hade

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1967-1982: Nu täpper vi till de sista hålen i välfärden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1967 – rekordåren i Sverige når sin kulmen. Industrin går på högvarv, du-reformen införs och det enda som skakar socialdemokraterna en aning är att man inte hinner bygga nya bostäder tillräckligt snabbt. 

Men det finns också de som står utanför välfärden. De gamla husen Östergård och Österhus som en gång var mönsterboenden för arbetare har nu förvandlats till slum. Socialarbetaren Bodil Nilsson slår larm: barn och vuxna far väldigt illa i kvarteret. Bodils larm blir upptakten till Östergårdsprojektet, ett unikt socialt projekt där husen rustas upp samtidigt som de som bor i kvarteret ska stärkas och få hjälp. De sista hålen i välfärden ska täppas till.

Andra avsnittet handlar om en hård tid i kvarteret men också om en tid då många upplever en stor och stark gemenskap. Vi möter barnen i kvarteret: Micke och Annette som kämpar tillsammans med sin ensamstående mamma, Susanne och Catharina som växer upp med missbrukande föräldrar.

Vi möter också Inga och Anna som är med och driver Östergårds kvartersförening och den socialdemokratiske politikern Nils Yngvesson. Bägge sidor hävdar med bestämdhet att det var deras engagemang som gjorde att Östergård räddades från rivning i slutet av 70-talet.

Medverkande i programmet: Catharina Stuhre, Susanne Ekstrand, Mikael Åkesson, Annette Ahlgren, Mona Anderberg, Bodil Nilsson, Gunnel Andersson, Nils Yngvesson, Anna Karlsson, Inga Sandström, Robert Hjalmarsson och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar

Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.org

Avsnitt 3, "Vi på gården och de på andra sidan gatan"

Kvarteret produceras av Umami Produktion

Programledare och producent: Fredrik Pålsson

I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg

Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson

Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar

Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Jean är van att lyckas med det han bestämmer sig för, så när hans stora dröm i livet går i kras rasar hela hans värld. Han börjar med droger och blir fast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-På ytan ser allt ut att fungera, säger Jean. Jag sköter mitt jobb och verkar må bra. Det är bara de närmsta som vet vad som egentligen pågår. 

Jean kom till Sverige för tio år sen. Hans familj är kvar i Iran och Jeans mål har hela tiden varit att hjälpa dem att komma efter. För två år sen lyckades han. De kom hit, men trivdes inte alls i Sverige utan bestämde sig för att flytta hem igen.
- Jag kände mig så värdelös, berättar Jean. Jag hade misslyckats med mitt livs största uppgift, att återförena min familj.

Drogerna blev det enda som hjälpte Jean att slippa känna. Men nu är allt förändrat. För en kort tid sen blev han pappa och han inser att måste bli av med sitt beroende. Men hur?

Den 31 mars i år var den sista arbetsdagen för de flesta av de anställda på Sveriges största livsmedelsindustri, Findus i Bjuv. Hur kunde det gå så illa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Findus lades ned fem månader efter att fabriken köpts av riskkapitalbolaget Nomad Foods. Detta trots att industrin var lönsam. Och trots att det nyligen investerats 700 miljoner i ett nytt fryslager vid fabriken och åtskilliga miljoner i en ny produktionslinje.  

Hur kunde det gå så illa? Det kan journalisten Åke Pettersson, som själv växt upp med Findus, inte fatta. Därför har han begett sig till barndomens Bjuv för att söka svaren.

Reporter/Producent: Åke Pettersson

Ljudmix: Thobias Ericsson

Kan det någonsin kännas HELT rätt att skaffa barn? Och hur hade du gjort om du fick en miljon och skulle överraska dina vänner? Panelen med Alice, Ebba, Louise och Wilma diskuterar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När italienaren Elio Fiorucci skapade sitt märke Fiorucci för 50 år sedan hade han en idé om att öppna modebutiker som skulle ge kunderna något mer upplevelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Märket grundades 1967, men det var i mitten av 70-talet som det tog fart. Det var då som dess butiker fick rykte om sig att vara någonting alldeles extra. Framför allt den som öppnades i New på 59:e gatan, nära varuhuset Bloomingdale’s, 1976. Den kom att kallas för ”ett dagsöppet studio 54”.

