dagar

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här sändningen har rättats. I ett av inslagen uppgav vi att Statens haverikommission ska undersöka spårvagnsolyckan i Göteborg igår kväll. Rätt är att något sådant beslut ännu inte är fattat. Rättelsen gjordes den 27 februari 2024.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Nanna Olasdotter Hallberg och David Druid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finland stänger sin sista gränsövergång mot Ryssland, efter att hundratals asylsökande tagit sig dit på cykel. Finland och Nato menar att människorna skickas dit som en rysk hybridattack, och Sverige har erbjudit sig att hjälpa Finland hantera situationen.

Sen pratar vi om de 41 indiska byggarbetare som suttit fast i en delvis kollapsad tunnel i 17 dagar, och som kommit ut med livet i behåll efter en räddningsinsats som kantats av motgångar.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En svensk kille i 30-årsåldern har varit fängslad i 500 dagar i det ökända Evin-fängelset i Iran. Enligt UD saknar fängslandet grund, och enligt bedömare kan svensken vara en bricka i Irans så kallade gisslandiplomati.

Sen pratar vi om att moderater anklagar den moderatledda regeringen för att bedriva lite väl sossig politik. Detta efter att den planerade höjningen av gränsen för statlig inkomstgaranti stoppats. Nu dividerar Moderaterna om huruvida regeringens höstbudget innebär en skattehöjning eller en skattesänkning.

Om Socialdemokraternas jobbiga dagar när en av deras riksdagsledamöter trotsade partiet och var med på en omdiskuterad palestinsk konferens. Om den tidigare partiledaren för Kristdemokraterna, Alf Svenssons hårda tag mot Ungerns Orbán när han kräver honom på svar om Sveriges Natomedlemskap. Borde Sverige använda en hårdare diplomati? David har varit på Järvaveckan och ger en nästan fullständig rapport och så får vi veta hur Lova nästan inte blev politisk inrikesreporter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.

Producent: Sukran Kavak

Digital redaktör: Jonathan Bengtsson

Programmet spelades in den 2 juni 2023

Om Socialdemokraternas jobbiga dagar när en av deras riksdagsledamöter trotsade partiet och var med på en omdiskuterad palestinsk konferens. Om den tidigare partiledaren för Kristdemokraterna, Alf Svenssons hårda tag mot Ungerns Orbán när han kräver honom på svar om Sveriges Natomedlemskap. Borde Sverige använda en hårdare diplomati? David har varit på Järvaveckan och ger en nästan fullständig rapport och så får vi veta hur Lova nästan inte blev politisk inrikesreporter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.

Producent: Sukran Kavak

Digital redaktör: Jonathan Bengtsson

Programmet spelades in den 2 juni 2023

Så mår statsminister Kristerssons samarbete vid denna låtsas-milstolpe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning väckte ilska hos Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som blockerade Sveriges väg in i Nato ännu mer. Hur tänker statsminister Kristersson navigera i denna storm, och kan det rentav bli så att Natomedlemskapet glider honom ur händerna?

Samtidigt firar regeringen 100 dagar vid makten – en politisk hittepådag som blivit allt mer populär att uppmärksamma. Fredrik Furtenbach och Elisabeth Marmorstein förklarar dagens ursprung och redogör för regeringens främsta motgångar och medgångar hittills.

Hen är störst på Twitter

Det politiska spelet djupdyker också i Twitters fantastiska värld. Med hjälp av färska siffror kan vi berätta vem som är störst på svenska politiktwitter och vilken tweet som hade sönder internet 2022.

Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.

Programledare: Parisa Höglund

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Joakim Persson

Poddaren och författaren Nemo Hedén om sin nya bok "Beroende". Han berättar om när han var som djupast nere i sitt missbruk och om vägen tillbaka. Dessutom frågar vi oss varför han är så besatt av kändisar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Vi är i princip klara vi går mot regeringsbildning de kommande dagarna. Det var Moderatledaren Ulf Kristerssons budskap efter mötet med talman Andreas Norlén på onsdagen. Talmannen har gett honom ytterligare två dagar. Enligt Kristersson själv kan det bli statsministeromröstning måndag 17 oktober.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator, Felix Öster Personne, reporter.

Programledare: Anna Oscarius

Producent: Ausi Petrelius

Tekniker: Jakob Lalér

Det är helt jämnt mellan de två regeringsalternativen med fyra dagar före valet. Det visar Svensk väljaropinion, den sammanställning av mätningar som Kantar/Sifo gör för Ekot. Hör analys av Ekots kommentator Fredrik Furtenbach.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Olle Wiberg

Producent: Maria Grandin

Han springer genom hela Sverige. 45 maraton på 47 dagar. Längs vägen för han oräkneliga samtal om den sjukdom som tog hans hustru och nästan honom själv. Cancern som fick Jan Haak att tänka om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jan Haak är chef i den offentliga sektorn i Malmö när hans dotter en dag ställer en fråga till honom.

