflytande de haft över politik och samhällsdebatt – och inte minst på Vita Huset. Vi pratar med hovreportern Johan T Lindwall om den person i Sverige som kanske mest kan liknas vid en ”First Gentleman” – prins Daniel. Vad krävs om man ska klara av att stå bredvid en mäktig person mitt i strålkastarljuset? Vi undersöker också hur den nuvarande presidenthustrun Michelle Obama har påverkat debatten om hälsa och träning i USA. Och så tar vi en närmare titt på Sagerska huset i Stockholm – statsministerns officiella residens.

Veckans gäst är Lennart Pehrson, författare och journalist.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson.

Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu.

- Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring.

I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000.

Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors.

- Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst.

För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden?

- Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist.

I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet.

Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här.

Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har.

-- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.

Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar

För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner.

- Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri.

Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv.

- Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic.

Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar.

Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång.

- Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius.

Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.

I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar

Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea.

Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin.

Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående.

Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin.

När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt.

Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB.

Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet.

Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling.

Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.

Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter

Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall.

- Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe.

Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck.

Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten.

Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön.

Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven.

Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB.

- Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.

Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr.

På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra.

Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin.

Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området.

- Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.

Järnverket i Degerfors går med förlust

- Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va.

Det är på g snart va?

- Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där.

Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart.

- A, stämmer bra det, säger Stefan Örn.

Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors.

Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet.

I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden.

Bjarne Rasmussen:

- Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn.

Hela koncernen?

- Ja, hela koncernen.

Hur länge är det här hållbart?

- Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag.

Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna?

- jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella

transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen.

Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.

Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig 

Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter.

2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin.

I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar.

I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen.

En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB.

- Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström.

Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska?

- Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad.

Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever?

- Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri.

För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du?

- Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.

"Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"

 Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan?

Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det.

- Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark.

Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger.

En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors.

- Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist. 

Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter

Andreas Lindahl, producent

kaliber@sverigesradio.se