skuggan

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.

Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.

Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan medeltida konflikt, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.

Programledare är Tobias Svanelid.

DPS i Almedalen där Muharrem Demirok och Nooshi Dadgostar kämpar för att synas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det politiska spelet är på plats under Almedalsveckan 2023. I veckans tredje avsnitt tittar vi närmare på C-ledarens debut på stora scenen.

Vi pratar också om Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar som använde sin tid i strålkastarljuset till att bland annat sjunga en truddilutt.

Både Centerpartiet och Vänsterpartiet befinner sig in någon slags politisk skugga. Hur mår de egentligen, och vad har de för plan för att synas mer?

Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Katarina von Arndt, politikreporter på Godmorgon Världen.

Programledare: Parisa Höglund

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Maria Stillberg

Trots vidden och vikten av folkmordet i Rwanda är kunskapen ytterst bristfällig. Eva-Lotta Hultén ser hur Scholastique Mukasonga med fantastisk litteratur undervisar oss om det fruktansvärda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

När jag var liten upptäckte jag Förintelsen. Det var så det kändes när jag läste Katitziböckerna och fick veta att något fruktansvärt hade hänt. Jag drog slutsatsen att få kände till det. Varför hade jag annars inte hört talas om detta oerhörda innan? Lite samma känsla fick jag när jag på 2010-talet läste in mig på folkmordet i Rwanda. Visst hade jag hört om, och upprörts över skeendet och världens passivitet redan när det skedde 1994 men det hade sedan dess varit så märkligt frånvarande i vårt samtal om världen att det nästan kändes som om jag grävde fram en hemlighet.

Andra världskrigets folkmord har jag efter Katitziupplevelsen studerat i skolan, läst romaner och fackböcker, sett spelfilmer, dokumentärer och samtalat om otaliga gånger. Det är precis som det ska vara. Förintelsen utspelades i vår del av världen och har fortfarande starka återverkningar på samhälle och politik. Den finns där som bakgrund till allt som hänt och händer i vår närhistoria och nutid. Varje tecken på okunskap, och de finns, är en varningsklocka, och glömskan blir ibland föremål för debatt.

Med folkmordet i Rwanda är det annorlunda. När jag tog upp det i en föreläsning för journaliststudenter frågade jag dem om de alls kände till det. Ingen svarade ja. Det kan inte bero på att omfattningen var obetydlig. Upp mot en miljon människor mördades i en befolkning på omkring sju och en halv miljoner. Det borde inte heller bero på att det inte har med vår del av världen att göra. Rwanda var en belgisk koloni fram till 1962, kolonialismen var en stark faktor i upptakten till folkmordet och efterverkningarna av kolonialismen inverkar, precis som andra världskriget, på vår nutid på en rad intrikata sätt.

Vi bör inte underskatta vår förmåga att förtränga denna historia, inte heller européernas ointresse för händelser bortom den egna och den nordamerikanska kontinenten. Men kan det som gör detta gigantiska folkmord så lite omtalat också ha med bristen på berättelser att göra? Några reportageböcker och romaner fanns översatta sedan tidigare, men det är ändå svårt att överskatta betydelsen av att rwandisk-franska Scholastique Mukasongas fruktansvärda och underbara böcker började ges ut på svenska år 2020.

Mukasonga föddes 1956 och växte upp i Rwanda med sin stora familj. När hon var fyra år blev de fördrivna från sitt ursprungliga hem till det oländiga Bugesera där de levde i ett flyktingläger tillsammans med andra från folkgruppen tutsi som också tvångsförflyttats. Mukasonga var studiebegåvad och fick en plats på den eftertraktade skolan Lycée Notre-Dame-de-Citeaux i Kigali där katolska nunnor undervisade. Hon fortsatte sina studier vid socialhögskolan i den rwandiska staden Butare. 1973 drevs tutsiska elever bort från högre utbildningar och Mukasonga flydde till Burundi där hon studerade klart och sedan arbetade för UNICEF. 1992 flyttade hon vidare till Frankrike.