"Pappa, lever du din dröm?".

Det blir startpunkten för en löpning genom hela Sverige, från norr till söder. Längs vägen för han samtal med människor med erfarenheter av den sjukdom som tog hans första hustrus liv och nästan honom själv - cancer.

om/Samtal-vid-v%C3%A4gkanten-177588869608478

Serien Min berättelse är producerad av Ola Hemström.

Vill du skicka en hälsning till Jan kan du gör det via ola.hemstrom@sverigesradio.se

Programmet är inspelat 2020.

Polens status - tysk/ryska gasledningen - Nato - vapenleverenser. Fyra områden som förändrats radikalt till följd av Ukrainakriget. Hör ochså om den sköra tråd som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hänger i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Göran von Sydow, chef för Institutet för Europapolitiska Studier, SIEPS

Agneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator

En brevväxling i etern om digitala möten, ekivok konst och gammal frukt. Med Annika Lantz och ledarskribenten Moa Berglöf.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Veckans dagar" är ämnet för söndagen. Dessutom pratar Morgan och Petra nyord, vi tävlar i Mest Störst Flest Först och jubilerar någon eller något som hände en dag för länge sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.

En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.

I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. 

En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström. 

2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Vardagen i Sverige under andra världskriget handlade mest om beredskap, ransonering och mörkläggning. Men det fanns en och annan ljusglimt i det neutrala Göteborg och Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Vardagen i Sverige under andra världskriget handlade mest om beredskap, ransonering och mörkläggning. Men det fanns en och annan ljusglimt i det neutrala Göteborg och Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Innan den viktorianska erans intågande i Storbritannien var det vanligt med privata museer, många i nyklassicismen anda. Gabriella Håkansson har tittat närmare på en av de mer spektakulära samlingarna från den tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i juni 2019.

År 1780 kunde man i engelska guideböcker läsa att världens största samling av antika föremål, utanför Rom, fanns i London. Samlingen var inrättad i ett hus på nummer 7 Park Street, och turisterna vallfärdade för att besöka det spektakulära privatmuseet som, skapats av en mr Charles Townley – och som somliga menade övertrumfade självaste British Museum. Vad museigästerna inte kände till, varken under eller efter besöket, var att de deltog i en hemlig initiationsrit. Jag återkommer till det.

Museets storhetstid varade i knappt tjugofem år. Efter Townleys död skingrades objekten, husets såldes och den berömde samlaren raderades ur historieböckerna. Det skulle dröja tvåhundra år innan man återupptäckte honom – vad var det egentligen som hände?

Charles Townley var kolgruvebaronen som hade vuxit upp i ett katolskt hem i norra England, och blivit mångmiljonär genom arv. Förmögenheten lades på att supa, spela kort och gå på bordell. På Londons klubbscen var han känd som den störste hedonisten och något äktenskap var det inte tal om. Townley fortsatte klubba ända fram till trettio, då han sent omsider begav sig ut på sin Grand Tour. Och i ett slag förändrades allt.

Bildningsresan följde den sedvanliga rutten genom Europa ner till Rom och Neapel, där Townley hamnade i kretsen av intellektuella kring den bourbonske prins Felipe på Palazzo Portici. Här fanns bland andra sir William Hamilton, Johann Winckelmann, Joseph Nollekens, baron d´Hancarville och en rad andra intellektuella som gärna kombinerade frihetlig upplysning med hårt festande, och ett brinnande intresse för Felipes utgrävningar av Pompeiji och Herculaneum. Den bourbonske prinsen hade strukits från tronföljden på grund av en sexuell mani, och i källaren på sitt museumspalats hade han ett hemligt rum, Gabinetto Segreto, där han förvarade alla föremål av erotisk karaktär som hade grävts upp, och som inte var lämpliga att visa för allmänheten. Hit fick bara vissa utvalda tillträde, här försökte man försöka förstå antikens mörkare sidor genom de märkliga erotiska fynden. En av de utvalda var Charles Townley.

Den knappt trettioårige Charles hade aldrig intresserat sig för Rom, Grekland eller Egypten tidigare – nu började han samla frenetiskt. Statyer, vaser, mynt – han rensade marknaden på fynd. Den första Neapelresa resulterade i trettio lårar med historiska objekt som skeppades hem till London – och med dem följde också hans nya vän, författaren och pornografen, baron d´Hancarville.

Townley hade ett tydligt samlarfokus, alla föremål han köpte anknöt till den romerske guden Bacchus. Allt som var esoteriskt och rörde fruktbarhetsriter, falloskult, mysteriespel och backanaler, var av intresse. Det verkar som att d´Hancarville hade övertygat honom om att de grekiska mysteriekulterna hade bevarat spår av mänsklighetens allra tidigaste religiösa ritualer. Och att spåra, tolka och återskapa dessa hedniska riter, verkar också ha varit det hemliga band som knöt männen runt Gabinetto Segreto samman. Ursprungskulten det rörde sig om var dyrkan av en tidig fallosgud, som man menade var alla religioners ursprung – även kristendomens.

