Logo

    Sjösjuka, gröna enbär och världens starkaste sallad

    svJuly 03, 2014
    What was the main topic of the podcast episode?
    Summarise the key points discussed in the episode?
    Were there any notable quotes or insights from the speakers?
    Which popular books were mentioned in this episode?
    Were there any points particularly controversial or thought-provoking discussed in the episode?
    Were any current events or trending topics addressed in the episode?

    About this Episode

    I veckans Meny med Annica Triberg får du bland annat följa med Hanna Sihlman från P4 Gotland som har varit ute med den gotländske fiskaren Johannes Klingvall och hans kollegor och fiskat torsk med visst besvär. Menys vegokock Ola Johansson bjuder på Som Tham, en rätt från Thailand som brukar kallas världens starkaste sallad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Karin Fransson vandrar ut på Öland och plockar gröna enbär till lax och Sveriges Radios korrespondent Jenny Sanner Roosqvist äter fish & chips på Island. Och så frestar Menys dessertmästare Caroline Dourén med hemlagade iskalla sötsaker i olika former.

    Recent Episodes from Meny

    Konsten att vispa grädde

    Konsten att vispa grädde

    40 minuters långsam vispning. Bagaren Sébastien Boudets grädde är silkeslen. Vad händer fysikaliskt när man vispar? Hur är de andra sätten? Och vilken smakar bäst?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi började prata grädde när vi gjorde programmet om Prinsesstårtan. Och när vi såg alla semlor. Grädden på semlor ser inte alltid så god ut. Lite sprucken och grynig.

    Så såg vi Sébastien Boudets semlor, med en silkeslen grädde. Och läste att han vispar på ett helt annat sätt än de flesta.

    - Jag vill inte att grädden ska var luftig och fluffig, säger han. Jag vill att den ska vara silkig och väldigt len.

    Sébastien säger inte att han vispar.

    - Jag friktionerar grädden.

    Och inte i en rund skål utan i en rektangulär låda, med en visp med tunna trådar, och mycket långsamt och försiktigt för att inte få in en massa luftbubblor.

    Han förklarar och visar hemma i sitt kök.

    Malin Sandström förklarar fysiken bakom att vispa grädde, i en intervju som vi gjorde 2016. Men eftersom fysiken i grädde inte har ändrats sen dess så gäller det fortfarande. Malin skrev tillsammans med Lisa Förare Winblad boken Matmolekyler (2011), som förklarar det mesta av matens och dryckers mystik.

    Prinsesstårtans program

    Prinsesstårtans program

    Sveriges inofficiella nationaltårta. Hur blev det så? Vad smakar originalet utan hallonsylt och med mindre grädde? Och om prinsesstårtan i Amazonas, Japan, USA, Tyskland och Norge.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det säljs runt 10 000 prinsesstårtor i veckan i Sverige. Nånstans runt en halv miljon om året.

    Den är nummer ett bland tårtor i landet.

    - Hälften av de tårtor vi gör är prinsesstårtor, säger Björn Spång, konditor på konditori Brogyllen i Mölndal.

    - Kanske 20 till 30 om dan, kanske 50-60 på fredag, och ännu fler på lördag.

    De gör allt själva, förutom marsipanen. Björn berättar hur det går till.

    Prinsesstårtan dyker upp i början på 1900-talet. Jenny Åkerström-Söderström hade en hushållsskola för unga flickor i Stockholm. Bland eleverna fanns prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid. 

    I Prinsessornas kokbok samlade Jenny recept från skolan. Första upplagan publicerades 1929. 1948 omarbetades boken, fick fler recept och ny titel: Prinsessornas nya kokbok. Där finns receptet första gången under namnet Grön tårta. Den var prinsessornas favorit.

    Bloggaren och Youtubern Fredrik Nylén (Fredriks fika) har bakat efter originalreceptet. Som inte innehåller någon hallonsylt och betydligt mycket mindre grädde än dagens tårta.

    - Jag skulle välja originalet alla dagar, säger han.

    Jan Hedh, nestorn inom svensk konditori, berättar hur prinsesstårtan förändrats genom årtiondena. Och hur den mottogs av en av världens främsta konditorer.

    Dessutom berättar han om möten med prinsesstårtor i Amazonas, Japan, Tyskland, USA och Norge.

    Historien om svensk läskeblask

    Historien om svensk läskeblask

    Med rötter i 1600-talet. Genombrottet för hundra år sen är kopplat till frikyrkorörelsen. Idag görs läsk på mikrobryggerier. Med smak av blåbär, lingon eller bacon och rökt julmust.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi berättar läskens svenska historia. Från 1600-talets hälsobrunnar och konstgjort mineralvatten som såldes på apotek. Till genombrottet på 1920-talet, som vuxendryck utan alkohol, för det var förbudstider och alkoholrestriktioner.

