Logo

    Explore "få" with insightful episodes like "Ekot 06:00 Få kommuner mäter luftföroreningar", "Nattens systrar i Korpilombolo om att få medalj av kungen", "Edward af Sillén: Att få sparken från Melodifestivalen är det värsta som hänt mig", "Sociala medier-detox kan få dig att må bättre" and "Ekot 17:45 Oklart när svenska nyfödda kan få förebyggande behandling mot RS-virus" from podcasts like ""Ekot nyhetssändning", "P1 Kultur Reportage", "Melodifestivalen & Eurovision song contest i P4", "Juniornyheterna" and "Ekot nyhetssändning"" and more!

    Episodes (100)

    Nattens systrar i Korpilombolo om att få medalj av kungen

    Nattens systrar i Korpilombolo om att få medalj av kungen

    Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten.
    För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.
    Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska.

    Reporter: Mattias Berg.
    Producent: Mårten Arndtzén.

    Edward af Sillén: Att få sparken från Melodifestivalen är det värsta som hänt mig

    Edward af Sillén: Att få sparken från Melodifestivalen är det värsta som hänt mig

    Jag hade ju inte rånat en bank, jag hade bara gjort bort mig. Men jag lärde mig att man kan be om ursäkt och börja om. Det var det jag gjorde. Hör Edward af Sillén i en längre intervju med Sveriges Radios melodifestivalexpert och programledare Carolina Norén.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dag associeras Edward af Sillén med framgång och succé som regissör och manusförfattare under flera år i Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Men hans debut i Melodifestivalen slutade lika snabbt som den började 2005. Edward var påtänkt som Christer Björkmans efterträdare, men efter några oaktsamma skämt om Pernilla Wahlgren på nätet fick han sparken.

    - Det blev helt svart, jag trodde att min karriär var över, berättar Edward för Carolina Norén.

    Edward af Sillén kom tillbaka till tävlingen 2009 och gjorde succé, nu som manusförfattare och regissör åt programledaren Petra Mede. Edward har också varit hjärnan bakom framgångarna när Sverige arrangerat Eurovision, både 2013 och 2016.

    Nu gör han Eurovision för tredje gången när det arrangeras i Malmö senare i vår med Petra Mede och Malin Åkerman som programledare.

    - Det är faktiskt första gången som det är två tjejer som leder Eurovision. Vi ska försöka fortsätta med den ton som vi satt under tidigare sändningar. När vi nu gör det för tredje gången tror jag att folk har börjat förstå vår humoristiska ton, konstaterar Edward af Sillén och avslutar med orden:

    - Om någon ute i Europa blir upprörd får de väl bli det, det är humor det är inte hela världen!

    /Carolina Norén - programledare och melodifestivalexpert Sveriges Radio P4.

     

     

    Så känns det att inte kunna få barn – Federico García Lorca vet

    Så känns det att inte kunna få barn – Federico García Lorca vet

    På Dramaten spelas just nu Federico García Lorcas pjäs Yerma, en av hans tre så kallade kvinnopjäser. Nina Zanjani gestaltar smärtan i att inte kunna få barn och kritikerna jublar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    P1 Kultur uppmärksammar den spanske poeten och dramatikern Federico García Lorca (1898-1936) vars pjäs ”Yerma” sätts upp på Dramaten i Stockholm.

    Pjäsen handlar om infertilitet och längtan efter barn och är regisserad av den superhyllade belgiska regissören Lisaboa Houbrechts, född 1992. ”Ett av den samtida europeiska teaterns mest spännande namn”, skriver Dramaten i programmet och Cecilia Blomberg har träffat henne.

    Vi pratar också med författaren Lina Wolff som bott länge i Spanien - om Lorcas betydelse för hennes skrivande. Det var nämligen han som satte igång hennes författarskap.

    DÄRFÖR ÖKAR RYSSLAND TRYCKER PÅ SINA FÖRFATTARE

    I Ryssland förföljs inte bara landets oppositionella, utan också en rad välkända författare på grund av sin kritik mot kriget i Ukraina. I veckan utfärdades en arresteringsorder mot bästsäljande författaren Boris Akunin, som förts upp på listan över extremister och terrorister. Kulturredaktionens Fredrik Wadström kommenterar läget.

    HAJPAD DANSK FÖRFATTARE MED SKRIVKRAMP: ASTA OLIVIA NORDENNHOF

    Dessutom handlar det om dansk litteratur. Stjärnskottet Asta Olivia Nordenhof, född 1988, får Kulturredaktionens litteraturkritiker att stråla. Nu kommer hennes nya roman ”Djävulsboken”. Hon påstår att den är del två i en svit på sju böcker. Problemet är bara hennes skrivkramp som slog till redan efter första delen. Anna Tullberg och Lina Kalmteg analyserar hennes projekt och berättar varför de längtat så efter del 2. Just den här trenden med litterära serier tittar vi också lite närmare på. Lina Kalmteg har pratat med Lisa Lindberg, förläggare på Norstedts förlag. 

