Explore "äta" with insightful episodes like "Duschen som gick snett – något började äta av Frejas öga", "Tommy Myllymäki: Att äta mat som man inte tycker om blir man inte glad av", "De nyttiga antocyanerna - färgämnen i blåa bär som vi borde äta mer av", "Djur är också människor, Inget "I" i AI & Låt dom äta badsalt." and "Salmonellalarm under våren — men du kan äta äggen" from podcasts like ""Verkligheten i P3", "P4 Extra – Gästen", "Odla med P1", "Spanarna" and "Meny"" and more!
När Freja duschar börjar det svida i hennes ena öga. Hon tror att det är en ögonfrans. Så ser hon något mystiskt neongrönt röra sig där inne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Av: Petra Cavini
Producent: Jonatan Loxdal
Slutmix: Astrid Ankarcrona
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt.
Tommy Myllymäki vann Årets Kock redan 2007 och har sedan dess imponerat som en av världens bästa kockar med brons, silver och guldmedaljer i internationella tävlingar. Inte nog med det, hans restaurang har också uppnått två Michelinstjärnor!
Kimmo slår ett slag för blåa bär, Inger pratar jordkällare och annan förvaring av det egenodlade och Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I blåa och röda frukter och bär finns det nyttiga färgämnen, antocyaner, som är bra för vår hälsa. Odla med P1's expert Kimmo Rumpunen tipsar om hur du själv kan se till att få tillgång till mer blåa bär under året, på balkongen eller i rabatten.
Om man vill odla sin egen mat och bli självförsörjande så räcker det inte med att odla, man måste också kunna ta hand om skörden också, säger trädgårdshistorikern Inger Olausson. Många av de jord- och matkällare som förr var en självklarhet har byggts om eller används till något annat och i nya hus finns de ofta inte med.
Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor. Har du en fråga? Skriv till oss på odla@sverigesradio.se
Medverkande: Inger Olausson, Kimmo Rumpunen och Maj-Lis Pettersson
Reporter: Gustaf Klarin och Ulla de Verdier
Programledare och producent: Åsa Wistedt
Annika Sundberg: Djur är också människor. Jonathan Lindström: Inget "I" i AI. Agnes Lidbeck: Låt dom äta badsalt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samhällsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1 och denna vecka är det Agnes Lidbeck, Jonathan Lindström och Annika Sundberg som sätter sig till bords runt kristallkulan för att sia om vad som komma skall i allas vår samtida framtid. Programledare är Ingvar Storm.
Spanarna i P1 samlas varje fredag för att bjuda på underhållning med eftertanke. Lyssna på direktsändningen i Sveriges Radio P1 fredag klockan 15:04 eller på reprisen lördag 09:03. Du kan också lyssna på podden precis när du vill i vår app Sveriges Radio Play.
Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!
På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du filosofera vidare om spaningarna i programmet med andra spanarlyssnare.
Andra funderingar? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!
Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.
Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.
Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.
Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.
- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara.
- Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.
Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.
- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.
Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.
Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.
I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.
- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan.
Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så.
Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.
Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.
Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands.
- De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.
Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.
Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.
Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.
Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.
Tillaga väl.
Professor Agnes Wold går igenom hur antioxidanter påverkar vår kropp och varför vi inte behöver stoppa i oss extra. Agnes förklarar hur kroppen själv tar hand om fria radikaler och antioxidanter och hon menar att idén om att antioxidanter är något bra är idioti. Hör också professorns kärleksförklaring till mjölken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.
Tillsammans med programledaren Christer Lundberg återkommer professor Agnes Wold till några frågetecken från förra säsongen. Förutom att fördjupa sig i antioxidanter och fria radikaler pratar professorn om plötslig spädbarnsdöd, polioviruset och om vi kan duscha av oss bakterier. Och så förklarar hon återigen varför det inte är farligt att få bajs i munnen.
Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om coronavirus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den kinesiska jätteballongen som USA sköt ner över Atlanten i lördags har gjort den redan dåliga stämningen mellan länderna ännu sämre. Som om inte det vore nog får Joe Biden nu också kritik från de politiska motståndarna på hemmaplan – som menar att ballongen borde ha skjutits ner tidigare.
Sen pratar vi om att tiotusentals danskar under helgen bussats till Köpenhamn för att protestera mot att en röd dag ska ryka från almanackan. Regeringen vill spara in pengar till försvaret, men de pengarna får de ta någon annanstans menar demonstranterna, som hellre vill äta bulle med smör än att jobba.
Bråk i Göteborg, Luciasången: är den dålig och sjungs den i fel tonart? Julbråken är här! SD ger sig på fransmännen, Boy from heaven, Pappa-debatten: rond 5000, och: Hot Chip existerar fortfarande!