Hemma i London satte Townley igång att bygga ett museum för sina obskyra artefakter. Tillsammans med d´Hancarville åkte han runt och studerade alla engelska antiksamlingar i jakt på esoterisk kunskap om ursprungskulten. Det var ett mångårigt arbete som i baronens fall resulterade i ett trebandsverk om utvecklingen av grekisk konst, och i Townleys fall, i en helt unik idé om hur privatmuseet skulle konstrueras. Den berömde arkitekten James Wyatt anlitades och 1780 stod huset klart och dörrarna kunde slås upp för allmänheten. Med all inredning, färgsättning och dekor kopierad från Pompeiji blev det ett nyklassicistisk landmärke. Rumlaren Charles Townley hade blivit en erkänd konnässör.

Men museet bar på en stor hemlighet. För vad besökarna inte visste var att dess inre var konstruerat som en hemlig kod, och att byggnaden i själva verket var ett tempel helgat åt Bacchus. Utställningen var arrangerad så att gästens rundtur efterhärmade initiationsriten till backanalen, där novisen gick från död till uppståndelse i en ockult ceremoni som ledde från underjordens mörker till sanningens ljus. Målet var att påverka gästernas sinne i smyg.

I entrén möttes de av sarkofager och andra föremål förknippade med död, begravning och ceremoniell tvagning. I nästa rum kunde man beskåda fruktbarhetsgudar som Faunus och Priapus, därefter anträdde man husets mittpunkt, biblioteket, där Townleys stora samling av böcker om religion och hedniska praktiker fanns. I takets i alla rum slingrade sig en girlang av murgröna, Bacchus symbolväxt, varvad av de instrument som spelades under Bacchus-orgierna för att åskådarna inte skulle höra skriken från de som initierades.

Inget av detta förstod de intet ont anandes besökarna, som i dagböcker och brev beskrev museet i förtjusta ordalag.

Men succén blev inte långvarig. Efter sekelskiftet 1800 skedde ett drastiskt filosofiskt och klassmässigt paradigmskifte i England, där allt som kunde knytas till den franska revolutionen sågs med ogillande, där ibland nyklassicismen. Stilen hade varit en symbol för upplysningens hedonistiska, frihetliga ideal, och ersattes nu snabbt av den nationella nygotiken – samtidigt som grekofilernas sexfixering hånades offentligt. I den växande, urbana medelklassen var det kristen moral, och inte hedendom, som stod på agendan. Man engagerade sig i djurrätt, antislaveri och regleringar av dryckenskap och barnarbete – bland annat i Townleys kolgruvor – och tog avstånd ifrån privatsamlande, och den ansvarslösa skörlevnad, som man menade att 1700-talets upplysningsmän hade ägnat sig åt. Det nya samhället skulle formas av och för fria människor, i transparenta rum – inte i slutna ordenskammare.

Klenoderna i Townleys samling hade sålts dyrt till British Museum på 80- och 90-talen, men vid hans död 1805 fanns inte längre något intresse. Flera av hans berömda statyer var, som det hette på 1700-talet, renoverade – antikvitetshandlarna hade satt på nya armar och ben på gamla statyfragment så att de blev hela, och sen blekt och slipat dem innan de visades för säljarna. Nya krav på vetenskaplighet gjorde att dessa statyer nu tappade värde. Konnässörerna betraktades som oseriösa förfalskare, och deras privatmuseer revs ett efter ett. När drottning Victoria 1838 besteg tronen var alla jämnade med marken. sir John Soanes hus på Lincoln’s Inn Fields är idag det enda vittnesmålet som finns kvar av Townleys epok, och de upplysta män som byggde sina drömmar på antika ideal.

Men kanske är historiens gränser inte så skarpa ändå. På sätt och vis kan hela den viktorianska perioden liknas vid den excentriske engelsmannens Bacchusbygge. Den djuriska driften var väl dold, men ändå allestädes närvarande, bubblande under  de sociala ceremoniernas blanka yta. Den som med full kraft skulle riva fasaden var ingen engelsman, utan en Wienbo vid namn Sigmund Freud. Han kartlade hur bråddjupet inom oss trädde fram i drömmar, konst och vardagliga felsägningar. Och hans stora intresse, vid sidan av psykets och sexualitetens vindlingar, ja, det var att samla på antika statyetter.

Gabriella Håkansson, författare

Presidenten lovade mycket när han tillträdde. Hur mycket har Biden faktiskt levererat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, tidigare New York-korrespondent.

Programledare: Sara Stenholm

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Fabian Begnert

USApodden
usapodden@sverigesradio.se