värsta

Ni vet den känslan när man har fest och polaren rullar in med femton objudna gäster? Eller när någon blir för packad och spiller rödvin på den vita soffan? Idag pratar Hamza och Suzi om vad man absolut inte får göra på festen och delar med sig av sina egna tabbar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kärleken är blind, sägs det. Men vad är det som händer efteråt? Kommer du ihåg den där lilla störiga grejen som din partner gjorde och som du tyckte var sött? Just den grejen stör dig nu till den grad att du vill hoppa ut för ett stup! Och kanske finns det fler... Berätta för oss i så fall! Hussni och Mona vill veta allt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Yep, det har hänt oss alla - något vi verkligen tycker om har försvunnit. Antingen har man glömt det eller så har någon tjuvat från dig. Men det är lugnt, Hussni och Mona delar med sig av de bästa knepen ifall du har blivit av med något. Det blir allt från hur du gör om du blir av med körkortet till olika heads up för ficktjuvar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fred förlorade sin 1-årige son i somras. Han föddes med en svår skada och Fred kämpade hela sonens korta liv för att han skulle få den hjälp och det lugn han behövde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är kampen över – men Fred har svårt att gå tillbaka till sitt gamla liv. Han har inte tålamod med folk runtomkring sig och deras ”små” bekymmer, vilket blir ett problem både på jobbet och hemma.

Nu har han ringt till Radiopsykologen Allan Linnér med frågan: hur ska man kunna fortsätta leva när det värsta redan har hänt?

Att bli nedsänkt i ett badkar fullt av fästingar, att bli levande begravd eller att gå ut ur klädaffären utan byxor. Vi pratar om våra värsta mardrömmar. Vad är din? Och så vill vi veta vad du inte kan sluta fascineras av? Med Morgan Larsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har hört Nima berätta för psykologen om hur hans kompis Fredrik tagit nakenbilder av Carla när hon hade däckat. Och Nima gjorde inte det minsta för att stoppa honom, eftersom han var rädd för Fredrik. I femte delen av terapioffer är det dags för Nimas femte besök hos terapeuten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författarna Hassan Loo Sattarvandi, Emma Broström och Jenny Jägerfeld har skrivit fem avsnitt var som från terapirummets innersta berättar om varsin femtonåring som går i terapi.

Terapioffer - Nima

De första fem delarna är skrivna av Hassan Loo Sattarvandi som berättar om Nima som blivit utsatt för en misshandel. Förövaren, Fredrik, går i hans egen klass och istället för att ta steget ifrån Fredrik dras Nima bara djupare in i Fredriks våld. När Carla, som också hänger med Fredrik och Nima, hamnar i en extremt utsatt situation tar helvetet sin början och vardagen för Nima blir allt svartare. 

I rollerna :

Terapioffer Nima: Simon Korkis Malki
Fredrik: Michael Hillberg
Carla: Amalia Holm
Terapeuten spelas av Andreas Rothlin Svensson