    OBS-ESSÄN GRÄVER NER SIG: EN TEXT OM JORDBRUK

    ”Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.” Så inleder författaren Maria Küchen onsdagens OBS-essä. En text om att bruka jorden.

     

    Programledare: Cecilia Blomberg
    Producent: Nina Asarnoj

    Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha

    Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha

    Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.

    Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.

    – De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.

    Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.

    – Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.

    Många ukrainska flyktingar i nätverket

    Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.

    – Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.

    Medverkande:

    • Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.

    • Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    • Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Magnus Kjellsson

    Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

    Gräns
    svJanuary 24, 2024

    Tre miljoner svenskar kan få rekordstora hyreshöjningar

    Tre miljoner svenskar kan få rekordstora hyreshöjningar

    Just nu pågår intensiva hyresförhandlingar runt om i landet. Hyresvärdarna vill se rekordstora höjningar men Hyresgästföreningen motsätter sig det. Deras representanter möts i debatt i studion.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Plånboken idag också om att viner nu får innehållsförteckning – men experten Mats-Eric Nilsson är kritisk mot den nya märkningen.

    Greta kritiseras av tysk miljöpartist & bengalkastare kan få hårdare straff – P3 Nyheter med Babs Drougge

    Greta kritiseras av tysk miljöpartist & bengalkastare kan få hårdare straff – P3 Nyheter med Babs Drougge

    Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En högt uppsatt politiker från det tyska regeringspartiet De gröna riktar skarp kritik mot Greta Thunberg, och menar att hon missbrukar klimatkampen för att sprida en ensidig bild av Israel och Palestina-konflikten. Detta samtidigt som Tyskland förbjudit ett vanligt propalestinskt slagord.

    Sen pratar vi om läktarkaoset under guldmatchen mellan Elfsborg och Malmö FF. Matchen fick avbrytas efter att folk kastat in saker på planen och satt igång brandlarmet med raketer, och nu vill regeringen ta i med hårdhandskarna mot bengalkastarna.

    Peter Andersson: ”Det var stort att få jobba med Ingvar Hirdwall”

    Peter Andersson: ”Det var stort att få jobba med Ingvar Hirdwall”

    Skådespelaren Peter Andersson såg Ingvar Hirdwall på scenen i slutet av 60-talet och det gjorde djupt intryck på honom: Han var en mästare på att uttrycka stora tankar och känslor med små medel.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har skådespelaren Peter Andersson valt Ingvar Hirdwall, en skådespelarkollega som betytt mycket för honom. I slutet av 60-talet var han med sin gymnasieklass på Göteborgs stadsteater för att se en av Kent Anderssons samhällskritiska pjäser. Han fångades av Hirdwalls fantastiska skådespelarkonst och försökte därefter att inte missa något av de han gjorde på scen och film. Drygt trettio år spelade de för första gången i samma uppsättning, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren”, hur kändes det att äntligen få arbeta tillsammans?

    Skådespelaren Ingvar Hirdwall var sparsmakad med intervjuer och i Sveriges Radios arkiv finns det tyvärr inte mycket att hämta. I Kulturlivet den här gången hörs därför klipp ur skådespelaren Jakob Hultcrantz Hanssons fina intervju i podden TR-Actor från 2017. Vill du höra hela samtalet, lyssna till exempel här Intervju med skådespelaren Ingvar Hirdwall i TR-Actor

    Skådespelaren Peter Andersson utbildades vid Scenskolan i Göteborg och blev sedan fast anställd på Dramaten 1979. Han har medverkat i en många uppsättningar både på Dramaten och Stockholms stadsteater. Han har haft roller i bland annat pjäser av Lars Norén som ”Och ge oss skuggorna” och ”Personkrets 3:1”, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren” och ”Hemkomsten i regi av Thommy Berggren och nyligen i Alexander Mörk-Eidems ”Morbror Janne”. Hösten 2023 medverkar han i ”Hamlet” regisserad av Sunil Munshi. Han har medverkat i flera tv-produktioner som ”Hammarkullen” och ”Den osannolika mördaren”, men också i ett stort antal filmer, som till exempel Colin Nutleys ”Änglagård”, Björn Runges ”Om jag vänder mig om” och filmatiseringarna av Stieg Larssons Milleniumtrilogi, där han rosades för sin roll som advokat Nils Bjurman.