Ett par år därefter utbröt folkmordet i Rwanda. På två och en halv månad mördade människor ur folkgruppen hutu forna grannar och vänner ur folkgruppen tutsi i ett tempo som är oöverträffat. Titeln på Jörgen Gassilewskis roman om händelserna är passande: ”Hastigheten”. De flesta dödades med macheter som köpts in och distribuerats av milisgrupper kopplade till regeringen. En radiostation som stöddes av huturegimen hetsade till att göra slut på ”kackerlackorna” och göra ”arbetet” tills det var helt avklarat. Det var så man pratade. Om ett arbete som gick ut på att döda kackerlackor.

Trettiosju av Scholastique Mukasongas närmsta släktingar mördades. Däribland hennes båda föräldrar och alla syskon utom ett. Först tio år efter folkmordet klarade hon att återvända till Rwanda och efter det bestämde hon sig för att berätta om den värld hon växt upp i och de människor som befolkat den. Debuten fick titeln ”Kackerlackor”. Uppföljaren ”Barfotakvinnan” handlar om Scholastique Mukasongas mor och alla andra kvinnor som gjorde allt de kunde för att skydda sina barn och behålla sitt eget vett i en ständigt hotfull omvärld. Det är en varm, vacker och förtvivlad bok som inleds med ett kapitel om hur mamma Stefania ständigt försökte skaffa sig information om annalkande faror och lärde sina barn att gömma sig ute bland taggbuskarna för att undkomma de mobbar av unga hutumän som regelbundet besökte området och trakasserade, misshandlade och våldtog dess tutsiinvånare.

I kapitlen som följer tecknas sedan framför allt en vardag med odling, matlagning, skolgång, lek och fester. Läsaren hinner glömma den mörka fonden av hotande våld. Tills det plötsligt dyker upp igen i ett par meningar eller en bisats. Som när författaren berättar om sin brors lyckliga bröllop och äktenskap och avslutar med att skriva: ”De fick nio barn, varav sju pojkar, till min mors stora glädje. Hon tänkte att åtminstone några av dem skulle överleva och föra släkten vidare. Hon misstog sig.” Och så slutar det kapitlet och ett nytt tar vid, åter tillbaka i det vardagliga.

Mukasonga skildrar också med bakgrund i egna erfarenheter tiden som förebådar folkmordet. Som tutsi hade hon fått en kvotplats på det prestigefulla läroverk där den rwandiska hutuelitens döttrar fick sin utbildning, och romanen ”Madonnan vid Nilen” hade mycket väl kunnat vara en vanlig skildring av vänskap, utsatthet och pennalism på en internatskola. Omnämnandet av de pogromer och attacker mot tutsier som förekom i Rwanda vid denna tid, förvandlar berättelsen till en föraning om det som ska följa.

Vi säger gärna att vi måste minnas Förintelsen för att det inte ska hända igen. Men sedan 1945 har flera andra folkmord inträffat och det i Rwanda är av en enorm omfattning. Jag kan inte låta bli att undra: är det bekvämt för oss att stanna vid andra världskrigets illdåd eftersom de ligger allt längre ifrån oss tidsmässigt? Skyddar vi oss genom att tänka att det hände för länge sedan? Eller är det snarare så att vi tänker att folkmordet i Rwanda inte har med vår moderna, västerländska värld att göra? 

Mördandet i Rwanda framstår kanske som primitivt eftersom det skedde med machete men det var oerhört välorganiserat. Mordredskapen beställdes från Kina och distribuerades över landet. Uppifrån utsedda ledare såg till att arbetet fördelades rättvist och sköttes på normala arbetstider. Det var inte en outvecklad nations kaos som ledde till massdödandet. Det var tvärtom ett administrativt välordnat samhälle som gjorde effektivitet och precision möjligt. Motsättningarna mellan grupperna, påeldade av kolonialmakten Belgien, var grogrunden men i Rwanda visste också alla sin plats och när myndigheterna gav order så lydde man, även när det innebar blodbad.

