dags

Juniornyheterna om att hela 15 amerikanska delstater idag ska bestämma vem i de två stora parterna de tycker ska bli president. Att kriminella försökt ta över en flygplats i landet Haiti. Det kan bli vanligare med sportlov UTAN snö. 11-åriga Christian Emil Sønnicksen har hittat en över 1500 år gammal knapp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uppdraget att spå framtiden och på ett personligt och underfundigt sätt förmedla vad som komma skall har vi denna vecka gett till komikern Elinor Svensson, frilansjournalisten Maja Aase och författaren och skribenten Po Tidholm. Varmt välkomna att hänga med och glutta över axeln i panelens spåkulor tillsammans med programledaren Kristian Luuk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spanarna i P1 2024-02-16 – veckans panel:

• Elinor Svensson: Nu amerikaniseras hundägandet

• Maja Aase: Dags att börja fira Nordens dag

• Po Tidholm: Så håller vi fortet

Spanarna i P1 - programmet görs av:

Programledare är Kristian Luuk

Musiken väljs av Berit Nygren.

Tekniker: Jakob Lalér

Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland

Spanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.

Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Nu ska vår tredje svenske astronaut, Marcus Wandt, upp till den internationella rymdstationen. Den här gången är det kommersiella rymdbolag som sköter själva turen upp dit, hur fungerar det? Hur är läget med rymdstationen nu i krigstider - och vad är det Marcus Wandt ska upp dit och göra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir står nu Marcus Wandt på tur för ett två veckors besök på rymdstationen ISS. Eftersom den numera är färdigbyggd så kommer han i huvudsak att ägna sig åt forskning under sitt besök. Det handlar om hur hjärnan fungerar i en så trång och stökig arbetsmiljö, om sömn och om stamceller, och resultaten kan vara till nytta både på jorden och på framtida längre rymdfärder, säger forskarna som han samarbetar med.

Wandt blir förste svensk att åka upp i en farkost byggd och ägd av ett kommersiellt bolag, Spacex, och det är även ett privat företag som säljer biljetten till ESA som han representerar. Lite som kommunal snöröjning på entreprenad, eller dagens avreglerade tågmarknad, säger rymdfartsexperten Sven Grahn.

Medverkande: Sven Grahn, senior forskare, KTH; Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion

Ljudtekniker: Elvira Björnfot

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Idag om galna attackhundar, den nyligen bortgångna fotografen Denise Grünstein och så Tinders nya premium-erbjudande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två utställningar som visar svenska Denise Grünsteins fotografier öppnar i Stockholm i oktober, och till studion kommer konstchefen Bo Nilsson på muséet Artipelag.

Enligt Bo var Denise Grünstein en ovanligt lyssnade kreatör, någon som befann sig i ständig dialog med sina vänner. En av de vännerna är musikern Eva Dahlgren, som också kommer till programmet.

Sen ska det också handla om hundrasen American XL Bully. I Storbritannien har just den sortens hundar orsakat flera dödsfall och premiärministern har föreslagit ett förbud mot rasen. Borde den också förbjudas i Sverige? Vi pratar med Försvarets hundexpert Pierre Wahlström och hundcoachen Fredrik Steen.

Dessutom undersöker vi om ett Tinder på steroider kan vara appens framtid med Svenska Dagbladets tech-reporter Henning Eklund.

Programledare: Jonas Bonnier
Bisittare: Katherine Zimmerman
Producent: Fabian Asserbäck

Igår kväll stals en till film från Bikupan! Radioagent Ted, 7 år i Uppsala, misstänker att de tre filmerna hänger ihop på något vis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ylva håller förhör med alla som arbetar på biografen och radioagent Valle, 7år från Ivö, klurar ut att nästa siffergåta från tjuven finns på rad 8, plats 30.

”Årets årstider och årstidernas alla bokstäver leder dig vidare” Hör av dig till Ylva med svaret som blir en ny rad och stolsnummer i biosalongen!

• Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.

• Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

Svenska språket är redan spretigt så när som på obegripligt och då har vi inte ens inkluderat dialekterna i våra nuvarande språktest. Det blir det ändring på i framtiden! Om detta sias det om bland annat i Spanarna tillsammans med Patrik Hadenius, Calle Norlén och Jessika Gedin. Programledare för Spanarna i P1 är Kattis Ahlström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spanarna är tillbaka i P1 och tar tempen på samtiden och sikte på framtiden! I säsongsstarten får vi höra spaningar från Jessika Gedin, Patrik Hadenius och Calle Norlén. Programledare är Kattis Ahlström.

Välkommen till en härlig höstsäsong med Spanarna i P1!

Veckans panel och spaningar:

• Patrik Hadenius – Spretig svenska.

• Calle Norlén – Det falska daltandet. 

• Jessika Gedin – Är jag en skitstövel?

Spanarna sänds i P1, fredagar kl. 15.04 och på lördagar kl. 9.00. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.

Om Spanarna:
Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.

Spanarna 2023-09-01 programmet gjordes av:

Programledare: Kattis Ahlström
Tekniker: Mariette Parling
Musikredaktör: Berit Nygren
Teknisk producent: Ronnie Ritterland

EU-ordförandeskapet lider mot sitt slut. Hur gick det egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

DPS sammanfattar det svenska EU-ordförandeskapet som lider mot sitt slut. Hur han Ulf Kristersson och hans ministrar axlat uppgiften och hur stor utdelning har det gett för Sverige?

I 2023 års försvarsberedning slås det fast att Ryssland utgör det största hotet mot såväl svensk som europeisk säkerhet. Anfallskriget mot Ukraina fortsätter således att påverka svensk försvarspolitik.

Samtidigt rullar försöken att nå Nato vidare och i den senaste upplagan av försvarsberedningen kan man ta del av en mycket annorlunda bild av Turkiet jämfört med den förra. Är det en slump?

Vi pratar också om Almedalsveckan som går av stapeln nästa vecka. Hur kommer fjolårets mordtragedi att påverka årets upplaga av veckan?

Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent för Sveriges Radio och Katarina Helmersson, inrikespolitisk reporter på Ekot.

Programledare: Parisa Höglund

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Sophie Andersson

Tack alla tusentals radioagenter! Ni är så grymma!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I säsongens sista avsnitt knyter Ylva ihop robotmysteriet och önskar er alla en härlig sommar.

Ylva och nya mysterier är tillbaks igen söndag den 20/8.

Vill du bli en radioagent?!

• Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.

• Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

Plugga eller jobba? Vi ringer Rafael från arbetsmarknadförvaltningen romer i Stockholm och Sandra som själv börjat plugga som ung vuxen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i hatten och utse en vinnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• För 30:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2023. Vi lämnar makten till lyssnarna!

• Fyra bokcirklar i Östergötland och på Gotland har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.

• I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.

Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i P1 Kultur, fredagen den 28:e april 2023 kl 13-14 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.

ÅRETS NOMINERADE ROMANER

• Natten av Sara Gordan

• Hemsökelse av Khashayar Naderehvandi

• Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl

• Ovanjorden av Mikael Berglund

DET HÄR ÄR LYSSNARJURYN

• Anders Jonsson

• Sara Kurland

• Tove Mattsson

• Mariann Ekström Svensson

Samtalsledare: Lina Kalmteg
Producent: Nina Asarnoj

I morgon klockan 11 är det deadline för Ulf Kristersson att presentera sitt regeringsunderlag. Blir det nattliga överläggningar och vilka fördelar kan finnas med det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nattmangling
Vad beror det på att nattmangling i en förhandlings slutskede ibland leder till oväntade genombrott? Gäst: Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och tidigare politisk tjänsteman hos Socialdemokraterna.

Två läsambassadörer möts
Nyligen utsågs författaren Nioosha Shams till läsambassadör i Sverige. Vi har också bjudit in författaren Johan Unenge som hade samma uppdrag för tio år sedan. Vad tror de är avgörande för att vända trenden med minskad läsning?

Jag och mitt (ovanliga) instrument
I dag lär vi känna den elektriska klarinetten lite bättre, ett instrument som bland annat gestaltat ålen i operaversionen av boken Ålevangeliet. Det blir levande musik med stjärnklarinettisten Emil Jonason.

Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman

Med sin musik och scenföreställning hyllar black metal-bandet Witch Club Satan kvinnlig ilska och handlingskraft, något som historiskt avfärdats som hysteri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bassisten Victoria Röising säger att det blivit alltför lätt att blunda för missförhållanden som krig och miljöförstöring, men att bandet vill väcka publiken med sitt aggressiva och teatrala uttryck.

