eget

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
lotten.collin@sverigesradio.se

Producent och reporter: Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se

Tekniker: Maria Stillberg

Prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö håller veckans önskeandakter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- När avundsjukan drabbar är det precis som om det som andra människor har eller gör blir som ett personligt hot eller ett hån mot en själv.

Ur dagens andakt

Text

1 Petrusbrevet 1:13, 22

Musik

Midnattsdans med Benny Andersson

Producent Agneta Nordin, Lokatt Media
liv@sverigesradio.se

För Sveriges Radio Malmö

Att skapa något själv som blir exakt så som man vill ha det i hemmet det kan vara en dröm för många. Hur syns din kreativitet och händighet hemma hos dig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På måndag I Karlavagnen vill vi höra om vilka saker och föremål som du skapat själv i ditt hem.

Kanske har du fyndat på loppis och hittat stolar och bord som du målat och prytt med dynor som du sytt själv.

Har du knyppla dukar, täljt skärbrädor och skålar, drejat krukor, hamrat spaljéer, sytt sängöverkast, smidigt lampkronor, svarvat prydnader, vävt mattor och tovat grytlappar. Tillvägagångssätten för hantverk är oändliga och materialen likaså. Hur gör du? Väljer du först ett material och hittar sedan en plats där den kan passa, eller tänker du ut först vad du vill ha på en speciell plats i hemmet och skapar något efter det? 

Att skapa något själv kan ge en oerhörd tillfredsställelse. Berätta på måndag om ditt hantverk och hur du har inrett med det som du själv har skapat!

Ring in och berätta på tel. 020 – 22 10 30.

Telefonslussen öppnar på måndag kl. 21.

Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.

Skriv gärna också till oss på våra sociala medier;

Karlavagnen på Facebook.
Karlavagnen på Instagram.

eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.se

Programledare: Pia Herrera

Programmet startar kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.

Producent: Maria Repitsch

Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
lotten.collin@sverigesradio.se

Producent och reporter: Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se

Tekniker: Maria Stillberg

Som ingen annan grönsak. Från det blanka tunna skalet till det svampiga inre. Från krispig till krämig. Släkt med potatis och tomat, men kommer från Asien. Och så alla olika namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Den har en smörighet på nåt sätt, säger Menys Nina Frogneborn. Och kan vara så mycket olika. Stekt, friterad, knaprig eller en god kräm som i baba ganush.

- Egentligen vet jag inte om den i sig själv smakar så mycket, men den suger åt sig och förändrar sig på ett spännande sätt.

En liten bitterhet kan anas. Och smakar man på rå aubergine så är strävheten påtaglig. 

De finns året runt i grönsaksdiskarna, importerade från Holland och Spanien. Att hitta en svenskodlad aubergine är nästan omöjligt. Men de finns.

Mats Olofsson, som driver Vikens tomater i Höganäs i Skåne, har odlat aubergine i liten skala i fem år. Han tror inte att svenskodlade auberginer kommer bli vanligare i butikerna.

- För att få upp produktionen och kunna konkurrera med holländarna skulle det behöva byggas nya växthus i Sverige.

I Holland har de dubbelt så höga växthus och då blir det ett jämnare klimat. Lägre växthus fungerar bra för t ex tomater.

Trädgårdsmästaren Maria Holm Jönsson har ett litet växthus utanför Ystad, där hon tar fram plantor som hon säljer till de som vill odla själva. Hon har många sorter aubergine. Små vita som ser ut som hönsägg och förklarar varför de också kallats äggplanta. Runda svarta som bara blir någon centimeter. Avlånga böjda, päronformade, lila och vitrandiga. 

- De ska vara blanka i skinnet. När de börjar bli matta är de övermogna, säger Maria.

Många sorter och många rätter. Inlagda grillade, franska röran Ratatouille, sicilianska röran Caponata, gratängen Melanzane alla Parmigiana med mozzarella, parmesan och tomatsås, grekiska klassikern Moussaka, Pasta alla Norma, och Baba Ganush och alla andra liknande röror runt Medelhavet. Dessutom alla asiatiska recept.

Tina tipsar om bra vattenväxter, barnen Sander och Eden odlar vattenmeloner och Maj-Lis konstaterar att det är mycket häggspinnmal i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en innergård i Gubbängen i Stockholm odlar grannarna Eden Lagerqvist, 5 år, och Sander Waltå, 4 år, vattenmeloner, paprika och bönor i ett eget litet växthus där barnen själva bestämmer allt.
På gården finns också pallkragar, egen kompost, en liten hönsgård med tre hönor och ett stort växthus där de boende kan odla i egna lådor - något som ger både mat och social samvaro.

