verktyg

2023 väntas bli det varmaste som hittills uppmätts på jorden, och effekterna av klimatförändringarna blir allt kraftigare. Vad gör regeringen för att uppnå Sveriges, EU:s och världens klimatmål?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag har regeringen presenterat sin klimathandlingsplan, som ska visa hur Sverige ska nå sina klimatmål. Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i Ekots Lördagsintervju att förhandlingarna med de andra samarbetspartierna har varit tuffa.

– Det är ingen hemlighet att vi är olika partier med olika politik, och just klimatpolitiken är ju ett område där Liberalerna står en bit ifrån, specifikt då Sverigedemokraterna, men även Kristdemokraterna och Moderaterna.

Klimathandlingsplanens övergripande syfte är enligt regeringen att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Miljö- och klimatministern säger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.

Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem, förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll ska tas fram, och en utredning ska ta fram ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen.

Med den här klimathandlingsplanen så har Sverige förutsättning att för första gången nå Sveriges klimatmål netto-noll 2045, säger hon.

– Men absolut, utsläppen ökar de kommande två åren, på grund av reduktionsplikten. 

Gäst: Romina Pourmokhtari
Programledare: Per Bergfors Nyberg
Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot
Tekniker: Tor Sigvardson
Producent: Hansjörg Kissel

Intervjun spelades in torsdagen den 21 december 2023

Välkommen till Spanarna i Sveriges Radio P1 ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. I veckans panel: Po Tidholm: Alla kan content. Maja Aase: Valets verktyg. Patrik Hadenius: Sladda lugnt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Framtiden tillhör de händiga och du som fortfarande har sladd till dina hörlurar är helt rätt i tiden. Sladden har fått revansch kort och gott!

Veckans panel i Spanarna 3 juni: Maja Aase, Po Tidholm och Patrik Hadenius

Po Tidholm: Alla kan content. 

Maja Aase: Valets verktyg.

Patrik Hadenius: Sladda lugnt.

Spanarna sänds direkt från en studio i Radiohuset i Stockholm varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.

Spanarna – underhållande framtidsspaning med humor och utrymme för eftertanke

Välkommen till Spanarna i Sveriges Radio P1 – ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara respektive spanare som vet om och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!

Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!

Spanarnas officiella sida på Facebook

På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.

Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!

spanarna@sverigesradio.se

På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.

Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.

P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.

- Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.

Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.

Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.

- Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.

När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.

- Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.

Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.

Programledare: Martin Wicklin

Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

Producent: Viktor Papini

Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften.

Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd.

Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden.

Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC. 

Programledare är Niklas Zachrisson.

Att ljuga så man tror sig själv - är det ett bedrägligt självskadebeteende eller en rationell överlevnadsstrategi? Filosofen Elinor Hållén diskuterar med dramatikern Cristina Gottfridsson och kognitionsvetaren och författaren Peter Gärdenfors.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa menar att självbedrägeri är en flykt från självkännedom och att det moraliskt kan likställas med att bedra någon annan. Andra hävdar att det är nödvändigt för att klara av en komplicerad vardag - vårt undermedvetnas metod att få oss att gilla läget.

Filosofen Elinor Hållén har skrivit sin avhandling i ämnet, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors ett kapitel i sin bok Den svåra konsten att se sig själv och dramatikern Cristina Gottfridsson har författat pjäsen ”Fallet Kapten Klänning”. De tre möts i Filosofiska rummet för ett samtal under ledning av Lars Mogensen.

Producent: Thomas Lunderquist.

Vad händer när konsten blandar sig med stora och svåra samhällsfrågor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ai Wei Wei gör konst av flykting situationen på Lesbos. Olafur Eliasson ställer stora isblock från Grönland på ett torg i Paris för att uppmärksamma klimatfrågan.

Vad händer när konsten blandar sig med stora och svåra samhällsfrågor?

Och vad är nytt med detta?

Det diskuteras i Radiokorrespondenterna med Kulturkorrespondent Lisa Bergström.

Gäster: Birgitta Rubin, konstkritiker på Dagens Nyheter och  Kajsa Ekis Ekman, krönikör.

På önskemål från Janicke Johansen Hammer i Schweiz tränger Lyssnarklassikern in i skiftnyckelns universum. Ett klassiskt verktyg som från början uppfanns av en engelsman, men fick sin moderna form av den svenske uppfinnaren J. P. Johansson på slutet av 1800-talet. På flera språk heter den också något motsvarande engelsk nyckel, medan den på danska kan kallas för svensknyckel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men skiftnyckeln kan också vara en symbol för inställningar i ett datorprogram, eller ett litet mordvapen i plast i sällskapsspelet Cluedo.

Mattias Berg talar med teknikhistorikern Nina Wormbs på KTH i Stockholm och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner på Tekniska Museet om verktygens förmåga att förlänga människas verkningsgrad. Och hur skiftnyckeln därmed blir en släkting till både datorn och rymdskeppet.

I programmet hörs också ur radions arkiv dikten ”Verktyg i levande livet” av Siv Arb, i uppläsning av Pia Arnell, samt musikstycket ”Adjustable Wrench” av Michael Torke.

Detta är det tjugoandra ordinarie avsnittet av Säkerhetspodcasten, i vilket panelen diskuterar the tools of the trade, med andra ord vilka verktyg som man med fördel använder i det dagliga säkerhetsarbetet.