    - De viktigaste innovatörerna på 1920-talet var frikyrkomän, berättar Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

    Simon Svensson är ölnörden som saknade alkoholfria alternativ och började göra läsk också, inte bara öl. Han visar oss hur hantverksmässig läsktillverkning går till. Ingefärsläsken görs på färsk ingefära som hackas och smaksätts med färsk chili. Både ingefäran och chilin smakar olika från gång till gång så han måste smaka sig fram som en kock.

    Simon inspirerades av kocken och kokboksförfattaren Tove Nilssons första bok Soda, lemonad och snacks som kom ut för tio år sen. Då var Tove med i Meny och berättade om hur man kan göra egen soda.

    Nu berättar hon om läskutvecklingen i Sverige sen dess.

    Vi besöker också en affär i Stockholm som specialiserat sig på läsk från hela världen. Läsk som smakar chokladdoppade körsbär, gurka, kokos, kanel, citronmarängpaj eller dragon. Men också blåbär, lingon eller hjortron.

    - Ett tag hade vi en baconläsk, berättar Emily Gray. Det fanns folk som verkligen älskade den.

    - USA skapar trender men ofta förfinas de och görs ännu bättre i Europa, säger Emily. Smakerna i Europa har ofta bättre nyanser och toner, med rötter i kultur och tradition. 

    The Big Kassler Show!

    The Big Kassler Show!

    Nu är det dags! Ett program om kassler. Ursprung, historia, tillverkning. Från lyx på 70-talet till extrapris-produkt. Vi letar nya recept.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kassler. En cylindrisk bit rökt griskött klädd i nät. Finns i alla butiker. Ofta till extrapris.

    Sök på kassler-recept på nätet och det dyker upp hundratals.

    Vi berättar om ursprung och historia.

    Jon Randow berättar hur det tillverkas. Jon är kocken som blev charkuterist. Förra året kom han också ut med boken Charkbibeln, som fick pris av Måltidsakademien som Årets bästa måltidslitteratur 2023, alla kategorier. 

    Det finns hundratals recept på kassler på nätet. Och flest har ICA och Hemmets Journal. Vi pratar med Jenny Worne, matredaktör på Hemmets journal och Icakuriren, och Leif Grönlund, receptmakare på ICA, om populäraste recepten, vilka som köper kassler och kasslerns framtid.

    Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby får också i uppgift att laga varsin rätt på kassler att överraska den andre med.

    Joraine Rössler och Timm Dunemann berättar om kasslerns ställning i Tyskland.

    Meny
    svFebruary 15, 2024

    Jenny får baljväxter att bli roliga och läckra

    Jenny får baljväxter att bli roliga och läckra

    Efter nio år skrev Jenny Damberg sin andra bok om baljväxter. Eftersom ingen annan gjorde det. Om allt som hänt med svenska baljväxter. Och allt kul och spännande som man kan göra med dem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    2015 gjorde journalisten och författaren Jenny Damberg en bok som hette Bönor, ärtor, linser.

    Nu har hon gjort en ny bok som heter Ärtor, bönor och linser

    Det har hänt mer med baljväxter i Sverige än de snarlika titlarna antyder.

    - Det odlas mycket fler sorter i Sverige idag, säger Jenny.

    Gamla kultursorter som gråärt, soldatböna, Vreta gulärt finns nu i butikerna. Det odlas också linser i Sverige idag, som belugalins, Gotlandslins och grön lins.

    Baljväxter beskrivs ofta som nyttiga, klimatvänliga och lite tråkiga.

    - Men det är också en underbar mångsidig råvara som man kan använda på hur många sätt som helst, säger Jenny.

    Har man ätit dåliga versioner av nåt så kan man få för sig att man inte gillar det, menar Jenny.

    Hon ger tips på hur man hittar de bästa färdigkokta bönorna.

    Hur man blötlägger och kokar bönor själv utan att det känns omständligt.

    Och så tipsar hon om annorlunda tillagning. Rostade bönor som snacks. Kokade med mycket olivolja. Och som ersättare för grädde i en krämig soppa.

    Meny
    svFebruary 08, 2024

    Avslöjande! Filmerna vi ser på sociala medier

    Avslöjande! Filmerna vi ser på sociala medier

    Matvideo på sociala medier. Korta, snabba. Eller långa, vackra. Vi avslöjar vad vi kollar på.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kocken och krögaren Emma Kolback och Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby tipsar om sina favoritkonton på Youtube och Instagram. 

    Guilty pleasures, nördigt, roligt, vackert.

