Explore "bonde" with insightful episodes like "La Laiterie de Pamplie met la Bonde de Gâtine dans son panier", "La Laiterie de Pamplie met la Bonde de Gâtine dans son panier", "Konventionell bonde – har bara sprutat mot insekter två gånger på sex år", "15. Vil det egentlig hjelpe å spise mindre rødt kjøtt?" and "Hvad skal dannelsen til for?" from podcasts like ""Les circuits courts en France", "L'éco d'ici en Poitou", "Meny", "NMBU-podden" and "De røde heste"" and more!
Jordbruket beskrivs ofta svartvitt. Eko eller konventionellt. Giftfritt eller giftigt. Men det finns så mycket däremellan. Vi besöker Sven Ohlson i Halland, på gården som varit i familjen i över 400 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lantbrukaren Sven Ohlson skrev ett brev till oss:
"Jag anser att det ofta kommer fram en förenklad bild av det så kallade "giftjordbruket" som berör mig illa och gör mig en aning nedstämd. Ofta anses det inte finnas något positivt att berätta om alternativen inom den vetenskapsbaserade odlingen, allt är enbart monokultur, död och elände. Min bild är en helt annan där det går att knyta ihop vetenskap med biologisk mångfald på ett ganska optimalt sätt."
De flesta jordbruk i Sverige är konventionella, 80 procent av arealen.
Svens gård utanför Falkenberg i Halland har funnits i familjen i minst 400 år. Han odlar raps, vete, ärtor, maltkorn, grynhavre, vall, och har kycklingar. Dessutom massor med mellangrödor för att stötta jordarna.
– Allt börjar med jorden, säger Sven. Det är det enskilt viktigaste i mitt företag. Det handlar om att få ett kretslopp och att inte förbruka sin jord utan att bygga upp den. Mitt perspektiv är inte det här året eller nästa, utan 50, 60, 70 år framåt.
För Sven handlar mycket om att låta jorden vara ifred och tillföra växtmaterial. Han kör väldigt lite med maskiner, plöjer och harvar inte.
Varför är han inte ekologisk?
- Jag upplever att det här är ett bättre sätt att hålla hög kvalitet och minska klimatpåverkan.
Sven har bara besprutat med insekticider två gånger på sex år.
- Växtskydd och konstgödning är dyrt. Att minska på det är bra för företaget och gården.
- Nidbilden är att den konventionella bonden älskar att spruta och gödsla, säger Anna Nilsson, chefredaktör för tidningarna Land Lantbruk och Land Skogsbruk. Det är inte lönsamt att varken gödsla eller spruta för mycket.
- Det ligger hållbarhet i själva definitionen av lantbruk.
- Det konventionella och ekologiska närmar sig varandra, säger Anna. Men jag tror inte att lantbruket kommer sluta helt med att använda kemiska växtskyddsmedel eller mineralgödsel. Däremot kommer framställning och användning utvecklas.
- Det finns inget krig mellan konventionella och ekologiska bönder. Det målas mer upp i media och ibland inom forskningen.
- Vi är först och främst lantbrukare, säger Sven Ohlson. Sen kommer eventuella skiljelinjer.
Når Stortinget skal behandle regjeringens forslag til klimamelding 8. april, er et av de viktigste tiltakene for å redusere klimagassutslippene i landbruket at vi skal spise mindre rødt kjøtt. Men forskerne advarer om at dette ikke vil ha så stor effekt som en tror - og at det også kan ha en rekke negative konsekvenser. Dagens gjest i studio er forsker Laila Aas fra Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap ved Fakultet for biovitenskap.
Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Macaroni & Cheese, snackar matsvinn. Det har visat sig att det slängs löjligt mycket mat och vi försöker vrida och vända på begreppen med blandad framgång. Lyssna och fundera.. Allt gott
I denne episoden har jeg fått med meg Jan Kåre Undrum for å prate om temaet "giftig feminisme". Med giftig feminisme mener vi feminisme som er direkte ødeleggde for forståelsen mellom menn og kvinner. Feminisme som ikke på noen måte er med på å fremme likestilling. Sigrid Bonde Tusvik er et godt eksempel på en Giftig feminist, et motbydelig menneske som bruker sin podcast til å mobbe og trykke andre mennesker ned uten at de har sjangs til å forsvare seg. I denne podcasten får hu smake sin egen medisin!
En jury av unga läsare med Manuel Cubas som programledare utser den bästa boken 2018. I tredje avsnittet diskuteras boken Vi kommer snart hem igen, en serieroman om Förintelsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om boken: En serieroman med sex olika dokumentära vittnesmål från förintelsen: Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth. I sex olika berättelser följer vi deras liv och hur dom överlevde nazismen och förintelsen. Om hur deras liv plötsligt förändrades, för vissa av dem långsamt och för andra snabbt. All glädje i livet byttes ut till skräck och kamp för att överleva.