"Vi vill bara skruva upp volymknappen på alla fronter och att vi ska ta lite mer action!"

Reporter: Anton Bennebrant

Pernilla och John sammanfattar säsongen och ser fram emot nästa. Och viktigast av allt hur har det gått med majsen och vem får komma på majsfesten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är dags att skörda i kökslandet. Hur har det gått med Johns potatis, Pernillas tomater och alla andra grönsaker. Har de klarat sig från mördarsniglar.

Pernilla Månsson Colt och John Taylor

Pernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.

Lyssnarnas frågor besvaras

I varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått.

Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se

Producent: Kim Ohlsson
Redaktör: Eva Robild
Tekniker: Niklas Skagerlind

Inflationen gör vår mat dyrare och urholkar värdet på våra (eventuella) sparpengar. Så hur ska man äta i dessa tider? Och om det finns pengar över, i vilken form ska man spara dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hushållning i vår tid
Kokboksförfattaren och odlaren Lotta Lundgren kommer och berättar om sina knep för att få maten att kosta mindre utan att smaka sämre. Och rådgivaren Patrick Siegbahn från Småspararguiden svarar på frågan om det är nu man bör investera i guld i stället för att ha pengarna på banken.

Dåligt mående och sommar
Varför är det så svårt att prata om ifall den glättiga sommaren inte var så glad? Man slutar ju inte må psykiskt dåligt bara för att det är varmt ute. Vad skulle hända om fler erkände att de haft en skitsommar? Gäst: Henrik Wahlström, ambassadör för Mind som varit öppen med sin egen bipolaritet i drygt ett år.

Recensionsträsket
Antalet recensioner och kundomdömen att ta ställning till växer, samtidigt som innehållet i dem inte sällan är fejk. Nu kommer en lagändring som ska rensa bort fusk och ljug bland recensionerna. Men vilka andra smarta sätt än omdömen finns inför köp av nya löparskor eller bokning av hotellnatt? Gäst: Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges konsumenter.

Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Gunnar Bohlin
Producent: Ulrika Lindqvist

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.

Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet gjordes 2022

Ett program om vattentoaletten och framtidens toaletter. Reporter är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går dit - gör vår grej - spolar - sedan är skiten borta! Men vattentoaletten är långt ifrån optimal. Vi spolar iväg toalettinnehållet med rent dricksvatten samtidigt som vi har vattenbrist i flera delar av landet. Dessutom spolar vi iväg eftertraktad växtnäring som finns i vårt kiss och bajs. Växtnäring som vi importerar från andra länder för att lägga ut på våra åkrar.

Men forskning pågår och det bubblar upp allt fler utmanare till den traditionella vattentoaletten. Vad sägs om att spola med regnvatten? Eller varför inte en toalett som torkar ditt kiss till ett gödselpulver? Eller en vakuumtoalett? Ni vet sådana där som finns på tåg och flyg. De börjar göra sig hemmastadda även i bostadsområden nu.

Karin Gyllenklev
Sveriges Radio Kronoberg
karin.gyllenklev@sverigesradio.se

Det finns över 100 000 sjöar i Sverige. Med massor av fisk. Som vi inte äter. Men nu är det dags att ändra på det. För det är gott!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Det är en outnyttjad resurs, säger Vilhelmina Björling och David Ly Baryard. De går tredje året på restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan och ska bli kockar. De skriver en uppsats om insjöfiskar.

- Braxen, mört och andra insjöfiskar har ett dåligt rykte. De ses som skräpfisk. Nålbrev kallas de.

Men med rätt teknik är benen inget problem. Och fiskarna är goda. I många andra länder äts insjöfisk med glädje, t ex i Finland. 

Vi provsmakar finska konserver — mört och sik.

Familjen Ekwall har satsat helhjärtat på insjöfisk sen 80-talet. Platsen är Tiraholm på en halvö i Sveriges tionde största sjö, Bolmen. Här sysslar de med fiske, förädling, café, restaurang, gårdsbutik, fiskbil och en ny hotell- och konferensanläggning. Allt med fokus på insjöfisk.