Scholastique Mukasongas böcker påminner oss om att liv är liv var det än levs och att folkmord är en del av såväl vår historia som vår nutid. Det räcker faktiskt inte att vi inte glömmer Förintelsen. Vi borde också prata mer om Rwanda.

Eva-Lotta Hultén. journalist och författare

Litteratur

Scholastique Mukasonga: Barfotakvinnan och Madonnan vid Nilen. Översättning: Maria Björkman. Bokförlaget Tranan, 2020 respektive 2022.

Det vi inte ser hos oss själva, hamnar i skugga i vårt inre. Det påverkar oss sedan på olika sätt; i hur vi upplever vår verklighet, andra människor och oss själva. Det kan försvåra våra relationer och liv och göra oss maktlösa. I det här avsnittet förenar vi Jungs idéer om skuggan med enneagrammet och visar på hur skuggan kan se olika ut hos olika typer. För olika, det blir det! Vi pratar om ljusa såväl som mörka skuggor. Välkommen att lyssna!

Hör gärna av dig till oss om du vill! evalotta@stiernholm.com eller maria@hsm.gu.se 

Det vi inte ser hos oss själva, hamnar i skugga i vårt inre. Det påverkar oss sedan på olika sätt; i hur vi upplever vår verklighet, andra människor och oss själva. Det kan försvåra våra relationer och liv och göra oss maktlösa. I det här avsnittet förenar vi Jungs idéer om skuggan med enneagrammet och visar på hur skuggan kan se olika ut hos olika typer. För olika, det blir det! Vi pratar om ljusa såväl som mörka skuggor. Välkommen att lyssna!

Hör gärna av dig till oss om du vill! evalotta@stiernholm.com eller maria@hsm.gu.se 

Berättelsen om en artist som bevisade att hon var mer än sin familjs kändisskap. En stor ikon som sen tystades och föll i glömska över en bröstvårta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En måndag i mars 2004 kliver Janet Jackson in i studion hos David Letterman. Janet som i princip föddes in i underhållningsbranschen har gjort intervjuer sen hon var fem år gammal. Men den här intervjun är annorlunda. Janet slår sig ner i en brun fåtölj, framför kulisser som visar vyn över New York. Hon rättar till sin röda klänning som lämnar höfterna och magen bar. 

Det här är första TV-intervjun hon gör sen den stora skandalen - den som kommit att kallas Wardrobe malfunction eller Nipplegate. Skandalen då 140 miljoner tittare fick se Janets ena bröst i live-TV under Super Bowls halvtidsshow. Janet gör intervjun för att få prata om sitt åttonde album som precis släppts, men David Letterman har ett annat syfte. Han vill veta allt om Nipplegate och ställer fråga efter fråga om det. Janet ber flera gånger om att få prata om något annat och ser allt mer obekväm ut. 

Under tio långa minuter fortsätter han ställa frågor om skandalen innan han tillslut går vidare, men inte heller nu för att prata om Janets musik. Som så många andra gånger får hon istället frågor om sin bror. Michael Jackson står nämligen just nu åtalad för sexuell övergrepp mot barn.

P3 Musikdokumentär om Janet Jackson är en berättelse om kampen för att ta sig ur sin Jackson-familjens skugga och ta kontrollen över sin egen karriär. Om att lyckas och hyllas som en av 90- och 00-talets största ikoner, för att sen se allt det hon byggt upp försvinna.

Dokumentären är gjord av Linnea Beijer våren 2022.
Producent Hanna Frelin.
Exekutiv producent Anna Johannessen.
Tekniker Fredrik Nilsson.
Programmet görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.

Medverkande: James Francis och Aretha Bergdahl.

Dokumentären Janet Jackson av Janet Jackson och Rick Murray och biografin True You av Janet Jackson och David Ritz, är två av de främsta källorna i programmet.

Ljudklipp i dokumentären kommer ifrån Good Morning America, American Bandstand, The Late Late show, Lifetime, A&E, CNN, The Mike Douglas show, Hollywood's Leading Ladies, Entertainment tonight, CBS, MTV, CBS News, Abc News The insider, The Oprah Winfrey Show, BET Networks och Rock and Roll hall of fame. 