Barnradions bokpris skapas i samarbete mellan Sveriges Radio och Utbildningsradion.
Vi besöker en grönsaksodlare för att se vad som händer i odlingslanden. Och får veta hur utbudet i vanliga livsmedelsbutiker blir bättre när gårdsbutiker blir vanligare. Och så berättar vi om odling av maskrosor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det finns hur mycket som helst att odla. Jag skulle kunna odla nya sorter resten av livet.
Mikael Jidenholm älskar frökataloger. Han fick sitt första växthus när han var sex år gammal och öppnade gårdbutik när han var tio. Han odlar grönsaker i Ugglarp söder om Falkenberg i Halland. Det mesta säljs till restauranger, men mycket säljs också i gårdsbutiken.
- Det har hänt nåt de senaste åren. Folk är mer nyfikna och vill ha speciella grejer. De vill att det ska smaka, de vill att det ska vara nåt annat än det som finns i den vanliga butiken.
- Många undrar varför de har ett så stort utbud i Frankrike och Italien. De luktar på gurkan eller melonen. De har kunskap och ställer krav på grejerna. När vi upptäcker att det är skillnad på tomat och tomat börjar vi ställa krav på handlarna. När vi hittat nåt som är godare så vill vi inte köpa nåt annat.
- Folk smakar på sparrisen nu. Skördat samma dag. Och förvånas att den smakar så mycket. Den sparris som ligger i butiken kanske skördades för flera veckor sen i Spanien. Det är klart att det är skillnad.
Mikael tror att det ökade intresset att handla direkt av bonden, i gårdsbutiker eller på andra sätt, kommer att öka våra kunskaper och kommer att få oss att ställa högre krav.
- På så sätt kommer gårdsbutikerna göra att vi får ett bättre utbud i de vanliga butikerna också.
Och så berättar vi om maskrosen som utvandrarna tog med sig till Amerika för att odla. Som var människoföda i det gamla Egypten, Grekland och Romarriket. Och som fortfarande odlas i Frankrike och USA. Maskrosen som är så användbar och dessutom väldigt nyttig.
Allt färre unga tar över sina föräldrars jordbruk. Hur känns det att bli den sista bonden på sin släktgård? och hur känns det för barnen när deras yrkesval även avgör gårdens framtid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Jag har alltid brunnit för det här med liv och lust. Detta är vad jag vill hålla på med. Det säger Lars-Johan Merin, tredje generationens bonde på Oppigården. Om det kommer att bli en fjärde generationens, det är osäkert.
Sonen Gustav jobbar i Malmö 54 mil från släktgården men hemgården finns allt oftare i hans tankar, berättar han.
Det är allt färre som sysslar med lantbruk i Sverige och särskilt syns den trenden bland unga. Antal jordbruksföretagare i åldern 25-44 år har minskat med 60 procent de senaste 20 åren, enligt jordbruksverkets siffror men det finns också andra unga jordbrukare som söker sig till Sverige.
- Det känns fortfarande ibland som en dröm. Det här hade inte varit möjligt i Holland, det säger John Baars Holländaren som numera är mjölbonde i Flarken. I Holland är konkurrens hård om marken och fördelarna i Sverige har lockat fler lantbrukare från Holland till Sverige.
I programmet hör du också Anna Eriksson och Thomas Johansson LRF Konsult, Bönderna Ing-Mari och Håkan Alfredsson med sönerna Martin och Tobias. Susanna Stenbacka Kulturgeograf Uppsala Universitet och Gustav Merin son till Lars-Johan Merin.
Helené från Trosa bestämde sig för att gå på dejt med Micke från Mjölby. Under kvällen fick vi också höra om vad som händer bakom kulisserna i Bonde söker fru, Jennifer Erlandsson berättade.
34-åriga Jennie är bonde - fråga henne vad du vill. Hon föder upp kossor, grisar, getter och massa andra djur på gården. Har hon namn på alla djuren? Programledare Hanna Palm.
Vi stannar till i Kukkola och möter världens sannolikt nordligaste oljebonde, Per Pesula, som köper upp mark av dem som lägger ner. Av rybsen gör han olja som funkar för både maskiner och människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Repris från juli 2015.
Gurgîn gräver i en svensk-amerikansk som studie visar att hundens tidiga utveckling var kopplad till jordbrukets uppkomst och att de första stegen togs på skräphögar med matavfall i anslutning till tidiga bosättningar.
Men mycket är fortfarande okänt kring förvandlingen från varg till hund.
Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer från hundexperter? Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes (Apple), ACast (Android) eller på TuneIn.com!
Producent: Maria Hedqvist
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io