Pake Hall står i dagens program utanför den första låsta grinden och tittar upp mot fängelset dit han är på väg för att hålla meditation med en grupp interner. Möta medmänniskor som det är så lätt att etikettera och avfärda utifrån den värsta handling dom gjort. - Tänk om andra hade bestämt sig för att jag var mina värsta handlingar i livet. Tänk om alla bemötte mig som bedragaren, den otrogne partnern, tjuven, smugglaren, djurplågaren, lögnaren eller missbrukaren? Om jag bara vore mina värsta handlingar i mina värsta stunder så vore inte heller jag mycket värd i världens ögon. Den insikten hjälper mig att öva på att behålla en attityd av öppenhet, klarhet och medkänsla. Säger Pake Hall, som tror att det finns en möjlighet för alla att möta sig själva och världen på ett annorlunda sätt - med hjälp av meditation. Bob Dylan sjunger sin "I shall be released"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Liten skär och alla små brokiga - är det en rasistisk barnfilm? Debatten har rasat de senaste veckorna, då många har reagerat på att en av figurerna i den animerade filmen, Lilla Hjärtat, liknar en rasistisk stereotyp - en variant av blackface, Lille svarte sambo, Gollywog, Pickanninny och andra figurer som idag dömts ut som kränkande. Igår kom så beskedet om att Folkets Bio i Lund, inte tänker visa filmen. För regissören och barnboksförfattaren Stina Wirsén och producenten Linda Hambäck så kom nog de upprörda känslorna som något av en chock. För bilderboken där figuren Lilla Hjärtat först dök upp har varit ute på marknaden i flera år. Det är väl inte en särskilt avancerad gissning att vårens performance av Makode Linde, där han bjöd kulturministern på en tårta, som var en blacface-stereotyp kvinna, har spelat in i debatten. Det går inte längre att vara svensk, naiv och oskyldig i debatten kring den här typen av stereotyper. Lisa Bergström har träffat filmens regissör och brokiga-böckernas skapare Stina Wirsén för att prata om rasistiska stereotyper och goda intentioner Vad tycker publiken om själva filmen Liten skär och alla små brokiga. Den är ju tänkt som en interaktiv film för de allra minsta. Kan de uppfatta vad som händer på duken när Liten skär, rutig, lilla hjärtat och Bosse pussas, busar och konfronteras med döden i filmen. Kino valde att testa filmens kommunikationspotential tillsammans med Majken Carnhede 2 år och 4 månader. Hon har plöjt brokigböckerna av Stina Wirsén sen hon fyllde ett, men det här blev hennes första bio-upplevelse. Att se vuxna gnälla på varandra i Robinson eller försöka rädda sina äktenskap i höstens Par i terapi är vi vana vid. Men hur ofta får vi se barn dokumentärbråka i TV? Snart är det premiär i Barnkanalen för dramadokumentären "Värsta bråket" där olika slags konflikter som syskonbråk, orättvisor och tjatiga föräldrar skildras i tolv stycken sjuminuters avsnitt. Nina Asarnoj träffade producenten Marie Lundberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad gör att en barnfilm åldras? När slutar en klassisk barnfilm att tala till publiken? När vår reporter Marcus Morey-Halldin gick och såg ET på en Cinematekvisning för en tid sen så märkte han att dagens barn kanske inte riktigt klarade av den långsamma långsamma öppningen av filmen. I december är det faktiskt hela 30 år sedan svenskarna för första gången fick träffa världens snällaste utomjording. Men har vänskapen mellan utomjordingen ET och förortspojken Eliot stått emot tidens tand?

I veckans Kinoklassiker har vi tittat på en riktigt långsam barnkulturskatt. De fyra färgglada tjockisarna i Teletubbies som blev omfamnade av barn världen över när de kom till för 15 år sedan. En välresearchad BBC-produktion skapad av Anne Wood och Andrew Davenport som gjorde 365 avsnitt. Här i Sverige visades Teletubbies på TV4 mest start i slutet av 90-talet . Cecilia Blomberg hörde till de föräldrar som var glada för det nya tillskottet i barnpassningen.

Veckans Bäst just nu-lista kommer från Kinos Malmöreporter Saman Bakhtiari.

Programledare: Roger Wilson
Producent: Lisa Bergström

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv.  Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror.  Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Kaliber har granskat vad som händer med ungas rättigheter när de hamnar hos polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Haruna och Shafik har helt olika syn på utbildning. Far är akademiker och son vill bli rörmokare. Haruna flydde från Uganda i mitten av 90-talet. Han har sex barn och Shafik är den enda av dem som inte valt en akademisk bana. Såväl minnen som framtidstro och skräck blandas in i diskussionerna när två generationer gör upp om vad som är makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Haruna Muwanga kom till Sverige med en väska kläder och lång lista utbildningar i bagaget. Haruna är utbildad kemist och pedagog. Under kriget i Uganda låg han under en filt med en ficklampa och slogs för sin examen. Idag jobbar Haruna som tunnelbaneförare i Stockholm, på fritiden hjälper han kollegor, vänner, släkt och familj att ta sig fram i den akademiska världen i Sverige. Han tycker att utbildning är makt och tar alla möjligheter han hittar att föra budskapet vidare. Inte minst till sin son Shafik.

Shafik Muwanga läser till rörmokare på Rörentreprenörernas friskola i Stockholm. Shafik är uppvuxen med pappas budskap om utbildning och makt. Han har hört Harunas historier och rör sig mellan den grabbiga miljön i skolan och hemmets diskussioner. Han kan antingen plugga vidare efter gymnasiet eller göra två lärlingsår som rörmokare och bli färdigutbildad inom det.

Världarna går isär.