On this page

Home > Topics > doktorand

doktorand

Explore " doktorand" with insightful episodes like "Informatik Promotion, Prof. Sebastian und Sebastian Hahner", "Generaliserbarhetskrisen i forskning: är psykologisk vetenskap på djupt vatten?", "Experimentell filosofi - paradigmskifte eller platt fall?", "Ego depletion: när forskning hamnar i replikationskrisens nät" and "Nydisputerad 1: Filip Gedin, hälsoekonomi, och pengar som ett mått" from podcasts like ""Informatik mit Prof. Sebastian", "Akademiska Smådåd", "Akademiska Smådåd", "Akademiska Smådåd" and "Akademiska Smådåd"" and more!

Episodes (28)

Informatik Promotion, Prof. Sebastian und Sebastian Hahner

Informatik Promotion, Prof. Sebastian und Sebastian Hahner

Hi! Hier ist ein neuer Podcast über die Promotion in Informatik. Heute habe ich einen tollen Gast, der aus erster Hand über Promotionen erzählen kann.

Sebastian Hahner @skate702 hat große Expertise und viel Erfahrung im Informatikumfeld. Er hat am Karlsruhe Institut für Technologie (KIT) studiert (Bachelor und Master) und ist seit 2020 Doktorand am KIT. Er forscht hauptsächlich in Security. Ausserdem hat Sebastian schon seit 13 Jahren einen sehr erfolgreichen YouTube Kanal, auf dem er verschiedene Themen rund um die Informatik behandelt. Darüber hinaus macht er auch Gaming Streams und Life Coding Sessions.

In diesem Podcast findest du Antworten auf viele spannende Fragen über die Promotion. Was macht am meisten Spaß? Was kann frustrieren? Warum macht man das überhaupt? Welche Arten von Stellen gibt es und wie kommt man an eine Promotionsstelle? Wie kreativ ist Forschung? Wie überwindet man Phasen der Frustration? Wie betreibt man effektives Networking in der akademischen Welt?

Das Video zum Podcast:
https://youtu.be/OPtO6HhRsHI

Mein Youtube Kanal: https://www.youtube.com/@prof.sebastian

Informatik mit Prof. Sebastian

deJune 25, 2023

informatik karriere

Generaliserbarhetskrisen i forskning: är psykologisk vetenskap på djupt vatten?

Generaliserbarhetskrisen i forskning: är psykologisk vetenskap på djupt vatten?

Något sent på bollen så diskuterar vi innehållet i en uppmärksammad skrift av Tal Yarkoni som postulerar att det finns en generaliserbarhetskris inom psykologisk forskning: når experimenten och statistiken hela vägen fram för att vi ska kunna säga något om de övergripande teorierna vi ställer upp för att förklara mänskligt beteende? Eller är det så att psykologin och andra forskarfält lider av ett olösligt induktionsproblem som gör att stora delar av vår moderna vetenskap faller samman? Vi biter i dessa svåra frågor och försöker också komma fram till möjliga lösningar och förhoppningsvis en del nyanser. Vita svanar kommer förstås upp på tapen igen och Pontus får tillfälle att använda sina nya favoritord “abduktion” och “flerstegsraket”.

Akademiska Smådåd

sv-seMay 12, 2021

Experimentell filosofi - paradigmskifte eller platt fall?

Experimentell filosofi - paradigmskifte eller platt fall?

Nu sätter vi tänderna i fältet experimentell filosofi (eller "x-phi" som det också kallas). Går det att utveckla filosofin genom empiriska experiment? Det sägs ibland att filosofer förankrar sina argument i intuition: men vad är intuition och vad har folk för intuitioner? Det är delvis detta som x-phi försöker svara på genom att samla in faktiskt data och evidens från omvärlden. Vi diskuterar vad filosofer egentligen grundar sina argument i, och huruvida x-phi kan hjälpa filosofer att filosofera eller om fältet studerar en halmdocka. Vi hinner också prata om replikation och robusthet i experimentell filosofi, och Simon erkänner öppet att han klipper bort alla referenser Pontus gör till Star Trek i podden för att pusha sin Dr. Who agenda på omvärlden.

Akademiska Smådåd

sv-seApril 27, 2021

Ego depletion: när forskning hamnar i replikationskrisens nät

Ego depletion: när forskning hamnar i replikationskrisens nät

Hur ska vi hantera forskning som fastnat i replikationskrisens nät? Vad gör vi med datan, metoden, resultaten och teorierna? I det här avsnittet tar vi ego depletion som exempel, och försöker förstå vad vi ska göra med all forskning som visar sig vara mindre robust än vad vi tidigare trott. Simon och Pontus bråkar, Kristoffer väljer sida(?) och vi hinner också spekulera om vad Williams hobby utanför jobbet är (hint: pingviner).

Akademiska Smådåd

sv-seMarch 30, 2021

Nydisputerad 1: Filip Gedin, hälsoekonomi, och pengar som ett mått

Nydisputerad 1: Filip Gedin, hälsoekonomi, och pengar som ett mått

Nydisputerad (1): Vi pratar med Filip Gedin som har disputerat inom hälsoekonomi och hur mycket ryggsmärta kostar samhället. Vi pratar om hans forskning och därefter om bredare frågor som ”vad betyder pengar som ett mått” och ”hur hållbar ska forskning vara?”

Akademiska Smådåd

sv-seMarch 09, 2021

Wie pflanzt man einen Wald in der Wüste?

Wie pflanzt man einen Wald in der Wüste?

Gast: Andrea Wanninger. Sie ist eine Expertin auf dem Gebiet der Forstwissenschaften. Andrea Wanninger promoviert in Freiburg im Bereich der "Angewandten Vegetationsökologie". In ihrer Forschung beantwortet sie, wie Trockenheit, Überdüngung und Klimawandel den Wald in Deutschland verändern.

In der dritten Folge von Rigorosum diskutieren wir darüber, wieso ein Aufforstungsprojekt in der ägyptischen Wüste kein Himmelsfahrtskommando ist. Wir sprechen über den Klimawandel und die Folgen für den deutschen Wald. Wieviel Prozent Urwald gibt es überhaupt in Deutschland? Wie verändern der Stickstoffeintrag und lange Dürreperioden den Forst?

Ausserdem gewinnen wir im Rigorosum Einblicke, wie ein "Topfversuch" in den Forstwissenschaften aussieht. Und am Ende werfen wir einen Blick in die Zukunft: wie wird der deutsche Wald 2121 aussehen?
Wird Andrea die Podcast-Doktorprüfung bestehen? Erreicht sie gar die Höchstnote, "Summa cum laude"?

Musik des Intro / Outro: Holberg Suite, Op.40 (String orchestra arrangement - Grieg); CC Lizenz; Urheber: A Far Cry

deMarch 05, 2021

Wie melkt man die Kuh am profitabelsten?

Wie melkt man die Kuh am profitabelsten?

Gast: Stefan Wimmer. Er ist Experte auf dem Gebiet der Agrarökonomie und Agrarpolitik. Stefan Wimmer steht kurz vor dem Abschluss seiner Promotion an der TU München und arbeitet als Postdoktorand an der ETH in Zürich.

In der zweiten Folge von Rigorosum sprechen wir darüber, warum es einfacher ist, einen Milchviehbetrieb im Allgäu zu betreiben anstatt auf dem Gäuboden. Wir unterhalten uns über die Sichtweise des Agrarökonomens auf den landwirtschaftlichen Betrieb. Was ist das Kapital des Betriebs? Wieviel Fläche hat ein durchschnittlicher Betrieb in Bayern? Wie prägen Familien-Betriebe die wirtschaftliche Strukturen im ländlichen Raum?

Zudem erzählt Stefan im Rigorosum von seinen Erfahrungen in China: wie löst "das Reich der Mitte" seine Versorgung mit frischer Nahrung? Können bayerische Landwirte im internationalen Vergleich wirklich noch überleben?

Zum Schluss werden wir erfahren, ob Stefan die Podcast-Doktorprüfung besteht. Bekommt er die Höchstnote "Summa cum laude"?

Musik des Intro / Outro: Holberg Suite, Op.40 (String orchestra arrangement - Grieg); CC Lizenz; Urheber: A Far Cry

deFebruary 19, 2021

Warum ist Wasser mysteriös?

Warum ist Wasser mysteriös?

Gast: Dr. Arian Berger. Der promovierte Chemiker ist Spezialist auf dem Gebiet der Wasser-Spektroskopie.

In der ersten Folge der Podcast-Doktorprüfung Rigorosum sprechen wir über Wasser als Lebensgrundlage und die Abnormalität von Wasser. Wir klären, wie Wasser molekular aussieht, wie es zusammengehalten wird und warum es metastabile und supercoole Zustände von Wasser gibt.
Und wir sprechen darüber, ob es Leben auf dem Mars gibt.

Besteht Arian das Rigorosum? Bekommt er "Summa cum laude" - die Höchstnote?

Musik des Intro / Outro: Holberg Suite, Op.40 (String orchestra arrangement - Grieg); CC Lizenz; Urheber: A Far Cry

deFebruary 05, 2021

Naturliga sorter: finns det objektiva kategoriseringar?

Naturliga sorter: finns det objektiva kategoriseringar?

I detta avsnitt diskuterar vi om vi kan kategorisera verkligheten i olika ”naturliga sorter”. Är det så att vi upptäcker, eller är det så är vi uppfinner, olika art-kategorier så som t.ex. katt, psykologiska sorter som "kognitiv kontroll", diagnoser som ”ADHD” eller grundämnet "järn"? Finns det någon eller några sorter i naturen som är oberoende av oss medvetna varelser? En tanke som frestar oss är att vetenskap finner och kartlägger naturliga sorter, och vi funderar kring om detta är en del av vad som gör vetenskap värdefull och framgångsrik. Vi hinner också avhandla huruvida 2020 var ett riktigt skitår eller ej, och Pontus blir mäkta nöjd när han lyckats klämma in ett Grouchy Marx citat.

Akademiska Smådåd

sv-seJanuary 25, 2021

Bör forskare vara ödmjuka?

Bör forskare vara ödmjuka?

I detta julavsnitt diskuterar vi ödmjukhet inom vetenskapen. Vad är ödmjukhet och varför är det viktigt? Vad kan en expert egentligen säga och inte säga - och varierar det beroende på vart någonstans det sägs? Är det eftersträvandsvärt med ödmjukhet och finns det en gräns för när forskare måste sluta vara ödmjuka? Vi diskuterar även julklappar, William ruminerar över verktygslådor och vuxenpoäng och våra försök att komma på egna konspirationsteorier lämnar en hel del i övrigt att önska.

Akademiska Smådåd

sv-seDecember 29, 2020

Mätteori (ett mått-ligt bra avsnitt)

Mätteori (ett mått-ligt bra avsnitt)

Vi ger oss på det breda ämnet ”mätteori” och diskuterar hur man egentligen mäter saker i vetenskapen. Vad är ett mått, hur mäter man sånt som inte är synligt för oss och varför är upprepade mätningar bra? Vi pratar om hur man vet att att man mäter rätt, och vad vi egentligen kan säga med de mätningar vi gör i hjärnforskning. Vi hinner också utforska varför badrumsmattor är felkonstruerade och Simons starka antipati mot gurkvatten.

Akademiska Smådåd

sv-seNovember 26, 2020

Akademisk jargong: har vetenskapliga texter blivit svårare?

Akademisk jargong: har vetenskapliga texter blivit svårare?

I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett problem och varför det är viktigt att förhålla sig till. Överdriven akademisk jargong tas upp som potential bov i dramat och vi avslutar med att diskutera möjliga lösningar för att bromsa trenden.

Akademiska Smådåd

sv-seNovember 05, 2020

Induktionsproblemen: generalisera försiktigt

Induktionsproblemen: generalisera försiktigt

Vilka generaliseringar är vi berättigade att göra baserat på den data vi har tillgång till? I detta avsnitt diskuterar vi filosofen Nelson Goodmans ”nya induktionsproblem”. Goodman utmanar traditionella förklaringar av induktion genom att betona vikten av den språkliga och kulturella kontext vi befinner oss när vi gör slutledningar av våra resultat. Vi diskuterar vidare i vilken utsträckning detta utmanar vårt berättigande av de generaliseringar vi gör baserat på vår data. Kort och gott - vad kan vi egentligen säga utifrån vårt vetenskapande?

Akademiska Smådåd

sv-seOctober 28, 2020

Abduktion: att skapa eller berättiga en förklaring

Abduktion: att skapa eller berättiga en förklaring

I detta avsnitt får vi lära oss om det tredje (och ofta bortglömda) sättet att resonera: abduktion eller ”inference to the best explanation”. Vi går igenom hur det skiljer sig från deduktion och induktion, och varför så många vetenskapare inte känner till det. Det blir djupdykning in i den historiska förankringen av abduktion, och hur det skiljer sig från den moderna användningen av begreppet. Vi avslutar med att diskutera varför abduktion är viktigt i vetenskap, hur det relaterar till de problem vi har i forskning idag, och hur vi ska fixa det.

