framtidens

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i Expressen
Kändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats? 

Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson.

• Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice
Tidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa.
När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen. 

Reporter: Therese Rosenvinge. 

• Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam?
Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier?

Reporter: Erik Windolf.

Fick medier eller källorna skulden när Uppdrag granskning tog sin an metoo? Inför politikernas besked om public service. Om tidningarnas strategiskifte från klickjakt till digitala prenumerationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om indirekt skuld när UG granskade mediers metoo-rapportering
Veckan har totalt dominerats av Uppdrag gransknings reportage om anklagelserna mot den tidigare Aftonbladet-journalisten Fredrik Virtanen. Åsikterna om programmet har varit många, recensionerna gett både ris och ros.

Det här är ett rejält giftigt ämne att ta sig an som journalist. Anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från långt bak i tiden är för såväl rättsväsendet som journalistiken närmast omöjliga att gå till botten med.

Uppdrag granskning sa sig vilja granska hur de etablerade medierna agerat i fallet Virtanen. Men i det finns en svårighet som inte minst vi på det här programmet är väl medvetna om.

För när du granskar medier riskerar du också att indirekt skuldbelägga någon annan. Nämligen mediernas källor och riktigheten i källornas uppgifter.

Det här är alltid en svår balansgång och frågan är hur bra Uppdrag granskning klarade av den.

Reporter: Jonna Westin. 


Inriktningen på framtidens public service snart offentliggjort
Förra sommaren kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utreder framtidens public service enats om att skrota licensmodellen, för att framöver istället finansiera public service via en skatt.

Det förslaget blev då offentligt en månad senare och nu i veckan lämnades till slut en helt färdig proposition till riksdagen för beslut efter valet.

Men kommittén har inte avslutat sitt arbete med det. För samma politiker har också haft i uppdrag att utreda en betydligt mer kontroversiell fråga: Vad ska public service i framtiden vara, vilket innehåll ska – och ska inte – produceras och hur ska bolagen regleras?

I den här frågan har inte minst de kommersiella medierna ett stort intresse och genom åren har debatten om public service uppdrag många gånger varit hätsk.

Kommittén andra delbetänkande ska presenteras för Kulturministern om tre veckor, men vi försökte redan i veckan få några ledtrådar om varthän det barkar.

Reporter: Johan Cedersjö. 


Från jakt på klick till jakt på trogna läsare
På kort tid har det nu blivit mer standard än undantag för tidningar att ta betalt på webben. I branschen är det idag tydligt att det är de digitala läsintäkterna som är i centrum när det pratas moderna affärsstrategier och framtid.

Klickbeten i jakt på höga trafiksiffror har bytts mot jakt på lojala digitala prenumeranter där man bygger en långsiktig lojalitet.

Men vad är det som gör att tidningssverige på bred front plötsligt ser så ljust på den framtida läsaraffären? Och är de digitala tidningsläsarna verkligen tillräckligt betalningsvilliga och lojala.

Reporter: Therese Rosenvinge.


Inspiration utan gränser hos SVT Uppsala
Journalister inspireras av varandra. Om någon gör ett spännande inslag, med bra ämne, snygga kameravinklar och fyndiga formuleringar slås många av tanken att det där ska jag också göra, fast i en lokal tappning.

En på branschspråk kallad “hur här”.

Problemet är bara att idag finns det alltid någon som sett både original och kopia.

Reporter: Johan Cedersjö.

Dyra gentester, som påstår sig kunna ge skräddarsydda kost- och motionsråd, finns på marknaden. Vi har frågat experterna om det går att lita på resultaten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ge råd om motion och mediciner, baserat på varje människas gener, är en dröm för många forskare. Det skulle kunna handla om att en patient ordineras konditionsträning, istället för annan träning, just för att personens gener visar att den svarar bra på det.

Kanske kommer kunskapen om våra gener att leda till att några av våra folksjukdomar, i framtiden klassas som flera olika sjukdomar. Häromveckan kom nyheten om att forskare i Lund upptäckt att det finns fem olika diabetestyper, i stället för dagens två. Professor Leif Groop vid Lunds Universitet, berättar om studien.

Gäster: Marju Orho-Melander, professor vid Lunds Universitet, Jennie Ahlgren, fil dr vid Jönköpings Universitet och Mikael Mattsson, medicine doktor i fysiologi.

Ett program om matförpackningars mångtusenåriga historia, om Napoleons betydelse för utvecklingen, om vilken färg som säljer bäst, och om framtidens förpackning som vet hur maten mår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många har en bild av förpackningar som skräp, men idag är de svåra att skippa den, säger Malin Göransson, doktorand på Lunds tekniska högskola som forskar kring förpackningar.

Förpackningar gör att vi inte blir sjuka, skyddar varor mot ljus, och ger oss mindre matsvinn.

– Det kan faktiskt vara sämre för miljön om man minskar på förpackningarna, säger Malin. Då kanske inte varan klarar sig ända fram till konsument och måste slängas.

– Oftast är produkten en större miljöbov är förpackningen.

Christer Byhr har jobbat ett helt yrkesliv som reklamare och formgivit många livsmedelsförpackningar.

– Förpackningen är jätteviktig, säger han. Det görs inte så mycket reklam för matprodukter längre, så det är på hyllan de måste sälja sig. Inom en minut har vi fattat beslut om vad vi ska köpa.

– Bästa matfärgen är rött, säger Christer Byhr och berättar också hur man får nåt att se dyrt och lyxigt ut, eller riktigt billigt.

Materialutvecklingen i historien har styrts av vårt behov av nya matförpackningar. Både glas och papper uppfanns för många tusen år sen som matförpackningar. Den stora förpackningsrevolutionen kom på 1800-talet.

På framtidens förpackningar kommer bästföredatumet ersättas med en uppgift om livsmedlets verkliga kvalitet.

– Vi har sensorer på förpackningarna, berättar Malin Göransson. Ofta håller ju livsmedel längre än vad som står på förpackningen.

– Tänk att du varit borta en helg och kommer hem och tittar i kylen. Då behöver du inte fundera på över vad som måste slängas av det som redan är öppnat. Istället talar förpackningarna om hur matvarorna mår.

När Olle kom till sitt hotell i Spanien så fick han veta att hans rum inte fanns kvar. I stället blev han och sällskapet placerade på ett sämre hotell längre bort. Resan hade bokats via Booking.com men vägen till att få kompensation blev lång och krånglig. Vilka rättigheter har man som resenär när man bokat via en resesajt? Vi synas också årets matbluff, utsedd av organisationen Äkta Vara. Dessutom kan du också höra den tredje och sista delen av vår konsumenthistoriska serie om teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.

Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.

Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 1 november 2017.

Veckans avsnitt handlar om sporter och framtiden. Det kanske kan vara svårt att hitta sin sport bland alla olika sporter som finns? Det kanske behövs nya sporter? I veckans Juniorsporten låter vi fantasin flöda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har du en idé om en ny sport?

I så fall är du varmt välkommen att höra av dig med den till radiosporten@sverigesradio.se

Redaktör: Christian Olsson.

Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker såhär inför julen - även andra alternativ till kött.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt.

Det har lett till omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering.

Även av hälsoskäl är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.

Men vad finns det för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein?

Klotets reporter Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.

Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.

Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

Omställningen från fossila till förnyelsebara energikällor världen över ställer krav på ett effektivt sätt att lagra energin, för att kunna använda den när den behövs som mest. Dalakraft besökte Chalmers i Göteborg och pratade med professor Aleksandar Matic om framtidens batterier och forskningen som pågår i Sverige.

Hur har amorteringskravet påverkat hur vi köper bostad? Så kommer vi betala när kontanterna försvinner. Preppers förbereder sig för en ekonomisk kollaps.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet om unga uppfinnare, klimatavtalet, knubbiga krukväxter och så bjuder vi på glassens kemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför öppna dörren med handen och riskera att smittas av andras bakterier, när vi kan göra det riskfritt och enkelt med foten? "Fottaget" som ersätter handtaget är en av de uppfinningar gjorda av barn och ungdomar som belönades med pris i veckan.

Tidigare uppfinningar som prisats i FinnUpp har fått stort genomslag, där finns både sportflaskan som tack vare hålet på sidan ryms under alla vattenkranar, och konservöppnaren som fungerar både för vänster- och högerhänta. Nu hoppas årets pristagare att deras idéer också ska plockas upp.

Trumps argumentation kring att dra sig ur klimatavtalet synas också i Vetenskapsradions veckomagasin, liksom varför glass är extra intressant för kemister och varför växtgift som inte bör läggas på komposten är tillåtet för att göra krukväxter lagom knubbiga.

Programledare är Lena Nordlund.

Hur har amorteringskravet påverkat hur vi köper bostad? Så kommer vi betala när kontanterna försvinner. Preppers förbereder sig för en ekonomisk kollaps.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt SKL kommer kommunsektorn att gå med stora underskott inom några få år. Motsvarande en skattehöjning på två kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ska dilemmat lösas? Ska skatterna höjas eller finns det andra sätt att bevara välfärden på samma nivå som idag?

En annan stor fråga för kommuner och landsting är den om vinster i välfärden. SKL säger nu att de är för en sådan begränsning.

Kommunforskaren Josefina Syssner ger oss sedan en djupare bild av de utmaningar kommunerna står inför och varför det är svårt med raka besked från en organisation som Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Sedan tittar vi vidare på pensionssystemet och framförallt på frågan om premiepensioner, PPM. I riksdagens pensionsgrupp eftersträvas konsensus, men hur överens är politikerna om våra framtida pensioner. Hör pensionsexperten Mikael Nyman.

Hallå alla smartisar! I veckans Helt Sant får du veta att Grönlandshajen kan bli 400 år gammal och att Zebrafinken lär sig sjunga av sin pappa och så kommer du såklart få skratta en massa också!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi beger oss ut på spaning och undersöker vad som krävs för att operans relevans och kraft ska fortsätta blomstra även i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans gäst Elisabet Ljungar är regissör, som bland annat hyllats för regin i uppsättningen "Blanche och Marie" på Norrlandsoperan - ett operahus där hon numera även innehar befattningen som musikchef.

Det blir ett samtal där vi blickar in i operans framtid, tar upp frågan om mentorskap och Elisabet berättar varför en specifik del ur en opera starkt bidrog till att hon blev regissör.

Vad ska vi ersätta köttet med? Vilka är framtidens klimatsmarta proteiner? Följ med till tävlingen om vår nya mat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häromveckan i Grythyttan var det final i Vinnovas (verket för innovationssystem) tävling för att finna framtidens klimatsmarta protein. 14 prototyper på livsmedel – tillräckligt färdiga för att kunna ätas – presenterades. Framtagna av små företag och stora jättar som Lantmännen och SP.

Det handlar om:
Skyr, en yoghurtliknande produkt, gjord på restprodukter från rapsoljeframställning. Protein på jäst fisk och alger. Svampprotein framställt på vegetabiliska restprodukter - och egentligen används svampen för framställning av etanol, men den går bra att äta också. Korvliknande produkt från vegetariska restprodukter från livsmedelsproduktion. Ärttempe, dvs gula ärtor fermenterade i asiatisk stil (i vanliga fall brukar det ju vara sojabönor). Praliner på mjölmask. Snabbmat gjord på mjölmask. Färs på gråärtor, färs på olika gryn, färs på  syrsor och mjölmask, färs på havreprotein – som det i framtiden också ska kunna odlas muskelceller på. En energibar på blåmusslor och en korv gjord på blåmusslor.
Ädelost på åkerbönor. Och protein från lupiner.

Många produkter med vegetabiliskt protein. Och många produkter med insektsprotein, framför allt gjort på mjölmask. (Ja, det är såna som vi inte vill ha i mjölet därhemma!)

Vad smakar det? Hur framställs det?

Insekter får inte användas som människoföda i Sverige med hänvisning till ett EU-beslut. Men samtidigt är det tillåtet i t ex Nederländerna och Danmark. Hur argumenterar Livsmedelsverket?

Vi besöker också Hans och Elisabeth Visser som odlat insekter i 40 år, som föda till djur. De odlar dem i källaren i sitt hus.
Hans tycker att det är bra att Livsmedelsverket är tveksamma.
– Jag skulle definitivt inte ta i en enda insekt om jag inte vet att de odlats med samma koll som vi har här, säger Hans Visser.

Juryn i tävlingen bestod av: Lina Gebäck, grundare av Linas matkasse, Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova, Tareq Taylor, kock och kokboksförfattare, och Mia Spendrup, vd i hotell- och restaurangbranschen.

Vinnare blev proteiner från lupiner.
– En produkt som smakar bra och har en enorm potential, säger Tareq Taylor.
På andra plats kom klimatsmart svampprotein, på tredje plats en färs gjord på mjölmask och på delad fjärdeplats kom en proteinbar på musselprotein och en proteinpralin gjord på mjölmask.

Följ med till Barcelona där saluhallarna blivit moderna. Och de klarar av att konkurrera med storköpen. Vilken framtid har saluhallar i Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns 39 saluhallar i Barcelona. Och det tar aldrig mer än 10 minuter att promenera till en saluhall.

Barcelona är en modern storstad med 1,5 miljoner invånare. I slutet på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes där många saluhallar, precis som i andra europeiska städer.

På 1980-talet var saluhallarna hotade. De var slitna och hade få handlare. Konkurrensen från supermarketar var stor. Men kommunen bestämde sig för att satsa på saluhallarna. De moderniserades, det byggdes nya kylrum och parkeringar under dem. Och supermarketar byggdes in i saluhallarna, eller placerades alldeles intill. Saluhallar och supermarketar kompletterar varandra. Man ska kunna handla allt på samma ställe.

Idag är 25 av 39 saluhallar moderniserade. Och invånarna i Barcelona använder dem verkligen. De mesta inköpen görs i saluhallar. Och det är inga lyxhallar. Det är t o m så att majoriteten av de som handlar i saluhallar är de som har mindre pengar.

Saluhallarna i Barcelona är inte 1800-talsromantik utan moderna butiker.
Vi besöker ett anatl saluhallar i Barcelona.

Och vi frågar vilken strategi som svenska saluhallar har.

Johan Carlsson, affärsområdeschef på Higab, det kommunala bolag som sköter Göteborgs saluhallar, visar upp Göteborgs Stora Saluhall. Och berättar hur man tar sig an framtiden.

Vi besöker också en nybyggd saluhall på Hisingen, Kville saluhall, grundad av Shamsi Naeimai. Hur vill hon att saluhallen ska fungera?

Kolla också in vår lilla film från saluhallar i Barcelona.

Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lantbruket står för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?

Klotet besöker Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.

– I mitt uppdrag som planetskötare ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske är det dags att introducera kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.

För att klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.

Programledare Marie-Louise Kristola