På årets Venedigbiennal visas både gamla och helt nya verk som på olika sätt berättar om vad Ukraina genomlever just nu, bland annat på utställningen "This is Ukraine: Defending Freedom".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

FÖRFATTAREN LEV RUBINSTEIN OM DET RYSKA TILLSTÅNDET

Den ryska författaren Lev Rubinstein är aktuell i Sverige med boken Vidare och vidare, en samling av dikter och andra texter från 1974 fram till idag. P1 Kultur har träffat honom.

ESSÄ: ALLT VI INTE VET

Kulturredaktionens Mattias Berg funderar på kunskapens omöjligheter och på den svenske orientalisten Jacob Jonas Björnståhl, som kunde och visste så mycket mer än de flesta, men ändå föll i glömska.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson

Hade omvärlden protesterat mer mot talibanernas skolförbud för flickor om vi inte varit så koncentrerade på kriget i Ukraina?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den senaste månaden har allt handlat om kriget i Ukraina av förklarliga skäl. Men i skuggan av det pågår en rad andra viktiga saker och i veckans P4 Världen berättar våra korrespondenter om några av dem. Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, uppdaterar oss om covid-19 och pandemins framfart när vissa länder lyfter sina restriktioner samtidigt som Kina upplever en ny våg som skördar liv. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar om utvecklingarna i talibanstyrda Afghanistan. Vi hör Marie Nilsson Boij inför det stundande valet i Frankrike och Daniela Marquardt är på plats i Budapest inför söndagens val i Ungern.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Fabian Begnert

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen Ludvig ärver hans outgivna demos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.

På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:

– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.

Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.

När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.

I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.

Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. 

Peter.gropman@irismedia.se

P4dokumentar@sverigesradio.se

Medverkande: 

Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.

Per Wiker, författare.

Marie Bergman, artist

Janne Schaffer, artist

Pontus Platin, artist

Hör om Danmarks judiska minoriteten 6 år efter attacken mot Köpenhamns synagoga. Reportage om hur huvudstaden hanterat sina el-sparkcyklar. Och Danmark vill bli helt oberoende av fossil energi till 2050 så nu satsas stort på havsbaserad vindkraft, följ med till Skandinaviens största vindkraftspark ute i Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter tio år i ett av landets mest omskrivna kriminella gäng bestämmer sig "Khaled" för att lämna. Men hur går man från att hålla en pistol mot tinningen på någon - till att leva ett normalt liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av 2010-talet slår "Khaled" sönder skolans rutor och är övertygad om att han kommer synas på Efterlyst på kvällen. Med åren blir brotten allt grövre. Han börjar sälja kokain och den som inte betalar kan råka illa ut.

Han har hotat människor med vapen, suttit i fängelse och varit en av personerna i Shottaz, ett nätverk involverat i en av Stockholms blodigaste kriminella konflikter.

Men "Khaled" beslutar sig för att lämna och jobbar varje dag på att inte halka tillbaka. Men att bygga upp ett hederligt liv är inte alltid enkelt. Och det tar tid.

 * Khaled heter egentligen någonting annat och hans röst är inläst av en professionell skådespelare.

Programledare:

Evalisa Wallin

Viktor Ahldén

 
Medverkande:

"Khaled"

Frida Nordlöf, Polisens nationella operativa avdelning

Camila Salazar Atías, kriminolog

Producent: Viktor Papini

Reporter: Karin Isaksson

Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15

Stephen Kings tredje roman "The Shining" hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan han har alltid ogillat Kubricks film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining".

Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den.

"Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.

Viruset har ännu inte nått den småländska landsbygden ändå är allt annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våren 2020 tvingar Corona-pandemin hela länder att stänga ner. Trots att Fagerhult har klarat sig än så länge, märks konsekvenserna även här.

– Folk har fått ett slags avståndstagande vana. Och det har smugit sig in en misstänksamhet mot stockholmare: kom inte hit liksom, säger Ove Enler, 68 år och pensionerad flygtekniker.