Braxen lanseras som ett mer hållbart alternativ till lax. Men är det gott? Vi testar. Dessutom pratar vi om historiska vinskandaler och så undrar vi om fler hämtat ut sina pass efter att Thomas skrek åt folket förra veckan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk färs av sötvattenfisken braxen har ett lägre koldioxidavtryck än många andra animaliska proteinkällor, och nu börjar de första rätterna komma ut på marknaden. Vi pratar med Madeleine Linins Mörner, ansvarig för matinnovation på Axfoundation, om förväntningarna på braxen som vår nya matfisk.
Vi går också igenom några av historiens största vinskandaler, allt från utspädning med glykol till mutade chefer på Systembolaget. Med oss finns författaren Johan Franco Cereceda som kommit ut med boken "Skandaler i vinvärlden".
Och så följer vi upp nyheten om alla outhämtade pass hos polisen. Vi undrar hur stor effekt det hade att Thomas skrek "HÄMTA UT PASSEN!!!!" förra veckan. Kan man prata om en Thomas-effekt?
Programledare: Karsten Thurfjell
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman
Adjes vorbis kaj e Daisy taj kaj o Pali te penen amenge sar von keren kana djan po date.
Nahla lär oss en ramsa om en man. Och så kan hon supermycket om åsnor, exempelvis att de låter som ett träd som vinglar.
Programledarna Midia Saleh och Mattias Persson reder ut om det du en gång hört är sant eller falskt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det här avsnittet tar duon reda på om man kan äta för två när man är gravid? Och vad bör man och bör man inte stoppa i sig? Och varför?
Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Böckerna som det pratas om i programmet:
Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.
Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).
Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.
Äta Ute av Jens Linder.
Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.
Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.
Hummus av Malin & Nimrod Regev.
Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.
Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.
Det finns över 100 000 sjöar i Sverige. Med massor av fisk. Som vi inte äter. Men nu är det dags att ändra på det. För det är gott!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det är en outnyttjad resurs, säger Vilhelmina Björling och David Ly Baryard. De går tredje året på restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan och ska bli kockar. De skriver en uppsats om insjöfiskar.
- Braxen, mört och andra insjöfiskar har ett dåligt rykte. De ses som skräpfisk. Nålbrev kallas de.
Men med rätt teknik är benen inget problem. Och fiskarna är goda. I många andra länder äts insjöfisk med glädje, t ex i Finland.
Vi provsmakar finska konserver — mört och sik.
Familjen Ekwall har satsat helhjärtat på insjöfisk sen 80-talet. Platsen är Tiraholm på en halvö i Sveriges tionde största sjö, Bolmen. Här sysslar de med fiske, förädling, café, restaurang, gårdsbutik, fiskbil och en ny hotell- och konferensanläggning. Allt med fokus på insjöfisk.
Och det är inga problem att få folk att äta fisken.
Idag håller verksamheten på att skiftas över från Nils och Vicky till deras tre barn, Jens, Malin och Jonas.
Klara Hansson är expert på ätliga vilda växter. Här tipsar hon om vad du kan ha i din matlagning från stranden på Amundön och skogen i Delsjön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De här två inslagen sändes i Naturmorgon juni och augusti 2014. Reporter: Nina Frogneborn.
Kom ihåg: Om du ska plocka löv och barr från träd måste du fråga markägaren om lov.
Passivitet är inte så uppskattat i vår tid. Men den som håller sig stilla kan vara mer lyhörd än den handlingskraftige. Zara Kjellner stannar upp i den danska författaren Helle Helles sällskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är sensommar och börjar bli kallt i luften. Jag ligger stilla i min soffa. Kajorna har flyttat tillbaka till det stora trädet på innergården och skriker nu dag och natt. En kvinna röker cigarett efter cigarett i fönstret mitt emot. Dagarna är långsamma, liksom slutna i sig själva. En morgon cyklar jag till Stadsbiblioteket och lånar fyra böcker av den danska författaren Helle Helle. Jag lägger mig i soffan igen och läser, och sedan läser jag oavbrutet i fem dagar. En hel arbetsvecka går åt till att läsa. Efter ett tag existerar ingenting utanför min lägenhet, kajorna, kvinnan på andra sidan, och Helle Helle.
I den första romanen jag läser, Om detta borde jag skrivas i presens, flyttar den unga Dorte in i ett hus bredvid tågrälsen. Dorte ska egentligen till universitetet men går mest planlöst runt i området, i huset eller i äppelträdgården. Då och då tar hon tåget in till Köpenhamn, men istället för att åka till universitetet går hon i timmar i gallerior. Man skulle kunna beskriva Dorte som en sorts dagdrivare, hon rör sig ofta utan mål och jag föreställer mig att hon går ganska långsamt. Men samtidigt är hon allt annat än loj, även de minsta rörelserna registrerar hon, omgivningen skannas och skannas, och när hon inte lyckas gå av tåget vid rätt station är det för att hon som besatt har iakttagit flugan som dunsat i tågfönstret.
