Logo

    framtidens

    Explore "framtidens" with insightful episodes like "Kommer framtidens plogbilar vara självkörande?", "4/4. Klimatinsikten - Vad vill framtidens klimatforskare? (R)", "Influencers mot coronan, prisad medborgarrättskämpe, framtidens stad efter butiksdöden", "Gensaxen klipper framtidens supermänniska" and "Hur ska vi kommunicera med framtidens människor?" from podcasts like ""Nordegren & Epstein i P1", "Vetenskapsradion På djupet", "Godmorgon världen", "Vetenskapsradion På djupet" and "Nordegren & Epstein i P1"" and more!

    Episodes (87)

    Kommer framtidens plogbilar vara självkörande?

    Kommer framtidens plogbilar vara självkörande?

    Louise har trots tveksamt väglag med snö och is fortsatt cykla till jobbet vilket har fått henne att fundera över snöröjning. Hur snöröjer man på bästa sätt? Är svaret självkörande plogbilar?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För några dagar sen berättade kungaparet att de nu har vaccinerat sig mot Covid-19, något som väckt starka reaktioner både positiva och negativa. Idag har vi bjudit in filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö för att diskutera vaccinationsprioriteringar. Vilka undantag från Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning kan vara etiskt berättigade?

    Louise har tänkt mycket på snöröjning nu när hon trots det tveksamma väglaget cyklar till jobbet. Hur skulle den kunna bli bättre? Skulle självkörande fordon en lösning som kan snöröja när som helst på dygnet? Eller finns det ännu bättre sätt? Vi gästas av snöröjaren Eskil Nordenborg och Viveca Wallqvist, senior forskare som har forskat på självkörande snöröjningsmaskiner.

    Närsyntheten i världen ökar. Vad beror det på? Är möjligt att minska risken för närsynthet hos barn genom omfattande utevistelser? Ögonforskaren Rune Brautaset medverkar för att berätta mer.

    Programledare: Louise Epstein

    Bisittare: Hélène Benno

    Producent: Ulrika Lindqvist

    Research: Julius Bäckman

    4/4. Klimatinsikten - Vad vill framtidens klimatforskare? (R)

    4/4. Klimatinsikten - Vad vill framtidens klimatforskare? (R)

    Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis.

    Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost.

    I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet.

    Programmet är en repris från 4 feb 2020.

    Gensaxen klipper framtidens supermänniska

    Gensaxen klipper framtidens supermänniska

    Det nya enkla sättet att redigera gener kan revolutionera sjukvården, men i framtiden kan den också göra det lättare att göra kosmetiska förändringar på friska människor. Frågan är om vi vill det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Just nu pågår hundratals forskningsprojekt världen runt där man testar Crispr-tekniken på en rad svåra sjukdomar. Men det som i framtiden kan komma att bota diabetes kanske också kan användas för att byta hårfärg eller få större muskler. Ska det bli tillåtet?

    Världens första genetiskt redigerade barn har redan fötts i Kina, forskaren fick ett fängelsestraff.

    Vi pratar med KI-forskaren Fredrik Lanner som använder Crispr för att klippa i generna på mänskliga embryon, idéhistorikern Ingrid Dunér som forskar om vår bild av framtiden och med en av crispr-teknikens skapare, nobelpristagaren Jennifer Doudna.

    Hur ska vi kommunicera med framtidens människor?

    Hur ska vi kommunicera med framtidens människor?

    Östhammars kommun tackade ja till att förvara kärnavfall som kan komma att ligga där i generationer framöver. Kommer informationen som vi lämnar över om avfallet vara begriplig om 100 000 år?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I samband med att Östhammars kommun tackat ja till att förvara kärnavfall diskuterade Thomas och Louise hur informationen om vad som ligger gömt i berggrunden ska föras vidare till framtidens generationer. Vi gästas av SKBs Erik Setzman som arbetat länge med frågan och bland annat tagit hjälp av arkeologer och av Anders Högberg, professor i arkeologi. Vad kan arkeologin bidra med när det gäller att överföra information till framtidens människor?