Och det är inga problem att få folk att äta fisken.

Idag håller verksamheten på att skiftas över från Nils och Vicky till deras tre barn, Jens, Malin och Jonas. 

Tv-rättegång i USA, nya angrepp på Astrid Lindgren, Elon Musk köper Twitter, Daniel Sjölins bok utan A, och utfrågning om Centerpartiets kulturpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moa Wallin och Nanna Hallberg grillar Centerpartiets kulturpolitiska talesperson Catarina Deremar inför valet och kräver svar på frågor om skolbibliotek, bojkott av rysk konst, och framför allt: Är centern ett parti för kokainister i städerna, eller cannabisbönder på glesbygden?

Kristofer Andersson gör avbön efter att tidigare ha varit en av dem som retat Daniel Sjölin för hans senaste projekt, boken utan bokstaven A. Nu hyllas Sjölin istället som en modig gränsöverskridare.

Dessutom: Elon Musk tar kontroll över demokratin, Johnny Depp-rättegången, och orättvis kritik mot ständigt nobelpristippade Astrid Lindgren.

Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i Virginia Woolfs stråhatt och utse en vinnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• För 29:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi lämnar makten till lyssnarna!

• Fyra bokcirklar i Skåne och Blekinge har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.

• I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.

Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i Lundströms Bokradio, lördagen den 9:e april 2022 kl 08.05 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.

Det här är lyssnarjuryn

• Parisa Hartman Mokarami

• Ulrica Skagert

• Mats Lieberg

• Agnes Hellqvist

Årets nominerade romaner

• "Löpa varg" av Kerstin Ekman

• "Hölje" av Pooneh Rohi

• "Två pistoler" av Klas Östergren

• "Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson

Få känslor är lika stigmatiserade som skam. Men skammen erbjuder också möjligheter, och är kanske nödvändig för ett anständigt samhälle. Det menar författaren och lektorn i pedagogik, Marie Hållander.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Han sa till mig: "Man säger inte hongri, man säger hungrig. Du låter bonnig. Säger du Amerikat också kanske?".

Jag gick på högstadiet och han som sa det till mig var en klasskamrat. Orden yttrades inte till fler där i klassrummet, det var bara jag som hörde, men likväl rodnade jag. Skämdes. Det stämde också att mina föräldrar var bönder. Hans föräldrar var lärare, visste jag. Vältalig, bra betyg. Från ett grannsamhälle och från en annan social klass än jag själv. Jag kände mig underlägsen. Skamkänslan kom plötsligt och följdes av tystnad. Det är inte ett ovanligt sätt att möta skammen.

Men skammen kan också byggas upp över tid. Édouard Louis fångar det väl i klasskildringen Göra sig kvitt Eddy Belleguele, när han skriver om hur allt från namnet, sättet att tala, kläderna, tv:n, i princip allt, gav upphov till skam. Han skriver om hur medelklasseleverna i skolan "log åt min jacka. Tre dagar senare trycker jag ner den i en papperskorg på stan, full av skam". Hans mamma, som knappt hade haft råd att köpa jackan, gråter när Eddy berättar, eller snarare ljuger, om att han tappade bort den.

Skammen kuvar oss. Samtidigt finns det något i skammen som får oss att rannsaka oss själva och för oss framåt, som lär oss något om oss själva och om vår omgivning. I Göra sig kvitt Eddy Belleguele ägnar sig Louis lika mycket åt att skriva fram skammen, som att röra sig bort från den. Skammen är på det sättet central i hans analys av samhället. I Louis senare bok Vem dödade min far? yttrar sig denna rörelse också som en anklagelse. Det samhälle och den stat som fick honom och hans familj att skämmas står sedan i skottlinjen, anklagad för att döda. Borgerligheten i staden får klä skott för sin falskhet.

Kanske är det dags att uppvärdera skammen, dess skamfilade historia till trots. Det finns, menar jag, tillfällen där skam kan betyda något viktigt och kan förstås och användas pedagogiskt.

Det finns en välkänd bild av hur skammen används i skolan: skamvrån. Men skamvrån är sedan länge en metod som är urfasad från undervisningen. I de klassrum som jag befann mig i under min uppväxt fanns inte en sådan företeelse. Jag är född 1981. Min mamma upplevde heller aldrig skamvrån, men bilden av vrån, ja kanske med den skamfyllda struten på huvudet, existerar som en föreställning kring hur lärandet skulle ske. Sitt där och skäms så kommer du inte att göra om styggelsen, var tanken.

