dö

Bergsklättraren Jënni Jalonen ska förverkliga sin dröm att bestiga berget Himlung Himal på 7126 meters höjd. Men år av förberedelser och den stora drömmen ska istället bytas ut mot skräck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Av: Shang Imam
Producent: Gustav Asplund
Slutmix: Astrid Ankarcrona
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Skådespelaren Marall Nasiri berättar för Titti Schultz om att bli prisad med en Guldbagge, om hur hon var nära att svälta ihjäl i det ökända Evinfängelset och om förhoppningarna om att få återvända till Iran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lars Lerin berättar för Titti Schultz om de tuffa åren på Lofoten, om nya teveprogrammet och om livet som fotbollspappa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljontals människor i världen är drabbade av hunger. Problemet har funnits länge och blivit bättre, men nu är det sämre igen. Varför är det så och vad gör man åt det? Mila Bernhardt tycker det är viktigt att bry sig om andra. Därför har hon en bössa för Musikhjälpen, där årets tema är Ingen ska behöva dö av hunger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Johanna Heed.

Producent: Olivia Axelson.

Medverkande: Mila Bernhardt, 9 år från Falkenberg. Martina Hibell, generalsekreterare på Barnfonden.

Mer ljud från: Musikhjälpen.

Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.

Tankeexperiment spelar en avgörande roll inom både filosofin och fysiken. Men vad säger dessa konstruktioner egentligen om verkligheten? Helena Granström klurar på saken i spårvagnens förarhytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Föreställ dig att du befinner dig i förarhytten på en skenande spårvagn. Bromsarna har slutat fungera, och fordonet rusar nu i hög hastighet mot fem personer som befinner sig på det smala spåret, och inte har en chans att hinna undan. Din enda möjlighet att rädda dem är att växla över till ett intilliggande spår – men inte heller detta spår är tomt. Där står en person, och om du väljer att styra om spårvagnen för att rädda de fem kommer denna person istället att bli överkörd och dö.

Vad gör du?

Spårvagnsproblemet, eller the trolley problem, formulerades på 1960-talet av Oxfordfilosofen Philippa Foot. Det är vad man brukar kalla ett tankeexperiment – det vill säga, ett föreställt scenario som kanske aldrig har utspelats eller kommer att utspelas i verkligheten, men som icke desto mindre lär oss någonting om världen.

Tankeexperiment förekommer ymnigt inom Foots egen disciplin, ofta med fokus just på moraliska dilemman, men deras betydelse är inte begränsad till filosofin. Fysikens historia innehåller till exempel en mängd tankeexperiment som spelat en roll i utvecklingen av nya teorier, allt ifrån den vattenfyllda hink som Isaac Newton i tanken lät rotera i ett öde universum, till de tvillingar som Einstein fick att åldras olika snabbt genom att skicka ut den ena i rymden, till den katt som av kvantpionjären Erwin Schrödinger stängdes in i en låda så att den blev död och levande på samma gång.

Att ett scenario som utspelar sig enbart i idéernas värld kan hjälpa en fysiker att vinna ny kunskap kan låta märkligt: Att tankeexperiment kan vara användbara för en moralfilosof är en sak, men hur är det möjligt att lära sig någonting nytt om den yttre verkligheten bara genom att tänka?

Fysikern Ernst Mach, som vid 1800-talets slut var bland de första att reflektera över frågan, var av åsikten att det i regel enbart är en mycket liten del av en människas kunskap som är tillgänglig för hennes medvetande. Lejonparten av alla våra iakttagelser förblir oanalyserade i vårt inre: Till denna skattkammare av omedveten insikt, menade Mach, hjälper oss tankeexperimenten att få tillgång genom att tala direkt till våra erfarenheter och minnen utan att kräva att dessa ska vara medvetandegjorda.

Och på motsvarande sätt tycks tankeexperimenten alltså också kunna öppna en kommunikationsväg till vår känsla för vad som är rätt och fel – som till exempel i Foots scenario med den skenande spårvagnen. Bör du som chaufför förbli passiv och låta spårvagnen köra över de fem personerna på spåret där tåget befinner sig – eller bör du istället byta spår så att den dödar endast en, men då som en konsekvens av din egen aktiva handling?

Ett sätt att läsa situationen är utifrån den så kallade doktrinen om dubbel effekt: Det vill säga, genom att skilja på de konsekvenser av en handling som är avsedda, och de som kan vara förutsedda men på intet sätt önskade. Om du byter spår dödas en människa som en konsekvens av din handling, men din avsikt var aldrig att döda. Men det finns också, menar Foot, en annan viktig distinktion som kan hjälpa oss i moraliska dilemman, nämligen den mellan positiva och negativa plikter, där de senare alltid måste sägas övertrumfa de förra: Vår plikt att inte orsaka skada är större än vår plikt att hjälpa, så att det till exempel aldrig kan vara rätt för en läkare att döda en patient i syfte att ge hans eller hennes organ till andra sjuka, oavsett hur många de är. I fallet med spårvagnen rör det sig emellertid enbart om en konflikt mellan negativa plikter, plikten att inte skada fem och plikten att inte skada en. Strävan bör då vara att orsaka så lite skada som möjligt.

Foot formulerade ursprungligen sitt tankeexperiment som ett led i en diskussion om den moraliska grunden för abort i de särskilda situationer då moderns liv av något medicinskt skäl ställs mot fostrets, utan att själv förespråka någon bestämd åsikt. Ett annat välkänt tankeexperiment formulerat några år senare siktar in sig på samma fråga, men i det allmänna fallet, och möjligen på ett mer retoriskt vis.

I filosofen Judith Thompsons scenario hamnar en berömd violinist i koma, och det visar sig att endast en person har de medicinska förutsättningarna att hålla honom vid liv genom att låta sig kopplas till honom i nio månader: Musikentusiaster bryter sig således in i hennes hem om natten och förbinder henne med violinisten. Har hon, när hon vaknar intrasslad i slangar nästa morgon, någon moralisk skyldighet att förbli kopplad till honom perioden ut och därmed rädda hans liv? Parallellen med abortfrågan är uppenbar.

Eller – är den det? Thompsons argument blottlägger en central aspekt av tankeexperiment, i synnerhet inom just moralfilosofins område, nämligen att deras utfall i hög grad är given av deras utformning, genom vilka omständigheter som erkänns som relevanta för situationen i fråga. De har förmågan att aktivera en djupt liggande känsla av rätt och fel, eller för den delen av rimligt eller orimligt, logiskt eller inte – men kan på samma gång leda tanken i en viss riktning på ett försåtligt sätt. Förhållandet att modern är den enda som kan hålla sitt foster vid liv anses visserligen i Thompsons filosofiska analogi relevant för det moraliska ställningstagandet, men däremot inte aspekten att detta foster är, eller skulle ha blivit, hennes barn.

Och med samma tanke är det också möjligt att ännu en gång återvända till spårvagnen, för den som frågar sig vilken ras Schrödingers katt har, eller om tvillingarna i den Einsteinska tvillingparadoxen är enäggs- eller tvåäggstvillingar, har uppenbarligen inte förstått poängen – men den som frågar sig om någon av de fem på rälsen har en dödlig sjukdom, eller om den ensamme på spåret intill har småbarn hemma, vad har den förstått? Möjligen att moralen, i alla fall utanför filosofins sfär, nästan alltid är situationsspecifik, kanske i högre grad än något tankeexperiment kan omfatta. Som inte minst abortexemplet visar är inte ens påbudet om att inte döda för de flesta av oss oförhandlingsbart.

Avslutningsvis kan man notera att just Foots spårvagnsexempel genom utvecklingen av självkörande fordon i vår tid tycks vara på väg att gå från teoretisk tankeövning till praktiskt problem. Och intressant nog tycks den därmed också få en förändrad innebörd, för som instruktion till en maskin framstår ”döda hellre en människa än fem” tveklöst som rätt val. Men när beslutet ska fattas av ett verkligt, mänskligt subjekt som med sin hand faktiskt måste dra i styrspaken för att upphäva en dödsdom och, om än utan uppsåt, utfärda en annan är det svårt att komma till samma entydiga slutsats. Det är som att något saknas, kanske besläktat med det som förblir undertryckt i Thompsons graviditetsanalogi. Hos många av oss insisterar känslan på att säga att det finns någonting sådant som rätt och fel – men är det därmed verkligen sagt att detta något kan formuleras som en allmängiltig princip? Kanske förblir det istället för alltid där i Machs insiktsfulla men i dunkel höljda omedvetna, utom räckhåll till och med för den mest minutiöst utformade tankekonstruktion.

Helena Granström
författare med bakgrund inom fysik och matematik

Litteratur

Philippa Foot: Dygder och dilemman. Översättning: Anders Hansson. Ad hoc förlag, 2022.

På en kyrkogård i Sundsvall dyker en naken tonårspojke upp med skärsår över hela kroppen. Ytterligare två unga killar har torterats på liknande sätt men pojkarna är inte bara brottsoffer de misstänks också själva för brott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barn som skjuter, spränger och mördar har blivit vardag under våldsvågen det här året men flera barn har också själva blivit utsatta för grovt våld – och till och med mördats.


En sommardag 2023 går undersköterskan Marianne med sin dotter på en kyrkogård i Sundsvall.

”Vi hörde vi någon som ropade lite svagt. Hjälp! Kan ni hjälpa mig?”, säger Marianne som berättar att killen de mötte var naken och hade skärsår över hela kroppen.


Senare ska det visa sig att 15-åringen har utsatts för en tortyrliknande misshandel. Och på en annan plats i Sundsvall har ytterligare två tonårskillar, 14 och 16 år, knivhuggits så allvarligt att de har varit nära att dö.


I rättegången som pågår just nu står en 20-årig kille från Sundsvall åtalad för mordförsök, tillsammans med fem andra personer. Men två av brottsoffren är själva åtalade – för synnerligen grovt vapenbrott och förberedelse till mord – på 20-åringen.

Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana Melin

Producent: Jenny Hellström

Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Som barn får Göran se en bild på den biologiske far han aldrig träffat. Men när han som vuxen söker upp honom kommer han för sent. Pappan har avlidit kort innan. Men snart vänds allt på ända igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett DNA-prov visar att Görans far egentligen är en annan. Kommer han att hinna denna gången?

Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se

Producent för serien är Ola Hemström. 

Programmet är gjort 2023.

Sverige tuffaste landet mot salmonella - men vad blir priset?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En äggproducent i Mönsterås har fått avliva nästan två miljoner höns efter att förgäves ha kämpat mot salmonellasmittan.

Är det rimligt att vi har så tuffa regler i Sverige, tuffare än i många andra länder i Europa? Krav som gör att vi tryggt kan knäcka ner ett rått ägg i majonnäsen eller smaka på kaksmeten. Men som samtidigt gör att hönsgårdar bevakas som fort och miljontals djur gasas ihjäl.

Hur rädda ska vi egentligen vara för salmonella? En bakterie som i de allra flesta fall leder till ganska lindriga symptom. Och hur ska vi göra när djurbesättningar blir allt större och mer sårbara för smittan?

Medverkande:
Katharina Gielen, smittskyddschef, Jordbruksverket
Sofia Boquist, docent institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU
Susanna Sternberg Lewerin, professor epizootologi vid SLU
Sigrid Edsenius, nyhetsreporter P4 Kalmar

Tekniker: David Hellgren
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se

När musikern Bengan Jansson fick svår TBE och hamnade i respirator satt hans kompis Claes Elfsberg bredvid och sjöng för honom. Nu två år senare är Bengan relativt återställd, även om hjärntröttheten märks i vardagen. Han berättar också om turnélivet i husbil, flytten till Stockholm och kärleken till dragspel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Septologin följer Jon Fosse sin huvudperson Asle till det yttersta. Maria Edström följer med och tänker att så länge berättelsen pågår, kommer hon att leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes ursprungligen den 7 februari 2023.

När jag var allvarligt sjuk och tänkte mycket på döden började jag läsa Jon Fosses Septologin – först på nynorska, sen i Lars Anderssons lysande översättning. Fosse har alltid varit en favorit, inte minst som dramatiker, och i allt han skriver umgås de levande och de döda otvunget med varandra. Men det var först här som han gav mig den där speciella, liksom hypnotiskt meditativa effekten som jag tror andra finner hos säj Proust eller Norén. De tre volymernas sju delar rymmer en textmassa på ungefär ett och ett halvt tusen sidor och formar sig till något likt en stor nebulosa i rymden; en formation, inte av stjärnstoft utan av ord; om konst, Gud, kärlek, uppväxt, ensamhet, missbruk, död. Nuet och det förflutna tvinnas samman likt resor i rumtiden som tar plats i huvudpersonen konstnären Asles ”nebulosa”, i hans medvetande, i hans hjärnas slyngor.

Det märkliga var hur tröstande dessa böcker var för mig, likt en saga läste jag ett stycke varje kväll. Nu ska jag läsa Fosse-gubben, tänkte jag, han blev till en sagofarbror med sin sjungande stil, sina omtag, upprepningar och med sin vaggande och hållande rytm. Som en på en gång tröstande som smärtfylld sång. Fosse har liknat sitt skrivande vid såväl dödsmetall som countrymusik – smärta och sentiment. 

Ur textens nebulosa framträder en handling som utspelas under sju veckodagar strax för jul. Asle, målare, änkling, konverterad katolik, nykter alkoholist, före detta storrökare bor i ett gammalt hus i Dylgia, en liten ort vid Sognefjorden en bit norr om Bjørgvin (det gamla namnet för Bergen). Med sitt allt gråare hår i en liten hästsvans och med sin svarta rock, sin sammetskavaj, sin axelremsväska i läder, sin sjal runt halsen har han i princip sett likadan ut sen han blev vuxen. Den döda hustrun Ales plus grannen Åsleik och hans gallerist Beyer är egentligen de enda som nu finns i hans liv. Han ber sina böner med hjälp av sitt radband, sin rosenkrans, filosoferar över Gud och går tidigt upp och tidigt i säng. Och så målar han, oavbrutet. En äppelodlares son uppvuxen på Vestlandet som blivit konstnär. 

Fosse beskriver ett liv som strävar efter känslan av att vara hållen, buren av det omständligas enkla skönhet, där såväl den älskade farmorns gamla filt som spännramarna på vinden har sin givna plats. Där hunden Brage rusar runt och färgar snön gul med sin kisstråle, där ljudet av traktorn som plogar snön och lukten av stekt fläsk och ägg i Asles kök skapar en trygg sinnlighet, och där Asle slår sig ner och ser på sitt landmärke, ett skär ute i sjön där ett slags samtal med de döda och det förflutna drömlikt uppstår. Ett liv där oro, rädsla och missbrukets mörker hålls i schack av rutiner, böner och av en avståendets, accepterandets och trons etik. Och Asles metod att hålla oron stången blir som en lugnande meditation även för mig när jag läser. 

Men han är också väl tankspridd och valhänt, packar inte upp sina matvaror, tänder inte eld i spisen, glömmer att ge hunden mat. Faller liksom ut i tankar, drömmar och minnen. Men ta dig samman karlskrälle, tänker jag mer än en gång, som en gnatig och orolig fru. 

För oron och ambivalensen finns där hela tiden, visar sig egentligen redan i första meningen där Asle målat en tavla som väcker motstridiga känslor; två korsade streck, ett brunt och ett lila. ”Ett Andreas-kors” som Asles granne Åsleik säjer på sitt beskäftiga vis – Andreas, martyren som inte tyckte sig vara värdig att korsfästas på samma vis som Jesus. Asle som en Andreas? Tveklöst är han en av Fosses alla gestalter vars oro och ångest gör själva levandet svårt och där skapandet blir enda vägen att uthärda. Men där det skapade också kan visa något skrämmande. Asle strävar efter sanningen, ”det lysande mörkret” i sina målningar, men den nya bilden verkar hångrina åt honom. Han tänker liksom tvångsmässigt ambivalent att den är färdig men ändå inte klar, att den är bra men ändå dålig. Och varje ny del i Septologin inleds med hur duken står där på sitt staffli som ett dunkelt hot. 

Så det är inte blott tröst och vila hos Asle, det finns också något kusligt och ångestfyllt. Fosse underminerar försåtligt sin avklarande stil, placerar ut skevheter och gåtor. Jag-berättaren Asle förefaller vara av det opålitliga slaget, betänk de tre volymernas titlar; han har ”ett annat namn”, är ”en annan” och får ”ett nytt namn”.

Asle har dessutom en namne, också en konstnär och som är förvillande lik honom själv. Men Namnen som han kallas är ensam, försupen, bor i en hyreslänga, är gift och skild flera gånger med barnen spridda för vinden. En alternativ, negativ dubbelgångare. 