    Det är välkänt att barn till föräldrar med högre utbildning ofta klarar sig bra i skolan samtidigt finns det en växande grupp unga som trots att deras föräldrar inte studerat vidare ändå lyckas bra i skolan. Vi får besök av Carina Carlhed Ydhag docent i utbildningssociologi som undersökt vad det är som avgör om barn till lågutbildade blir framgångsrika i den svenska skolan.

    Vi får även en kommentar från landsbygdsministern Jennie Nilsson gällande det första coronafallet inom svensk minknäring som konstaterades i Sölvesborg. Hur ska Sverige agera nu?

    Programledare: Louise Epstein

    Bisittare: Thomas Nordegren

    Producent: Niklas Runsten

    Research: Julius Bäckman

    Kommer framtidens odlingar ligga i havet?

    Kommer framtidens odlingar ligga i havet?

    På ett laboratorium utanför Strömstad forskar man nu på om vi i framtiden kommer kunna äga en form av kolonilotter i havet för att odla blåmusslor och tång. Vilken potential har det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Just nu pågår det ett forskningsprojekt om odling i havet på Tjärnö Marina laboratorium utanför Strömstad. Det handlar om hur man ska kunna odla blåmusslor, ostron och alger på ett sätt som påminner om kolonilottens småskalighet. Vilken potential har odling i havet och vad finns att vinna både näringsmässigt och klimatmässigt på att äta mer musslor och tång? Vilken tång är godast? För att hjälpa oss besvara det har vi bjudit in Simon Johansson VD för Kosteralg, Kristian Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi och den passionerade tångentreprenören Linnéa Sjögren.

    Köerna för att få donerad sperma och ägg har nu blivit så långa att region Skåne inte längre kan ta emot kvinnor som är över 38 år. Det har fått Louise att undra hur mycket spermier det skulle behövas för att möta efterfrågan? Hur många fler frivilliga män behövs det och vilken kvalité måste det vara på spermierna för att de ska fungera vid donationer? Vi ringer upp Margareta Kitlinski, sektionschef på Reproduktionsmedicinskt Centrum (RMC) vid Skånes universitetssjukhus.

    Går det att få människor att röra på sig mer utan att göra intrång i människors privatliv och kränka den personliga integriteten. Detta med anledning av att Sveriges nationella samordnare för att främja ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter efterlyst genomtänkta förslag från allmänheten. Vi lyfter fram några förslag på hur detta skulle gå till.

    Programledare: Louise Epstein

    Bisittare: Thomas Nordegren

    Producent: Ulrika Lindqvist

    Research: Julius Bäckman

    Fattigmaten kan bli framtidens proteingröda

    Fattigmaten kan bli framtidens proteingröda

    Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden.

    Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter.

    I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast.

    Vad får vi höra i framtidens poddar?

    Vad får vi höra i framtidens poddar?

    Musikströmningsjätten Spotify storsatsar på podcasts och ljuddrama. Hur ska detta gå till? Hur gör man drama i ljudform? Vi snackar även upp nattens ödesdigra debatt mellan Trump och Biden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Idag kom beskedet att regeringen planerar att lyfta restriktionerna och tillåta upp till 500 personer på publika evenemang. Vi ringer upp Maria Groop Russel, vd för Dramaten för att höra vad hon tycker om att börja öppna upp teatrarna igen. Blir det mingel mellan akterna? Hur kommer biljettförsäljningen fungera?

    Sveriges Radio börjar få allt hårdare konkurrens nu när musikströmningsföretaget Spotify storsatsar på poddar och ljuddrama. Vad beror den här satsningen på? Varför är ljuddrama på populärt idag? Karin Bäckmark, nordisk podcastchef på Spotify gästar idag. Vi får även hit manusförfattaren Alex Haridi som berättar hur man gör radiodrama och vilka utmaningar som finns jämfört med drama på tv.

    Inför nattens avgörande duell mellan president Donald Trump och hans utmanare Joe Biden. Hur förbereder man sig inför en ödesdebatt? Per Schlingman - Nya Moderaternas tidigare strateg kommer hit och berättar. Klädde nån ut sig och agerade som Göran Persson när man sparrade Fredrik Reinfeldt? Övar man på överraskningar och dräpande repliker?