För några år sedan fanns det de som argumenterade för en snarlik uppfostringsmetod: "Time out". Den innebar att tvinga barnet att sitta bredvid, i trappan, eller på pallen och begrunda vad det hade gjort. Vissa menade att det var ett sätt att skambelägga barnet. Andra menade att det helt enkelt var en lugn stund, en återhämtningspaus. Men visst hade metoden något av en skamvrå över sig. Metoden ifrågasattes också utifrån svensk lag eftersom den kan tolkas som ett exempel på det som lagen kallar "annan kränkande behandling", eftersom barnet fråntas både sin kroppsliga, själsliga och rumsliga frihet.

Men vad är skam egentligen? Skam är besläktad med skuld. Men det går att känna skam utan att vara skyldig. Den som erkänner sin skuld, erkänner att hen har gjort ett specifikt fel. Den som känner skam känner att hela hens existens är under attack.

Filosofen Emmanuel Levinas utvecklar detta. Enligt honom handlar skam inte om att man blir medveten om sin egen ofullkomlighet eller sina egna brister, utan om att jaget i sin egen nakenhet och intimitet inte kan gömma sig. Vi kan inte fly från oss själva. Skammen gör att jaget upptäcker sig själv. När jag som barn fick höra att jag var bonnig rodnade jag därför inte bara över mitt sätt att tala och uttrycka mig, det var hela mitt jag som jag skämdes över.

Enligt Levinas är skam inte en känsla som vilken annan. Den innehåller obehag, avvisande, misslyckande och osäkerhet, men den skapar också normer och hindrar oss från att begå oförrätter. Därmed kan skammen också skapa förutsättningar för något positivt. Att kunna hantera skammen är också att kunna hantera det osäkra, det vi inte kan, vår egen svaghet. Det är förmågor som är omistliga i ett samhälle som vill vara anständigt. Motsatsen är förskräcklig.

Kanske blir skammens olika egenskaper som allra tydligast när vi jämför den med stoltheten. Båda begreppen behövs för att förstå hur en politisk kamp kan se ut. Kärnan i arbetarrörelsens metoder; dess fanor, plakat och bildningsarbete strävar efter att föda en stolthet inför arbete och liv. Och just därför är det viktigt att HBTQ-rörelsens Pride heter just pride. Borta är skammen. Kvar finns stoltheten.

Men precis som skammen är inte heller stoltheten en entydig känsla. Det menar utbildningsfilosofen Michalinos Zembylas. Också stoltheten har sina problem. Stoltheten kan stå i vägen för självkritik och kan i sin yttersta form hindra människor från att mötas. Jag tänker närmast på den stolthet som yttrar sig som nationalism eller patriotism – där självkritik saknas och även uppenbara felaktigheter försvaras.

Enligt Zembylas behöver vi därför erkänna skammen som en möjlighet till självkritik, till en etisk, politisk och pedagogisk deliberation. Han skriver hur skammen kan vara produktiv i en utbildning som vill rätta oförrätter, exempelvis samhällens historia av våld mot minoriteter, ursprungsfolk, arbetarklassen eller HBTQ-personer. Han menar att förnekandet av skammen kan leda till aggression, ressentiment och konflikter. Och stolthet kan i sin tur innebära ett förnekande av de oförrätter som har begåtts. På så vis kan skammen också, under vissa omständigheter, erbjuda en möjlig väg till solidaritet, som en inbjudan där den som skammat och den som blivit skammad, kan mötas.

Genom att frigöra oss från bilden av skammen som en stigmatisering, förknippad med dumstrutar och skamvrår, skulle det gå att använda skammen som en konstruktiv känsla både i undervisning i skolan och i ett större, politiskt sammanhang. Denna frigörelse kräver mycket ödmjukhet, solidaritet, takt och känsla, men skulle kunna innebära ett lärande och att se, möta och komma till rätta med de oförrätter som begåtts. Därmed skulle vi också kunna upptäcka oss själva.

Marie Hållander, författare och lektor i pedagogik