Akademiska Smådåd

sv-seOctober 09, 2020

Kausala Förklaringar

Kausala Förklaringar

I detta avsnitt så diskuterar vi vad vi egentligen menar i vetenskapen när vi åberopar orsakssamband, som t.ex. ”stearinljuset startade branden i huset”, ”rökning orsakar cancer” och ”skotten i Sarajevo startade första världskriget”. Med avstamp i filosofens John Mackies INUS-begrepp så pratar vi om strukturen bakom kausala förklaringar – vad de är, vad de ska vara bra för och hur vi ska använda dem i vetenskap. Vi hinner också avhandla hjärnmuskler, filosofiska bus och Pontus inser att analytisk filosofi kan vara ganska nördigt.

Akademiska Smådåd

sv-seSeptember 30, 2020

Annat perspektiv: Robin Fondberg om att implementera lösningar till replikationskrisen

Annat perspektiv: Robin Fondberg om att implementera lösningar till replikationskrisen

Ett till annat perspektiv angående replikationskrisen och open science. Pontus och William pratar med Robin Fondberg som är doktorand på avdelning för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Vi diskuterar hur olika lösningar till replikationskrisen implementeras, vad kan bli bättre, och vad som har förändrats för doktorander under de senaste åren.

Akademiska Smådåd

sv-seJuly 22, 2020

Replikationskrisen (del 4): open science som lösningsförslag

Replikationskrisen (del 4): open science som lösningsförslag

Vi avslutar vår miniserie kring replikationskrisen i vetenskapen med att diskutera "open science" (öppen vetenskap) som en potentiell lösning. Vad är öppen vetenskap, och hur kan det hjälpa? Vilka delar av öppen vetenskap berör replikation? Bör all vetenskap vara öppen? Vi pratar även om hur ökat samarbete är en möjlig lösning.

Akademiska Smådåd

sv-seJuly 15, 2020

Replikationskrisen (del 3): Förregistreringar som lösningsförslag

Replikationskrisen (del 3): Förregistreringar som lösningsförslag

Vi kastar oss helt vilt över ett av de mest framstående förslagen kring en lösning till replikationskrisen i vetenskap, nämligen förregistreringar av studier. Vi diskuterar vad en förregistrering är för något, varför vi tror att det kan hjälpa oss som forskare, svårigheter och utmaningar, samt den kritik som lyfts kring konceptet. Vem ska skriva förregistreringar, och ska man använda dem för alla typer av vetenskapliga studier? Vi hinner också med att prata om skillnaden mellan replikation och reproducerbarhet, standardisering av data-analysprocessen samt ankliknande sköldpaddsdjur i Super Mario.

Akademiska Smådåd

sv-seJune 18, 2020

Annat perspektiv: Gabriel Nyberg om tacit kunskap och replikationskrisen

Annat perspektiv: Gabriel Nyberg om tacit kunskap och replikationskrisen

Dags för ett annat perspektiv kring replikationskrisen. Kristoffer och William pratar med Gabriel Nyberg, blivande doktorand i filosofi. Gabriel skrev sin masteruppsats om replikationskrisen och tacit kunskap på London School of Economics. Vi pratar om uppsatsen och tar reda på vad tacit kunskap är, hur det påverkar möjligheten att replikera en studie, och om det finns en “questionable research practice” kring just tacit kunskap.

Akademiska Smådåd

sv-seJune 14, 2020

Replikationskrisen (del 2): Questionable Research Practices

Replikationskrisen (del 2): Questionable Research Practices

I detta avsnitt diskuterar vi orsaker till replikationskrisen i vetenskap. Vi särskådar en potentiell bov i dramat, nämligen det som kallas för ”questionable research practices”, eller översatt till svenska: tvivelaktig forskningspraxis. Vad är detta för något och varför tror vi idag att de lett fram till en kris? Vad finns det för olika QRPs och är alla lika dåliga? Vad går gränsen för när en forskningspraxis är ”tvivelaktig” och när det är rent fusk? Vi pratar om hur utbrett problemen egentligen är och hinner också nämna doping, förlorade forskarkarriärer, psykisk ohälsa hos doktorander, vår tillit till forskning och Kristoffers brustna hjärta.

Akademiska Smådåd

sv-seJune 12, 2020

© 2024 Podcastworld. All rights reserved

Pages

Podcasts Episodes Topics

Support

Refund Policy Terms of Service Contact us Privacy Policy

Stay up to date

For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io