    Programledare: Thomas Nordegren

    Bisittare: Louise Epstein

    Producent: Maria Bertell

    Research: Julius Bäckman

    Ur arkivet: Ren luft och ilskna trafikanter, Modernt att vara gammal & Kurser för framtidens män – Sommarbonus från 1989

    Ur arkivet: Ren luft och ilskna trafikanter, Modernt att vara gammal & Kurser för framtidens män – Sommarbonus från 1989

    Spanarna avsnitt 15 (ur Metropol) 1989-01-20: Jonas Hallberg: Ren luft och ilskna trafikanter eller smutsig luft och trevliga trafikanter. Jacob Dahlin: Modernt att vara gammal. Helena von Zweigbergk: Kurser för framtidens män. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarpodd ur Spanarnas arkiv!

    Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de absolut 25 första programmen ur Metropol från slutet av 80-talet. Redaktör för Spanarnas sommarpoddar är Ronnie Ritterland.

    Ingvar Storm om det 25 första programmen

    Med stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende.

    Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig.

    Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen.

    Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden.
    Premiärtrion (med en tredjedel av panelen var med på telefon (!)

    De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von Zweigbergk

    Så, var så goda. Det var så här det började.

    /Ingvar Storm

    Ingvar Storm - programledare och producent 
    spanarna@sverigesradio.se

    Spanarna
    svJuly 09, 2020

    Framtidens garderob – ska vi äga, hyra, byta eller sälja våra kläder?

    Framtidens garderob – ska vi äga, hyra, byta eller sälja våra kläder?

    Klimatdebatten har fått oss att ifrågasätta hur vi konsumerar mode. Som svar dyker det nu upp koncept för att hyra, byta och låna plagg, något som kan komma att förändra våra framtida garderober.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Från överfulla klädkammare och massiva "walk in closets" ifrågasätts nu hur vi förhåller oss till våra kläder. Det är inte längre självklart att man ska skryta med en stor garderob. Idag är det istället medvetna och hållbara val som är i fokus och begreppet cirkulär ekonomi har hamnat på tapeten. I takt med att urbana modeentusiaster tar miljöfrågan på allt större allvar lanseras också fler nya tjänster som ruckar på våra traditionella sätt att förhålla oss till garderoben.

    I veckans Stil tittar vi närmare på den nischade andrahandsmarknaden som vuxit fram på nätet. Där samlas personer med förkärlek för liknande märken i olika grupper för att köpa eller sälja vidare sina kläder. Vi träffar Ida Malmén som driver en populär Facebookgruppen där privatpersoner kan sälja vidare kläder av ett visst märke, samt Vendela Ragnarsson som nyligen lanserade en ny plattform för second hand-mode.

    Vi tittar också närmare på den växande hyrmarknaden för kläder. Under hösten poppade det upp en rad olika initiativ, även från stora klädkedjor, för att istället för att köpa kläder, hyra dem. Entreprenören Emelie Gustafsson Maistedt lanserade i förra veckan den senaste i raden av hyrtjänsten – en plattform som beskrivs som ett Airbnb för kläder. Vi pratar också med Madlén Fondén, som drivit en kläduthyrningstjänst under fler år. De tror båda att vår syn på ägande är på väg att förändras.

    Vi närmar oss också något som förr var en självklarhet - nämligen att lappa och laga våra plagg. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller har skrivit en bok med just titeln "Lappat och lagat" och hon håller kurser i hur man bäst lagar sina kläder.

    Veckans gäst är Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges Radio. 

    Stil
    svFebruary 21, 2020

    Kulturella smakkombinationer och insekter som framtidens mat

    Kulturella smakkombinationer och insekter som framtidens mat

    Entreprenören Mikko Lähdetie byter nötköttet mot syrsor. Matälskaren och krögaren Aadel Kersh blandar de bästa ingredienserna från sina två världar - Finland och Palestina.   

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Finland är insekter tillåtna som livsmedel och det satsas på att förädla utbudet, men i Sverige ses inte insekter som mat. Entreprenören Mikko Lähdetie säljer syrsor i Finland och kommer till studion för att berätta hur de smakar och hur de kan åtnjutas på allra bästa sätt. Han tror att det är en vanesak och att insekter snart kommer vara en naturlig del av vår moderna kost.