    Emma Kolback

    Foodiechina888, snabba kinesiska maträtter:

    https://www.instagram.com/foodiechina888/

    Vackert från Yunnan:

    https://www.instagram.com/dianxixiaoge_apenjie/reels/

    https://www.youtube.com/channel/UCQG_fzADCunBTV1KwjkfAQQ/videos

    Brittiska kockar:

    Poppy cooks:

    https://www.instagram.com/poppy_cooks/reels/

    Thomas Straker:

    https://www.instagram.com/thomas_straker/

    Nina Frogneborn

    Village food channel, indisk matlagning, långsamma, långa filmer på :

    https://www.youtube.com/@VillageFoodChannelOfficial

    Vattenmelonsjuice-filmen: https://www.youtube.com/watch?v=Fvy43W36Nx0

    Mukbang, koreanska filmer där man kollar på nån som äter:

    https://www.instagram.com/cakemukbang26/reels/?hl=en

    Svenska pannkakstårtefilmen:

    https://www.instagram.com/reel/CxDZeeXooVm/?igsh=MzRlODBiNWFlZA%3D%3D

    Tomas Tengby

    Pasta grannies, italienska tanter lagar pasta och annat. Numera har en och annan man också smugit sig in:

    https://www.youtube.com/@pastagrannies

    Rosie Maio, ung norditalienska som älskar mat:

    https://www.youtube.com/watch?v=MgjEv5ivdVU&t=592s

    Amerikansk matsajt, Eater:

    Filmen om storbageriet som bakar riktigt surdegsbröd:

    https://www.youtube.com/watch?v=oq1dZd10Bmc&t=35s

    Andra matsajter:

    Insider food

    https://www.youtube.com/@InsiderFood

    Bon appetit

    https://www.youtube.com/@bonappetit

    NYTimes cooking

    https://www.youtube.com/@NYTCooking

    Bagelbagaren på NYTimes Cooking:

    https://www.youtube.com/watch?v=PXco1fwVPd0

    Vilka filmer kollar du på? 

    Mail: meny@sr.se

    Instagram: https://www.instagram.com/menyip1/

    Meny
    svFebruary 01, 2024

    Grejen med havregrynsgröt

    Grejen med havregrynsgröt

    Lite präktigt, kanske rentav tråkigt. Vårt kulturarv. Och anmärkningsvärt nyttigt. Men vad händer när man gör andra produkter av havren?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    - Havregryn är 100 procent fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg. Han forskar på hälsoeffekter av mat. 

    Inget av det nyttiga har alltså plockats bort som t ex görs med siktat vitt mjöl.

    Havre innehåller också mycket fibrer. Och en speciell super-fiber: betaglukan

    - Betaglukan har väldigt tydligt positiva effekter på kolesterol och blodsocker. Det verkar också ha bra effekter på tarmbakterierna, säger Rikard.

    Havre är ett av få livsmedel som får marknadsföras med att det har positiva hälsoeffekter.

    I gröt finns det nyttiga kvar, men det är inte säkert att allt stannar kvar när havren processas på andra sätt, t ex när nya produkter tas fram.

    Cecilia Tullberg är forskare på avdelningen för bioteknik på Lunds universitet. Hon forskar på processning av havre på forskningscentret Scanoats, ett samarbete mellan akademi och industri.

    - Svensk havre är bland den bästa som man kan hitta, säger hon. 

    Dessutom går den att använda till många olika livsmedel. Havredryck, havreris och pulled oats är några exempel.

    - Det är bara början av vad man kan producera från havre.

    Forskningen handlar om allt från havregenomet, nya sorter med specifika egenskaper, hållbar odling, till processning och hälsoeffekter. Med mildare processmetoder kan mer av nyttigheterna bevaras. 

    - Havregrynsgröt är fantastiskt, säger Cecilia Tullberg. Men vi kanske inte alltid vill äta bara gröt, och då kan de nya produkterna komma in.

    Livsmedelsverket har inga specifika rekommendationer rörande havregrynsgröt, däremot fullkorn i allmänhet.

    - Mellan 70 och 90 gram fullkorn om dan är rekommendationen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket. Det kan vara en portion havregrynsgröt och några skivor knäckebröd eller mjukt bröd med fullkorn, fullkornspasta eller matvete.

    Rizwan bjuder på bengalisk fika

    Rizwan bjuder på bengalisk fika

    Sånt man bjuder på när man får besök i Bangladesh. Bengalisk mat nästan indiskt, men ändå inte. Och det är inte precis svensk fika som Rizwan Qadery bjuder på.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Rizwan Qadery är lärare med passion för mat. Uppvuxen i Norrköping med föräldrar från Bangladesh.