Att befinna sig så här många dagar instängd i min lägenhet är egentligen ingenting ovanligt. Ofta fastnar jag i något på morgonen och tar mig inte helt ur det förrän sent på kvällen. Det kan vara en tanke, en text, eller något mer svårgreppbart. Men under Helle Helle-dagarna är jag bara fast i läsandet, helt oförmögen att röra mig bortom det.
I den andra boken jag läser, Om du vill, går en man och en kvinna på varsitt håll vilse i en skog. De vet ingenting om varandra när de söker skydd under en tältduk mellan granarna och medan det mörknar i skogen börjar de tala med varandra. Kvinnan, mycket likt Dorte, berättar att hon spenderar mycket tid med att betrakta sin omgivning, hon lever ett ganska ensamt liv trots människorna runt henne. Kvinnan i skogen liksom Dorte går att beskriva som en observatör, som ständigt betraktar och registrerar sin omvärld. Ett tillstånd som påminner en hel del om skrivande.
I den tredje boken jag läser dyker så en författare upp. I Ner till hundarna har en kvinnlig författare tagit bussen till ändhållplatsen och blir där sittande när två förbipasserande bjuder in henne till sig på en kopp te. Samtidigt blåser det upp till storm utanför och bussen tillbaka in till staden ställs in. Författaren stannar hos de två under obestämd tid och en sorts mellantillvaro vecklar ut sig. De eldar i kaminen, äter fläskkotletter, löser korsord och går varje dag ut med två stora hundar. Ingenting avbryter eller hotar den slutna världen, författaren gör sig allt mer hemma hos de två främlingarna och snön den bara faller och faller.
Den fjärde dagen måste jag bryta min Helle-bubbla för att handla wienerbröd. Helles kvinnor äter nämligen ständigt wienerbröd. Och är det inte wienerbröd, som alltid är något torra, så är det stekt lever eller ostmackor där vaxet på osten skärs bort med en kniv. Maten är genomgående äcklig, något ångestframkallande, men bara på ett vagt molande sätt. Wienerbrödet frasar gott trots att ha blivit lite mosat i påsen. Jag lägger mig i soffan och fortsätter att läsa.
”Nu måste vi absolut börja äta råkost” säger Tine till sin syster Jane som just börjat arbeta på parfymavdelningen på Tysklandsfärjan och dagarna igenom äter godis från taxfreen, i den fjärde boken jag läser, Rödby – Puttgarden. Systrarna lever i en sorts ständig transit, de arbetar båda på färjorna som går mellan Danmark och Tyskland, varje dag och natt fylls fartygen med nya passagerare som slussas mellan de två kuststäderna men på systrarnas parfymavdelning vilar samma lite solkiga doft av rosor i luften. Janes kollegor väntar ständigt, på männen med stora plånböcker, på kunderna eller på de kasserade påsarna godis de får äta efter dagens slut, men Jane väntar egentligen inte på något, romanen, liksom de övriga skildrar bara ett liv som mest råkar likna väntan.
På fredagen måste jag tillbaka till biblioteket. Jag tvättar håret och tar sedan cykeln. En lång kö rinner ut på Odengatan, när jag kommer in skäller en man genast ut mig, hänsynslöst, menar han, att stinka parfym på ett bibliotek. Jag ursäktar mig och skyndar sedan snabbt vidare till Helle Helle-hyllan och lånar allt jag ännu inte läst.
I Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man steker Susanne fläsk i ett sjukhuskök tills hon en dag bestämmer sig för att säga upp sig. Hemma väntar hennes man, författaren, och hennes gravida väninna Ester, som efter att ha insett att hennes man har en annan fått flytta in. Susanne vantrivs snabbt med att bara vanka runt hemma, så för att sysselsätta sig med något börjar hon flacka omkring på stan, med uppgiften att hålla sig borta tills hon blir saknad.
Men hur länge hon än flackar omkring så är det aldrig tillräckligt. Det är aldrig någon som saknar henne där hemma. Hon skaffar därför ett städjobb för att sysselsätta sig och medan hon städar andra människors hem fantiserar hon om hur det hade kunnat vara att leva ett annat liv.
Helle Helle skriver: ”Det fanns två saker som Susanne brukade föreställa sig och som alltid gav henne tröst, den ena var tanken på ett liv med en man hon en gång hade känt. Det var ett okomplicerat och konkret liv. De skulle ha ägnat tid åt beröringar, utflykter och shopping. Det skulle inte ha varit ett brott att fantisera om familjefester eller en ny lampa över matbordet.”