    – Jag tror att insekter är en del av framtidens mat, då vi inte kan äta lika mycket kött som förut, säger Mikko Lähdetie.

    Matälskaren och krögaren Aadel Kersh driver ett kafferosteri och en restaurang på Södermalm i Stockholm. Han har rötter i Finland och Palestina och gillar att experimentera med ingredienser från de båda ländernas matkulturer. Aadel är orädd för nya smakkombinationer och har bland annat testat finsk kaffeost med plommonsylt på pizzan. I Popula delar han med sig av sina egna udda smakblandningar och tipsar om hur vi kan bli bättre på experimentera mera.

    Programledare: 
    Jasmin Lindberg, Julia Wiræus och Erkki Kuronen

    Producent: 
    Julia Wiræus

    Popula – tvåspråkig radio sedan 2014

    Fredag  24 maj kl 20.40 i Sveriges Radio Sisuradio 

    Instagram: SRPopula

    Förstamajmorgon: Ett program om framtidens boende

    Förstamajmorgon: Ett program om framtidens boende

    Hur bor vi om 30 eller 50 år? Hör Sveriges riksarkitekt och två framtidsspanare om vilka generationer som konkurrerar om resurserna, om artificiell intelligens och smarta hem från Marinmuseum i Karlskrona.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är ju lätt att tankarna förs till science fiction med kolonier på Mars, intelligenta robotar eller hela hus gjorda i 3D-skrivare när man tänker framtidens boende.

    Men hur annorlunda blir det när 80% av dagens byggnader finns kvar om 30 år?

    Hör diskussionen i programmet där punkarkitekten Cord Siegel berättar om hur han först byggde ett semesterhus, fortsatte med att stapla radhus ovanpå varandra, och fortsatte med cykelhuset Ohboy i Malmö.

    Du hör också Jonas Anund Vogel som leder projektet Live-in lab på KTH i Stockholm, som startade förra året.

    Det handlar bland annat om en byggnad som kan känna av din puls, eller ett kylskåp som håller koll på bäst före-datum.

    Framtidens matbutik - tatuering, cykelverkstad och ett ställe att hänga

    Framtidens matbutik - tatuering, cykelverkstad och ett ställe att hänga

    Snabbköpet fyller 103 år. Stormarknaderna backar och lokalbutiken går framåt. Så uppfanns kundvagnen! Om matbutikernas historia och om framtiden. "Upplevelserna måste förstärkas", säger ICAs spanare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    • Vi berättar om matbutikernas utveckling.
    • Om det första snabbköpet i USA för 103 år sen, där kunderna själva plockade varorna från hyllorna.
    • Om den första stormarknaden med stora parkeringar för 89 år sen.
    • Om den första kundvagnen för 83 år sen. Som kunderna inte alls var intresserade av...

    Och vi berättar om utvecklingen i Sverige. Första snabbköpet 1941 i Stockholm, och första stormarknaden 1962 utanför Malmö.

    Förr kom nyheterna från USA. Nu händer det framför allt mycket i Asien, t ex i Kina och städer som Shanghai.

    - Butikerna går mot att bli mer en mötesplats, mer en upplevelseplats med inspiration, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på ICA.

    - Om bulkköpen hamnar i e-handeln, behöver vi nya anledningar att gå till butiken. I butiken möter du expertis och får hjälp med att lösa middagen, men du kanske också passar på och gör en tatuering eller lagar din cykel. Eller så sätter du dig ner och hänger lite. Eller träffar en lokal bonde.

    Vi besöker en stormarknad, en av de största och mest lönsamma i landet. En stor fyrkantig köplada som byggts på gammal åkerjord. Intill ligger faktiskt en fallfärdig bondgård. Här har precis öppnats en fiskrestaurang. Är det ett ställe att hänga på?

    - Svensken lagar mindre mat, äter mer ute, säger Ann-Katrin Tottie. Och när man lagar mat så blir det mer och mer amerikansk matlagning, där det mesta redan är gjort och man i princip steker eller värmer och blandar ihop.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io