    - Bengaliskt idag betyder att det kommer från Bangladesh, berättar Rizwan. Medan det antika Bengalen motsvarade dagens Indien, Pakistan, Bangladesh och Sri Lanka.

    Först blev Rizwan intresserad av fransk och italiensk mat. Men när han flyttat hemifrån saknade han den bengaliska maten hemma, och började fördjupa sig i matkulturen.

    Intresset blev till en kokbok med bengalisk mat: Masala mama, en introduktion till bengaliska köket.

    - Det är många bengaler som driver indiska restauranger, säger Rizwan. Det indiska är lite mer bekant och lättare att sälja.

    - Men det är stor skillnad på bengaliska och indiska rätter. Samtidigt som det finns många likheter.

    Som en introduktion till maten bjuder Rizwan på bengalisk fika.

    Kolar phita, friterade bollar gjorda på banan och rismjöl, kryddat med svartkummin.

    Singara, friterade degknyten med potatis.

    Jhal muri, puffat ris med grönsaker och stark senapsolja.

    Doodh cha, ett sötat och kryddat te med mjölk.

    - Det här är typisk fika. Sånt man bjuder på när nån kommer på besök. Bengalisk fika är både sött och salt.

    Meny
    svJanuary 18, 2024

    Hemligheten med Blå zoner och Medelhavskosten

    Hemligheten med Blå zoner och Medelhavskosten

    Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart har länge följt forskningen kring mat, livsstil och hälsa. Kan vi lära oss om hur man blir gammal, frisk och lycklig?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet, men också författare till många böcker om mat, livsstil och hälsa. I över tio år har han följt utvecklingen vetenskapligt i det här frågorna. 

    Han har skrivit om vilken mat som är bäst för oss, om Medelhavskost och De blå zonerna. Och om hur vi ska leva för att undvika västvärldens så kallade välfärdssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. 

    - När det gäller maten så är det slående hur allt hamnar i nåt som liknar Medelhavskost, säger Henrik. Det är mestadels färsk mat, lågt processad, med lite tillsatt socker och salt. Och så varierat som möjligt, med många olika sorters råvaror.

    De blå zonerna är ett antal platser runt om i världen där människor lever länge, där man har ett högt antal hundraåringar och ett friskt åldrande. 

    Det gemensamma i De blå zonerna kan sammanfattas i fem punkter:

    1. Maten. 

    2. Motion.

    3. Sociala relationer.

    4. Meningsfullhet. 

    5. Återhämtning.

    Henrik Ennart berättar historien bakom så väl De blå zonerna som Medelhavskosten.

    Så hittar du bästa olivoljan

    Så hittar du bästa olivoljan

    Så känner du igen en bra och nyttig olivolja. Och undviker en sämre olja. Dessutom om hoten mot olivolja. Bakterien som dödar träden, klimatförändringarna, storskaliga odlingar och fusket.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Längst ner i den sydligaste klacken på Italien, i Apulien, har Sanna Töringe och hennes man sitt hus — och sina olivträd. Sanna har skrivit flera kokböcker, och är aktuell med en som handlar om olivolja. 

    Apulien är den största producenten av olivolja i Italien och står för en tredjedel av all olivolja. Men Apulien har drabbats av bakterien som dödar träden. Och bakterien sprids norrut.

    - Man vet inte var det kommer sluta. Det är en fasansfull utveckling, säger Sanna.

    - I Spanien är det framför allt klimatförändringarna och torkan som hotar oliverna. 

    I Spanien finns storskalig intensiv odling, stora fält med små olivträd i räta rader. Det kräver bevattning, konstgödsel och kemisk besprutning och träden måste ersättas efter några år.

    När olivträd växer naturligt står de ganska långt ifrån varandra. Då klarar de torkan bättre.

    Storskalig odling finns också i Portugal, Grekland och Italien. 

    - Det är precis tvärtom mot det man borde göra, säger Sanna.

    Åsa Johansson gör hantverksolivolja utanför Florens i Toscana i Italien.

    - Den industriella produktionen håller på att förändra hela landskapet, säger hon. 

    - Massproduktionen dumpar priserna och förstör landskapet, den lokala ekonomin och en tradition. Och gör det svårt för mindre producenter att överleva. 

    Det finns också ett utbrett fusk i olivoljebranschen. Det är inte alltid extra vergine-olja i flaskorna.  

    Både Åsa och Sanna ger tips om hur man hittar en bra olivolja.

    - En bra olivolja luktar alltid fräscht, säger Sanna. En sämre luktar härsket.

    Vi får också reda på hur den ska förvaras och hur länge den håller.

    Meny
    svJanuary 04, 2024