Men Susanne byter inte liv, inte heller Dorte, författaren, kvinnan i skogen eller systrarna på färjorna gör något drastiskt för att förändra sin tillvaro. Helle Helle skapar med sina sävliga kvinnor ett sorts motstånd till idén om personlig utveckling. De arbetar, äter, tar hand om sina nära och somnar. Men trots att tillstånden är relativt statiska blir det aldrig depressivt eller trist.
Om kvinnorna som befolkar Helle Helles världar delar en egenskap så är det just förmågan att fästa blicken, stå helt stilla och vara uppmärksam på sin omvärld.
När Jane blir uppraggad av en elektriker på färjan och får följa med honom till Tyskland blir hon så rädd för att gå vilse att hon stannar på hotellrummet. Där träffar hon en annan elektriker som är hemma från jobbet med halsfluss och tillsammans med honom vecklar en sorts tillvaro ut sig på det ödsliga hotellet i den anonyma tyska staden.
Helle Helle skriver: ”Det var något pojkaktigt och oskyldigt över honom. Jag kände mig fullständigt trygg i hans sällskap. Han bjöd mig på jordnötter. Vi satt där på rummet och tuggade utan att säga något, men det kändes aldrig pinsamt.”
Zara Kjellner
Musiken i inslaget är "Allt vi passerar är på väg hem" från Ljungens lag av Råå.
Det skjuts fler vildsvin än älgar i Sverige. Och ännu fler kan skjutas. Så nu är det dags att lära sig äta vildsvin. Ett program om smakerna, vad det passar till och om jakten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vildsvinen ställer till med stora skador och kostar varje år samhället hundratals miljoner.
Men samtidigt är de en resurs. Ett klimatsmart och gott kött. Det springer omkring en skatt i våra skogar.
2020 lanserade regeringen ”vildsvinspaketet”, ett försök att vända på steken, göra vildsvinen och köttet till något positivt. Företag och offentlig sektor fick söka pengar för olika projektidéer som ska föra vildsvinsköttet närmare konsumenten.
Ett av projekten skapades av Emanuel Eriksson, och handlar om vildsvinet i eklandskapet mellan Linköping och Åtvidaberg. I många länder är vildsvin en naturlig del av matkulturen. En delikatess. Med sitt projekt vill Emanuel starta en matkultur runt vildsvin i Sverige.
- Jag tror vi har förutsättningar att få fram charkuteriprodukter i absolut världsklass från de här vildsvinen, säger han.
- Projektet handlar om att få alla i regionen, markägare, jägare, livsmedelsaktörer, restauranger, att förstå vilken skatt vi sitter på.
Bibbi Lirenius är kock i Göteborg. Och jägare.
- Det är spännande att jaga vildsvin, säger hon. De är så smarta, de är vårt smartaste vilt.
- Köttet är fantastiskt gott! Jag tycker det är godare än älg.
- Det är supergott att göra tomatbaserade grytor med pasta som i Italien, säger Micke Einarsson, kökschef på Brasserie Astoria i Stockholm.
Han är också jägare och har tillsammans med yrkesjägaren Hubbe Lemon skrivit boken Kocken & jägaren, om hur man jagar och lagar. Mikael Einarsson tror att det finns en nyfikenhet att testa vildsvin. En väg dit är att fler restauranger serverar vildsvin.
I regeringens budgetproposition har det avsatts 52 miljoner till en bättre vildsvinsförvaltning. Ett ytterligare stöd för att försöka få fart på jakten och för att få ut köttet till konsumenterna.
I sommarens sista Äta med P3 pratar vi om krogen, restaurangen, puben och caféet och inkallar experthjälp för att få reda på hur mycket man ska dricksa, hur man är en dålig restauranggäst och vad servitören älskar när du gör. Dessutom tar vi reda på hur det funkar med restauranginredning och får följa Matilda Berggrens finalprojekt: Att laga kåldolmar till sin flickvän från grunden.
Insekter, syntetiskt kött eller helt enkelt bara en grå hög gojs? Vad vi äter i framtiden är fortfarande höljt i dunkel. I veckans Äta med P3 reder Emma Percival ut begreppen.
Värmebölja och badfeber, inte ställer du dig och gör ett långkok då? Du behöver mat i flykten, snacks som går snabbt och smårätter som är enkla att både laga och äta. I Äta med P3 den 17/7 öppnar vi picknickkorgen tillsammans med Lotta Lundgren, vi hör Matilda Berggren skapa en ny rätt av Egg Benedict och Amanda Wiger ge sina bästa mattips.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io