Asle hittar Namnen i en snödriva, skakande i fullt delirium och far med honom till sjukhuset och är sen mycket upptagen av hans tillstånd. En krock mellan två parallella universum, en störning, en ”glitch” i rumtidsväven, där personer och tidsplan fördubblas, förtätas och löses upp. De två Asle verkar vara en och samma och två olika på en och samma gång. Fosse utmanar hela tiden bilden av sig själv som högstämd, lurigt för han in moment av skräck, thriller och som här närmast science-fiction.

Som i en serie scener där olika tidsplan slingrar sig runt varandra. Asle tycker sig se sig själv som ung i ett kärleksmöte med Ales i en snöig lekpark, när han kör hem från Bjørgvin. Och han ser sen vid upprepade tillfällen sig själv som ung gå på vägen eller titta ut genom fönstret och då se hans, den äldre Asles lilla vita varubil fylld med målningar och matvaror köra förbi på vägen. Tiden som en ut-och-invänd mössa.

Och tid som rinner ut, för när jag inser att jag snart måste skiljas från Asle och hans liv får jag en separationsångest som nog är dödsångest – så länge jag läser, så lever både Asle och jag, i ett slags Sheherazade-effekt. Jag anar oråd när de tre, Asle, Brage och Åsleik ska på julmiddag och båtens färd över fjorden blir som den över floden Styx. 

 Och målningen med Andreaskorset löper som en dödens budbärare från början till slut. Som om bilden hela tiden vet något Asle – och jag – inte vet. Fosse kanske lär mig att dö, tänker jag och tror mig få en lektion, en övning, en generalrepetition för det som kommer. 

Men Fosse skriver om minnet, kärleken, skapandet och kanske om förtröstan. Han vet lika lite om döden som någon av oss och naturligtvis är han till fullo medveten om detta. Men han följer Asle mycket nära den där gränsen och försöker föreställa sig döden som händelse, upplevelse, passage. 

Jon Fosse tar ett så vackert språng ut mot detta okända, men påminner oss också faktiskt om sitt egentliga mandat i frågan när han i den sista volymen inledande citerar den gamle religions-förnekaren Nietzsches: ”Bara narr. Bara diktare”

Målningen, Septologins dödsmask, tas till slut ned från staffliet. Och jag slutar att läsa och slungas åter, tills vidare, tillbaks till de levande.

Maria Edström, kritiker

Litteratur

Jon Fosse:

Det andre namnet – Septologien I-II. Samlaget, 2020.

Eg er min annan – Septologien III-V. Samlaget, 2020.

Eit nytt namn – Septologien VI-VII Samlalet, 2021.

Det andra namnet – Septologin I-II. Översättning Lars Andersson. Albert Bonniers förlag, 2021.

Jag är en annan – Septologin III-V. Översättning Lars Andersson. Albert Bonniers förlag, 2022.

Utrikeskrönikan 8 september 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bath, en stekande varm fredag i september.

Efter en kall och regnig sommar kom hösten med sensommarvärme.

Och ni har hört det förr men här kommer det igen: runt trettio grader flera dagar i rad är inte vanligt den här årstiden i Sydvästra England. Men rekordtemperaturer och extremväder det har varit vanligt sommaren 2023 - den varmaste som hittills uppmätts enligt europeiska klimatdata.

En annan sak som blivit vanligare den här sommaren är ifrågasättande, hån och hot mot meteorologer. I Spanien, Frankrike och USA har väderpresentatörer mötts av ilska när de berättat om rekordtemperaturer och väderfenomen som kan kopplas till den globala uppvärmningen.

De anställda på brittiska Metoffice verkar inte vara undantagna. Under en kort text i sociala medier som berättar om de senaste dagarnas exceptionella värme finns de vanliga kommentarerna - Sluta med er skrämselpropaganda! Varför använder ni röd färg på väderkartorna? För att få det att se värre ut va? Jag är trött på era lögner. Vi har haft en skitsommar med 12 grader i augusti! Nu vågar min mamma inte längre gå ut, hon är rädd för att få värmeslag och dö efter era alarmistiska progoser.

Ja, det är klart, en äldre kvinnas oro för hälsorisker i hettan är kanske lätt att vifta bort.

Men när en av världens främsta tennisspelare, 27-årige Daniil Medvedev som spelar i årets US Open i NY under en närmast outhärdlig värmebölja berättar hur han var så nära kollaps att han inte ens såg bollen utan slog mest på känsla i slutet av första set, då får han rubriker.

Trots att spelarna hade luftkonditionering under stolarna, handdukar med is runt nacken och gjorde flera avbrott för kalla duschar och medicinsk kontroll fick Medvedev kämpa med andningen genom hela matchen

Vid ett tillfälle tittar han in i kameran och säger – Någon spelare kommer att dö. Då får ni se!

Enligt nyhetsbyrån AP har de stora tennisturneringarna blivit farligare för spelarnas hälsa sedan slutet av 1980-talet på grund av kombinationen av stigande temperaturer och högre luftfuktighet.

I New York ändrade arrangörerna snabbt reglerna så att man numer får stänga taket över tennisbanorna för att skydda spelarna mot gassande sol.

Men vem ska skydda den brittiska tanten som med sin höga ålder också löper en reell risk under värmeböljor?

Inte hennes son i alla fall - han väljer att skälla ut meteorologen.

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Bath, England
marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.

Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.

– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

En stunds stillhet inför helgen, med Ludvig Lindelöf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi måste från tid till tid överge våra kartor och ge oss ut på väglöst land. Vi måste från tid till tid hantera stoftet och askan efter det som brunnit och dött. Vi måste till botten och upp igen.

Ludvig Lindelöf är präst i Carl Johans församling, i Göteborg

Text
Matt 6:5-8

Klocka
Askersunds kyrka, i Strängnäs stift

Musik
Nu vilar folk och länder (psalm 186) med Mats Bergström och Georg Riedel

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
helgsmal@sverigesradio.se

Hollywoodskådespelaren Peter Stormare är på blixtvisit hemma i Sverige. För Titti Schultz berättar han hur han kämpar för att inte bli smittad av Corona, hur Alice Cooper övertalade honom att spela musikal och varför han tycker det "finns fler brakskitar på Dramaten, än i Hollywood".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.

Så fortsätter inflationen att slå mot Europa

Alla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas.

Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Behzad Mehrnoosh

När författaren Ulf Nilsson fick beskedet att han hade obotlig cancer och bara en kort tid kvar, gjorde han det han alltid gjort började skriva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Resultatet blev "En liten bok om konsten att dö".

Och med det fyller Ulf Nilsson på en litterär tradition, för litteraturen har inte bara lärt oss hur vi ska laga mat, träna eller odla: Den har också lärt oss hur vi ska dö på bästa sätt.

Frilansjournalisten Kicki Möller har träffat författaren Lotta Olsson som satt samman sin framlidne make Ulf Nilssons sista bok.

En och en halv timma efter att Ulla hade dött så satt jag i en cell på polisstationen. Richards fru hade varit svårt sjuk i tjugo år. Han hjälpte henne att dö - och dömdes för dråp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här säsongen av Känsligt Läge handlar om döden. I sex avsnitt träffar Uje Brandelius människor som på ett eller annat sätt vandrar med döden vid sin sida. 

I redaktionen:

Emmy Bergkvist – producent 
Joakim Löfgren– slutmix

Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se

Känsligt läge görs av Munck Studios.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

Jag hämtade en tröja som var hans. Och den hade jag på kudden bredvid mig. Länge. Idas pappa jobbade som anläggare. Han byggde vägar, broar och torg. När Ida var 16 år dog han i en arbetsplatsolycka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här säsongen av Känsligt Läge handlar om döden. I sex avsnitt träffar Uje Brandelius människor som på ett eller annat sätt vandrar med döden vid sin sida. 

I redaktionen:

Emmy Bergkvist – producent 
Joakim Löfgren– slutmix

Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se

Känsligt läge görs av Munck Studios.

Jag vill egentligen inte dö, men jag vill inte må så här. Självmordsförsöken är som ett skrik. Ett sista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här säsongen av Känsligt Läge handlar om döden. I sex avsnitt träffar Uje Brandelius människor som på ett eller annat sätt vandrar med döden vid sin sida. 

Sextonåriga Gabriella har gjort flera självmordsförsök. Hon säger att hon vill berätta sin historia för att andra i hennes situation ska känna sig mindre ensamma.

Till dig som lyssnat och känner att du behöver prata med någon. Vänd dig till Mind självmordslinje ring 90101 eller till 1177.

I redaktionen:

Emmy Bergkvist – producent 
Joakim Löfgren– slutmix

Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se

Känsligt läge görs av Munck Studios.