Hjärtat i byn är närbutiken som drivs av Jonas Andersson. Han jobbar långa dagar under pandemin och kör ut mat till folk som isolerat sig. Men själv är han inte orolig. I sociala medier har Jonas skrivit inlägg om att det verkar vara nåt lurt med hela pandemin.

– Jag är en sån där ful fisk som går på tvärs mot vad andra tycker. För mig är det fullt möjligt att det finns så mäktiga krafter som kan hitta på något sånt här.

Prästen Ola slår upp porten till den tomma kyrkan. Gudstjänsterna hålls digitalt och kyrkan är stängd för besökare.

– Vad skulle Jesus ha gjort i den här situationen? Det funderar jag mycket på: vad skulle Jesus ha gjort?

Fagerhult – i skuggan av pandemin är ett program av Maria Hansson Botin. 

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Nima Shams

Göteborg, september 2020.

Labour får ny ledare, samtidigt stärker coronakrisen auktoritära ledare. Och restriktionerna slår hårt mot Afrikas fattiga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Daniel Alling, London, Filip Kotsambouikidis, Östeuropa, Samuel Larsson, Afrika, Brice de le Vingne, Läkare utan gränser, Belgien.

När Lucia var tio år dömdes hennes far för tidelag. När hon var 20 blev hon änka efter en veckas äktenskap. När hon blev 30 träffade hon en rysk soldat och livet lugnade äntligen ner sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lucias pappa dömdes för tidelag sedan hans fru anmält honom. Hon hade fått grannarna att spionera på honom i ladugården. Han dömdes till att sitta på fästning resten av sitt liv och Lucia såg honom aldrig mer.

När Lucia var 20 år, 1801, gifte hon sig med en jämtländsk dragon. Men efter bara en vecka gick han genom isen och drunknade. Hon blev då tvungen att flytta hem till sin mamma där det lilla barnet föddes.

Efter ytterligare tio år träffade hon en ny man, en ryss som kommit till Jämtland efter 1808-1809 års. Och då kunde Lucia äntligen bilda familj i lugn och ro.

Lars Ericson Wolke är historiker vid Försvarshögskolan. Han säger att det är svårt att säkert veta om Lucias ryske man Romanov Pevinoff var krigsfånge eller desertör. Men han säger också att man med mycket envishet och stor tur kan spåra ryska fångars ursprung i svenska och ryska krigsarkiv.

Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
slaktband@sverigesradio.se

Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. Reportern Gunilla Nordlund presenterar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt.

Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv.

Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död.  

Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Aziza är 25 år och står i pressbyrån i Gamla stan. Bland hennes stamkunder är många skinheads. Hon blir kallad både turkfan och nigger men backar inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Azizas mamma kommer från Tyskland och hennes pappa från Tunisien. Har inte jag också rätt att bo här, undrar Aziza.  

Under den tid då Susanne Björkman följer den 25-åriga Aziza går Aziza också igenom en viktig uppgörelse med sina föräldrar.

Dokumentären vann Prix Italia 1994.
Susanne Björkman gick bort i januari 2019.

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland.

Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner.

I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling. 

Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.

Karl-Johan Vannmoun, reporter
karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                          

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Micke är väldigt bestämd på att följa sin egen väg och har svårt att kompromissa i relationer. Men nu har han kommit till vägs ände och behöver pröva något nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- I mina tidigare förhållanden har jag varit dålig på att sätta mig in i den andra personens syn, säger Micke. Jag har varit för rädd för att tappa bort mig själv, helt enkelt.

Under skoltiden minns Micke hur han anpassade sig för att passa in och bli omtyckt. Nu som vuxen har det kommit ikapp honom. 

- Jag känner att jag har varit i någon slags skugga i många och så här kan det inte fortsätta. Jag vill ju se mig själv.

Rädslan att fortsätta anpassa sig efter andra har gjort att Micke kanske lyssnar lite väl mycket på sin egen vilja. Det slutar ofta med att han helt tappar bort den andre när han är i relationer. Och något mellanting har han inte lyckats få till – hittills…