Odla med P1's perennexpert Tina Westerlund visar hur man delar en näckros och tipsar om blomvass och andra växter som gillar att stå med fötterna i vatten.

Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson konstaterar att det är ett häggspinnmalår och tipsar om bekämpning av dessa.

Har du en fråga? Mejla oss på odla@sverigesradio.se

Programledare: Ulla de Verdier
Tekniker: Nisse Lundin
Reporter och producent: Åsa Wistedt

Pernilla och John lyfter fram vikten av att kombinera primadonnorna med statister som både framhäver stjärnorna och kan fylla ut när Ladyns säsong är över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens avsnitt så svarar som vanligt John och Pernilla på flera lyssnarfrågor. Det blir svar på hur ska vinrankorna beskäras, vem har ätit upp plantorna i växthuset, tips på att lyckas med rödbetor och hur man ska få finaste luktärtorna och många fler frågor.

Veckans hack handlar om lavendel och rosor, går dom att plantera ihop?

Pernilla Månsson Colt och John Taylor

Pernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.

Lyssnarnas frågor besvaras

I varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått.

Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se

Producent: Kim Ohlsson
Redaktör: Eva Robild
Ljud och redigering: Niklas Skagerlind

Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDARE

Paulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.

MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSI

Sofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.

I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDARE

Paulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.

MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSI

Sofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.

I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att vi är mitt i sommaren är det redan nu dags att börja planera inför en ruggig vinter. Det menar EU som kommit överens om att spara in på gas och lagra den. Anledningen är att man inte vill bli "tagen på sängen" om Ryssland bestämmer sig för att stoppa sin gasexport till Europa. Hur ska européerna klara den här utmaningen?

Sedan snackar vi om att Ryssland vill lämna den internationella rymdstationen ISS och istället starta en egen rymdstation. Det här ses som en symbol för att rymden återigen blir allt mer politiserad, likt kalla krigets rymdkapplöpning.

En historia om Playboys framgångar, nakenmodellernas superera och mörka anklagelser. Det här är berättelsen om mannen som grundat ett av världens mest kända varumärken.

Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.

Det första numret av Playboy släpps 1953 i efterkrigstidens USA och blir snabbt en stor framgång – trots det på många sätt puritanska samhällsklimat som råder då.

Hugh Hefner är grundaren och det starka, ständigt strålande, ansiktet utåt som knäcker koden för den ultimata herrtidningen. Playboy ska sedan komma att inspirera andra magasin i decennier framåt.

Hefner lever också ett Playboy-liv fullt ut på sitt mansion i Los Angeles, dit kändisarna vallfärdar för fester och filmkvällar och för att umgås med de vackra modellerna.

Många drömmer om ett liv som Hefs, men flera år efter hans död ska det komma att riktas mörka anklagelser mot honom och andra personer kring Playboy mansion.

Hör violinisten Linda Lampenius som fotograferats för tidningen, blev en nära vän till Hefner och under flera år levde på Playboy mansion, den tidigare flickfotografen och Moore-grundaren Bingo Rimèr som marknadsförde sig själv som Sveriges Hugh Hefner och medieforskaren Anja Hirdman.

Ljudklippen är hämtade från Secrets of Playboy, Hugh Hefner: Playboy, aktivist and rebel, Los Angeles Times, New York Times och Sveriges Radio.

Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsmakare och reporter: Sally Henriksson
Ljudmix: Fredrik Nilsson

Alicia Vikander är vid det här laget en etablerad Hollywoodstjärna. Och i den nya tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar hon just en känd skådespelare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmstjärnan Mira (Alicia Vikander) kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord.

P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp Alicia Vikander på Zoom och börjar med att fråga hur hon som skådespelare upplever skillnaden att gå från film till en TV-serie.

Producent: Ulph Nyström

Plötsligt sitter Hanna i brudklänning, omringad av sin familj. Alla dansar och sjunger. Men bröllopet har arrangerats bakom hennes rygg. "Om de kan göra så här, betyder det att ingen älskar mig."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Av: Maud Fellbom.
Producent: Gustav Asplund.
Slutmix: Astrid Ankarkrona.
Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Kattis Ahlström och Niklas Källner tävlar mot Monica Saarinen och Maja Lagercrantz!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ena laget hittar vi SVT-stjärnorna Kattis Ahlström och Niklas Källner, i det andra Sveriges Radio-stjärnorna Monica Saarinen och Maja Lagercrantz!