    Ingvar Hirdwall (1934-2023) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem. Efter att ha arbetat som elektriker i några år, satsade han på skådespeleriet och anställdes på Göteborgs stadsteater, där han under 60-talet bland annat spelade i Kent Anderssons ”Flotten”, ”Sandlådan och ”Hemmet” (tillsammans med Bengt Bratt). På 80-talet arbetade han främst på Stockholms Stadsteater, men också senare som frilansare. Vid sidan om stora teaterroller i pjäser av Strindberg, Ibsen, Pinter och Beckett gjorde Ingvar Hirdwall mycket film och TV. Samarbetet med regissören Lars Molin ledde till många minnesvärda roller, bland annat i ”Kejsaren av Portugallien” och ”Tre kärlekar”. Han blev också mycket folkkär för rollen som grannen - ”ska du ha dig en stänkare” - i hela 46 Beckfilmer.

    Kulturlivets Gunnar Bolin

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

    Diamant Salihu om ”Taelgia”: Som att få en smäll i magen

    Diamant Salihu om ”Taelgia”: Som att få en smäll i magen

    P1 Kultur har sett SVT:s nya serie Taelgia om gängkriminalitet och familjeliv i Södertälje, skapad av Jens Östberg. Att se den är som att få en smäll i magen, säger vår gäst, journalisten Diamant Salihu.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Parallellt med den senaste tidens intensiva nyhetsrapportering om de eskalerande dödsskjutningarna, ges nu också plats för en berättelse i fiktionen om samma värld, med manus och regi av Jens Östberg.

    Platsen är alltså Södertälje och serien rör sig framförallt i den stora gruppen syrianer och assyrier som bor där. Men det är inte bara skjutningar och drogleveranser som tar plats utan även familjeliv med skola och basket och en magnifik bröllopsfest.

    VI MÖTER SANDRA HÜLLER FRÅN GULDPALMSVINNAREN ”FRITT FALL”

    Den tyska skådespelaren Sandra Hüller har ett exceptionellt år bakom sig. Bland annat har hon hyllats för sin roll i franska relationsthrillern ”Fritt fall” som går upp på bio i helgen. Den har beskrivits som en blandning mellan ”Scener ur ett äktenskap” och ett rafflande rättegångsdrama. Och nyligen blev hon vald till ”Årets skådespelerska”, av tidningen ”The Hollywood reporter”.

    I våras vann Fritt fall Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes. Och det var där vår reporter Emma Engström träffade henne.

    NY BIOGRAFI OM ESTRID ERICSON, DESIGNKVINNAN SOM INTRODUCERADE JOSEF FRANK I SVERIGE

    Estrid Ericson är en central gestalt inom svensk design. Redan på 1920-talet skapade hon sin egen syn på inredning där hon kombinerade allt hon gillade. Det blev oftast lysande, sen är hon också känd för sitt nära samarbete med Josef Frank - den österrikiske arkitekten och formgivaren. En lyckad duo förknippad med god svensk smak.

    Nu kommer en omfattande biografi om Estrid Ericson - personen och yrkeskvinnan - och Cecilia Blomberg stämde träff med arkitektur och designkritikern Hedvig Hedqvist som är författare till boken.

    KLASSIKERN OM STRINDBERGS ”ETT DRÖMSPEL”

    Sveriges bästa pjäs nånsin, i alla fall enligt Jenny Teleman: Augusts Strindbergs ”Ett Drömspel” som hade premiär 1907. Om avund, längtan, barndomen hjälplöshet, vuxenlivets surrealism, kärlekens hetta och drömmen att lyfta från alltihop och gömma sig i himlen i stället.

    Och pjäsen har inte mindre än tre premiärer i höst - redan i morgon 23 september både på Folkteatern i Göteborg och på Örebro teater. Och den 9 december landar det outslitliga dramat på Uppsala Stadsteater i ännu en uppsättning.

    Programledare: Cecilia Blomberg
    Producent: Nina Asarnoj

    P1 Kultur
    svSeptember 22, 2023

    Brist på vilda fröer – men vi kan få Sverige att blomma igen

    Brist på vilda fröer – men vi kan få Sverige att blomma igen

    Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.

    Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.

    Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO

    Programledare: Sara Sällström
    sara.sallstrom@sverigesradio.se

    Producent: Björn Gunér
    bjorn.guner@sverigesradio.se

    Kinas taktik för att få mer makt i Sverige

    Kinas taktik för att få mer makt i Sverige

    Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.

    – Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

    Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.

    Kan vara ett säkerhetshot

    Under hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.

    – Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.

    Medverkande:

    • Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

    • Sofia Ledberg, universitetslektor på Försvarshögskolan

    • Gustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina

    • Lars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkter

    • Petra Berggren, reporter på P4 Västernorrland

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun