droppar

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.

Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.

– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.

Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.

– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.

Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. 

– Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Snödroppar kan man inte får för många av! Dela dina snödroppar nu när de fortfarande är en stor grön tuva, så får du många fler, och på fler ställen nästa vår!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tina Westerlund visar hur du gör, och presenterar dig också för snödroppens högvuxna "kusin" snöklocka, som blommar just nu i Mälardalen.

Sparris går utmärkt att odla långt upp i landet. I Norrbotten odlar Bertil Isaksson sparris på sitt eget sätt.

Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, som skickats in till odla@sverigesradio.se eller Odla med P1 Sveriges Radio, Box 1552, 75145 Uppsala.

Prästen Magdalena Ljunggren predikar i gudstjänsten från Backens kyrka i Umeå. Kören Gaudium sjunger och Maria Axéll spelar orgel och piano.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du kan lyssna på eller ladda ner predikan i gudstjänsten separat.

Innanför den medeltida Backenkyrkans tjocka, vita väggar möts besökarna av värme och tända ljus. Prästen Magdalena Ljunggren, till vardags kyrkoherde i Vällingby församling, berättar om sin upplevelse av att komma till kyrkan, till tummade psalmböcker, orgelmusik, bibelberättelser och kaffedoft.

Från min mamma har jag med mig att kyrkan är hemma. I hemkänslan låg den stora hemligheten att få vara vaggad som ett barn i Guds famn. Jag revolterade mot mycket men inte mot det.

Magdalena Ljunggren i gudstjänsten.

Hon beskriver det som att hon möts av kärlek, som små droppar av liv, som kan förändra hennes eget liv.

Magdalena Ljunggren har skrivit texten till Som ett barn i din famn och Livets droppar, som tonsatts av Maria Axéll och Ingemar Grahn och framförs i gudstjänsten.

Texter

Matteusevangeliet 18:1-5

Musik

I krubban vilar (Sv Ps 125)
Herdepojkens carol (J Rutter, A Lindström)
Himmelriket tillhör dig och mig (K Runow)
Barn och stjärnor (Sv Ps 744)
Liten är störst (E Lundkvist, B Gustavsson)
Som ett barn i din famn (M Ljunggren, M Axell)
Tryggare kan ingen vara (Sv Ps 248, arr E Hovland)
Livets droppar (M Ljunggren, I Grahn)
Att komma hem (G Strandsjö, M Fridén)
Kärlekens tid (Y Eggehorn, B Andersson, G Arnberg)
Guds väsens avbild (Sv Ps 119)
Ett barn är fött (E Jennings, E Åkerberg, G Roman, B Chilcott)
Vom Himmel hoch (M C de Jong)

Medverkande

Magdalena Ljunggren, predikan och liturgi
Ingemar Grahn, textläsning, sång och gitarr
Marcus Schedin, sång
Kören Gaudium
Katarina Konradsson, körledare
Pepita del Rio, flöjt
Maria Axéll, orgel och piano

Producent Helena Andersson Holmqvist
Moskit media
liv@sverigesradio.se
Tekniker: Björn Nitzler och Magnus Kjellsson
Sveriges radio Västerbotten

Maria upptäcker att syrlig ättika gör beska grönsaker mindre beska. - Javisst, syra är bra på att bryta beska smaker, förklarar kocken Mathias Dahlgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Morbror Mathias mat får sommarens grönsaker ett lyft med hjälp av just syra. Mathias Dahlgren, världsmästare i matlagning sen 1997 lagar mat tillsammans med sin systerdotter Maria Sylvén.

De gör en klassisk lag med ättika, socker och vatten för grillsalladen som tydligt visar hur kombinationen sött, surt och beskt lyfter maten. Efteråt smakar det gott med nybakade scones och syrlig citronkräm, Marias egen lemon curd. Det handlar om att bli barn på nytt vid spisen och våga hitta sina egna smaker. Maria testar citrusfruken yuzu från Östasien.

- Surt och beskt. Som en blandning av grapefrukt och mandarin, tycker hon.

RECEPT
Marias citronmums (lemoncurd/citronkräm)
4 äggulor
1 dl juice från pressad citron
ca 1 och en halv deciliter strösocker
Ca 50 gram smör

Värm socker och den pressade citronjuicen i en kastrull tills sockret löser sig. Låt det svalna. Tillsätt äggulorna och vispa ihop ingredienserna till en kräm. Här får man ha tålamod och hålla koll på värmen.

- Äggulor koagulerar vid 85 grader så om man har för varmt på spisen blir det en sötsyrlig äggröra istället för kräm, säger Mathias.

När äggulor, socker och citronjuice tagit ihop till en krämig massa klickar Maria och Mathias i smör, en liten klick i taget medan Mathias vispar. Nu får blandningen en krämigare och blankare konsistens. Smaka av och känn efter, behövs mer syra från citronen? Häll sen över i burkar och låt svalna i kylskåp.

Citronmums/lemoncurd är vanlig att använda till desserter. Mathias och Maria äter den istället till rostat bröd och scones.

Tips från Mathias:
- Använd inte aluminiumkastrull när du gör krämer som den här, då kan krämen färgas grå.

Klassisk 123-lag:
1 del ättika (12 procent)
2 delar strösocker
3 delar vatten

Smält socker i vatten i en kastrull på spisen, tillsätt ättika. När blandningen svalnat kan du blanda den med dina favoritgrönsaker.

Maria och Mathias väljer att använda den sötsyrliga blandningen till beska smaker som strimlad vitkål och söta grönskaker som sockerärtor och morot.

- Det här är en klassiker som passar bra till grillat på sommaren, kött eller en grillad fisk, tipsar Mathias.