Och vilken vecka vi har haft!

Ska Centerpartiet byta namn till Decenterpartiet? Varför vägrar Magdalena Andersson prata svenska på en direkt uppmaning? Har Elisabeth Svantesson skaffat TikTok? Låter Juno Blom som Lisabet i Madicken? Och vad kostar egentligen ett vitkålshuvud nuförtiden? Så många frågor! Dessutom väldigt mycket Johan Pehrson.

Välkomna till långfredagsunderhållning när den är som bäst!!!

Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheter

Så går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.

Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!

Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

För första gången på 75 år har en ny bostadssocial utredning presenterats. Men begreppet social housing är fortfarande tabu i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senast vi hade någon typ av social housing i Sverige var barnrikehusen på 30-talet. Experimentet avslutades 1947 eftersom familjerna som bodde i husen bedömdes bli stigmatiserade. Än i dag är social housing närmast tabubelagt i den politiska diskussionen, trots att det finns i många europeiska länder.

Bostadsforskaren Anna Granath Hansson berättar hur konceptet fungerar i Europa och vilka för- och nackdelar som finns.

Vi hör före detta hemlösa Mia som bor i en försökslägenhet på ett så kallat ”socialt kontrakt” och vad bostaden betyder för henne.

I studion möts Jakob Olofsgård, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, och Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, för en diskussion om huruvida vi borde ha en social bostadssektor i Sverige.

Programledare: Fredrik Pålsson
Reporter: Olivia Bons
Producent: Matias Rankinen
Ljuddesign: Julia Öjbrandt

Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Köpenhamn, måndag.

Jag får en bestämd känsla av att Danmark håller på att falla på sitt eget grepp. Som när man råkat sätta fälleben på sig själv, vinglar till och sen gör allt man kan för att försöka se ut som att inget särskilt hänt.

Jag pratar, igen, om migrationspolitiken. För det är ju uppenbart att Danmark, som i många år kämpat för att vara stramast, strävast och tuffast på det området nu under Ukrainakrisen fått problem.

För ukrainska flyktingar vill ju danska politiker hjälpa. Och inte bara hjälpa lite, utan verkligen gå till vägs ände för att hjälpa. Och inte bara det, man vill gå till vägs ände och sen fortsätta rakt ut i skogen – långt för att hjälpa. Och då blir det såklart besvärligt att förklara – för sig själv och andra – hur man alldeles nyss var beredd att gå precis lika långt för att hålla flyktingar borta från Danmark.

Och på tal om besvärligt, hur ska man hantera alla dessa lagar man stiftat senaste åren som nu ställer till det för gästfriheten?

Den så berömda smyckeslagen till exempel. Som säger att flyktingar ska betala för sitt uppehälle genom att staten ska strippa dem på sina egendomar. Den och en rad andra lagar designade för att göra det obekvämt att vara flykting i Danmark, fann man för gott att snabbt neutralisera med en särlagstiftning – som bara gäller flyktingar från just Ukraina.

Men sedan finns ju till exempel gettolagstiftningen, som begränsar hur många personer med så kallat icke-västlig bakgrund som kan bo i samma bostadsområde. Krånglig lag, om man vill kunna ta emot många ukrainare. Men man kämpar på, gör vad man kan för att låtsas som att den egna historien inte finns.

Men den egentliga frågan är ju hur det kunnat bli såhär? Varför möts till exempel syrier som flyr ryska bomber av en attityd, men ukrainare som flyr ryska bomber av en annan? Ja, det är kanske här den egentliga snubblande skon klämmer för de danska politikerna. För finns det egentligen något bra svar på det?

Den berömda Inger Støjberg, frispråkig före detta migrationsminister, har lanserat sin förklaring. Kan vi inte bara erkänna att det är för att ukrainare är demokratiskt sinnade, kristna och liknar oss danskar, frågar hon i en krönika i Extrabladet. Svårsmält såklart, men kanske så nära sanningen man kommer, vad vet jag.

Regeringen har ju försökt med en annan mer byråkratisk linje: att Ukraina till skillnad från Syrien är Danmarks närområde. Danska ledarsidor ger inte mycket för det argumentet – dansk politik har fått etnicitet på hjärnan, dundrar tidningen Politiken.

Och visst sitter regeringen i en rävsax. Att högljutt ge sitt fulla politiska stöd till Ukrainas sak och beväpna dess armé, men avvisa dess folk vid gränsen vore ju kanske en ännu större politisk inkonsekvens än den man nu försöker ro i hamn inom migrationspolitiken. Så det politiska Danmark fortsätter att snubblande, fallande på eget grepp, låtsas som att allt är normalt.

Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent
samuel.larsson@sverigesradio.se

Programmet som jämför då med nu i den svenska bostadspolitiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellan 1998 och 2002 skedde en rad ombildningar av kommunala hyreshus till bostadsrätter. Den så kallade stopplagen försvårade såna försäljningar, men avskaffades 2007. Sen dess har det varit fritt fram.

I dag får kommunerna själva bestämma om de ska ha en allmännytta – och de som väljer att ha en ska bedriva den enligt affärsmässiga principer. Vad innebär det för kommunernas roll i bostadspolitiken?

Vi hör Martin Grander, forskare vid Malmö universitet och författare till boken ”Allmännyttan och ojämlikheten”, berätta om konsekvenser av politiska beslut på 90-talet.

Robert Wenglén, moderat kommunalråd i Lomma, berättar varför hans kommun inte har någon allmännytta. Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, ger sin bild av hur allmännyttan är ett viktigt verktyg för staden.

I studion möts Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och Viktor Wärnick, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, för diskussion om hur kommunerna bör hantera allmännyttan.

Programledare: Fredrik Pålsson
Reporter: Olivia Bons
Producent: Matias Rankinen
Ljuddesign: Julia Öjbrandt

Bostaden räknas till en av de mänskliga rättigheterna men har också i allt större grad blivit investeringsobjekt. Det gäller även hyresrätterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan allbolagen trädde i kraft år 2011 ska den svenska allmännyttan bedrivas enligt det som kallas “affärsmässiga principer”. Plötsligt skulle även kommunala bolag kalkylera utefter en logik som härstammar från den finansiella världen.

Företagsekonomen Stig Westerdahl, som skrivit boken “Det självspelande pianot: kalkylerna och kapitalet som skapar Sveriges bostadskris” menar att affärsmässig allmännytta skadar byggandet av hyresrätter i Sverige.

Fastighetsvärderaren Peter tar oss med ut på ett uppdrag i Malmö och berättar vad han tittar på när bostäder ska byggas.

I studion möts Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och Viktor Wärnick, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, för diskussion om hur Allbolagen påverkar hyresrätterna.

Programledare: Fredrik Pålsson
Reporter: Olivia Bons
Producent: Matias Rankinen
Ljuddesign: Julia Öjbrandt

I juni 2021 uppstod för ett ögonblick en tydlig skiljelinje i den svenska bostadspolitiken när regeringen Löfven föll på frågan om fri hyressättning i nyproduktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan 1991 lovade regeringen Bildt att liberalisera bostadsmarknaden och beskrev det svenska hyressättningssystemet som en planekonomisk rest. I dag har vi kvar bruksvärdessystemet och inget parti säger att de vill ha marknadshyror i hela beståndet.

Fastighetsekonomen Fredrik Kopsch är kanske landet mesta förespråkare för marknadshyror och berättar om hur han tror att det skulle mildra bostadsbristen.

I reportaget hör vi boende i Malmös miljonprogramsområden Lindängen och Lindeborg – två platser som skulle kunna påverkas helt olika av ett systemskifte.

I studion möts Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet och Momodou Malcolm Jallow, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, för en diskussion nästan ett år efter att deras motsatta ståndpunkter ledde till regeringens fall.

Programledare: Fredrik Pålsson
Reporter: Olivia Bons
Producent: Matias Rankinen
Ljuddesign: Julia Öjbrandt

I Sverige finns ett mål om att det inte ska vara mer fördelaktigt att bo i vare sig hyresrätt, bostadsrätt eller villa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det torra begreppet kallas "neutralitet mellan upplåtelseformerna" och presenterades av dåvarande bostadsministern Ingvar Carlsson år 1974.

I dag har bostadsrättsinnehavare tjänat miljoner på sitt boende – medan den som bor i hyresrätt ofta betalar mer varje månad än den som äger sin lägenhet.

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö Universitet, berättar om hyresrättens ställning i dag.

Vi får höra hemma hos-reportage från såväl Möllevången som lyxlägenheterna i Turning Torso i Malmö.

I studion möts Larry Söder, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och Emma Hult, bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, för ett samtal om vem som egentligen ska bo i hyresrätt.

Programledare: Fredrik Pålsson
Reporter: Olivia Bons
Producent: Matias Rankinen
Ljuddesign: Julia Öjbrandt