För i likhet med det topptrendiga diskoteket, var det i Fiorucci-butiken som alla som var något – och på väg att bli något inom populärkulturen – hängde på dagarna, och inte bara för att shoppa kläder.

Madonna gjorde där sin första spelning. Konstnärer som Keith Haring och Kenny Scharf ställde ut sina målningar. Författaren Truman Capote signerade böcker i butiken. Grundaren av tidningen i-D, Terry Jones, var butikens Art Director. Modeillustratören Antonio Lopez stajlade skyltfönstren, och den blivande modeskaparen Marc Jacobs drog som 15-åring med sig sin älskade farmor till butiken för att storögt titta på kunderna, och butikspersonalen som var uppklädd till tänderna i discoglittrande utstyrslar.

Förbipasserande på gatan tappade hakorna när de dansade i fönstren, klädda i overaller av lack, glittriga cowboyboots och med svart läppstift. Och då är det den manliga personalen vi pratar om. Men alla som var där gjorde så gott de kunde för att understryka det speciella med Fiorucci.

Långt före Colette i Paris, Dover Street Market i London och 10 Corso Como i Milano – och allmänt snackande om ”konceptbutiker” inom modet – blandade Fiorucci mode, musik, skönhetsprodukter, små pryttlar – som nyckelringar, vykort, pennor och muggar– och happenings. I en av butikerna i Italien fanns till och med en snabbmatsrestaurang, redan 1974.

Det var ett lekfullt koncept som kom att prägla både samtiden, och framtiden – och det ligger inte minst i tiden nu, då ”upplevelser” är ett ord som allt oftare förekommer när man pratar om hur modebutiker ska utformas för dagens alltmer krävande kunder.

I veckans program tar vi en närmare titt på en av Fioruccis återkommande symboler – körsbäret. Ett bär som traditionellt har symboliserat paradiset och odödlighet, men som med tiden fått en allt mer tvetydig innebörd. Vi undersöker också vitsen med färdigslitna jeans med hål i. Och så pratar vi med designern Vivianne Tvilling som startade sin första egna klädbutik i Stockholm 1968 när hon var 18 år gammal. Sedan 1980-talet bor hon i New York och även där har hon drivit egen butik i många år. Snart firar hon 50 år i butiksbranschen.

Veckans gäst är Jörgen Andersson, konsult och rådgivare i modebranschen.

18-åriga Sanna dog av en ovanlig sjukdom Addison eller binjurebarksvikt. Diagnosen går att behandla men Sannas provsvar glömdes bort och hon uppmanades äta isglass istället för att åka till akuten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Daniel Värjö
Producent: Andreas Lindahl
kaliber@sverigesradio.se

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor.

Vill du fördjupa dig i den parallella världen av droger kan du göra det på vår sajt Droger 24-7.

Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.

Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award.

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Den parallella svarta ekonomin tar paus vare sig för dödsfall eller polistillslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med in i en langares vardag på sverigesradio.se/droger247.

Ekots reporter Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.

Det här reportaget sändes i Tendens i P1.

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.

Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.

I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. 

Dokumentären är gjort av Ingela Hofsten.

Försvars- och säkerhetsfrågor tillsammans med handelsavtalen och klimatpolitiken är de viktigaste frågorna för EU, när USA nu har valt Donald Trump till president.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Inger Arenander, Washingtonkorrespondent
Susanne Palme, EU-reporter
Thella Johnson, Helsingforskorrespondent
Ci Holmgren, Programledare

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.

Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.

I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.

I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. Allt varvat med hennes låtar. 

Programmen är gjorda av Ingela Hofsten, frilansjournalist.

Under 00-talet var Tiger Lou ett av våra största indieband och turnerade världen över. Och nu är de tillbaka! Vi passar på att träffa frontmannen Rasmus Kellerman och gå igenom hela hans karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör en lång och närgående intervju om musiken och karriären, om hur Tiger Lou startade och varför de sedan tog en paus, om hur det är att göra musik tillsammans med sin fru och om soloprojekt.

Moa Johansson går i en klass där alla använder rullstol. Hon säger att hon inte vet någonting om de andra eleverna i skolan som inte är rörelsehindrade. Men hon är ändå glad att gå på Riksgymnasiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. När vi träffar Moa Johansson går hon i ettan i en klass med bara sex elever. 

– Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem.

Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne.

- "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det.

Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping.

– Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen.

Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Bella har ett problem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon och hennes kille har varit ihop i två år och har det bra ihop, men för ett tag sedan fick de båda känslor på annat håll. Båda avslutade sina flirtar innan det hann gå till otrohet, och efteråt har de pratat igenom det som hände.
Bella kan dock inte släppa det som hänt, och är svartsjuk på tjejen hennes kille hade känslor för. Vad ska hon göra?

Per Gessle är en av Sveriges mest hyllade låtskrivare, men han önskar att han hade skrivit några låtar till. I premiärprogrammet listar han de nio låtar som ger honom mest gåshud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blir en topplista som spänner över flera decennier och bland annat innehåller en oväntad klassiker. ”En till synes enkel låt, men för att kunna skriva den krävs en musikalitet jag helt enkelt inte har.”

Vi möter artisten Hans Caldaras och författaren Majgull Axelsson. Första programmet av fem av Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 14 november är det premiär för den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie ”Romer och musik” i P2:s Musikmagasinet. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv.

   -Vi möter romska artister och musiker som härstammar från romer, både svenska och från andra läder. I de fem programmen hör vi mycket vacker musik av romska musiker. Vi får fakta om romers ursprung och vandringar, om språken och om den diskriminering och de umbäranden som romer har tvingats utstå. Vi möter även författare och sakkunniga i romska frågor, säger Birgitta Tollan.

   Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag.

-Varje program inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern Žarko Jovanović. Många artister har spelat in den.

   Flera internationellt kända och även mycket ”svenska” artister, som t ex Calle Jularbo, är romer och resandefolk. De första säkra nedskrivna uppgifterna om romer i Sverige är från 1512. Romer var förbjudna att invandra till Sverige mellan 1914 - 1954. De som fanns i Sverige tvingades bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. De drabbades av tvångssteriliseringar och barnen tvångsomhändertogs. Rätt till skolgång och rätt till en fast bostad fick romer i Sverige först 1959. Inte förrän år 2000 blev romer en etnisk folkgrupp. Romer är alltså en av Sveriges officiella minoriteter och sedan 2005 räknas resandefolken i Sverige till romerna.

I det första programmet den 14 november medverkar sångaren och författaren Hans Calderas, som 1972 var den allra första någonsin som gav ut en grammofonplatta i Sverige på språket romanes. Romané Djila är titeln. Författaren Majgull Axelsson skrev boken Jag heter inte Miriam om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer.

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.



Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.



Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.



Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

- Det vackraste som finns är kärleksbudskapet, men jag kan inte följa auktoriteter som säger vad sanningen är, för det vet ingen, säger Helena Bergström - urkraften som kan få grejer att börja rulla utan att behöva skydda sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om den förbannade oron som smittar av sig. Mark kommer för sent från USA, men är pigg trots att mannen i sätet bredvid på planet gjorde resan gasfylld.

Kan vi vänta in döden, bestämma själv vilket andetag som blir det sista?

Det blir också euforiskt. Friden på scenen och på hästryggen.

Vi ringer till pilgrimsprästen Karin Sanell för att höra mer om hennes arbete med själavård till häst.

Upp i sadeln, vi är med dig.

Det är stora diskussioner på nätet efter New York Times fråga om man hade valt att döda Hitler, om man kunde alltså. Men hur stor påverkan har en individ på historien? Är konversationen meningslös?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tar ett näst sista kämpatag och kör en omgång Nyhetsstuds! Där vi reagerar över tillfällen då man får uppleva något man VERKLIGEN inte väntat sig. En som vet mycket om det är Sverker Olofsson!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 11, 2015. Staffan Dopping, Jenny Strömstedt och Svante Weyler tar upp jakten på poängen tillsammans med programledare Nina Allergren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens tävlande: 

Staffan Dopping, kommunikatör. 

Minns bäst: När Kent Finell i Gomorron 1969 (eller var det -70?) avbröt musiken och lämnade över till Bo Holmström som berättade om missödet på Apollo 13. De kunde ha dött i rymden. 

Jenny Strömstedt, journalist. 

Minns bäst: Det första stora nyhetsminnet var Olof Palmes död. Jag var tretton år och hade just blivit hemskickad från ett volleybolläger på Bosön med hela gruppen för att vi härjade för mycket. Sen när budet om mordet kom blev det barnsliga tonårsperspektivet plötsligt så förskjutet.

Svante Weyler, förläggare. 

Minns bäst: Doften av min mammas parfym när hon gjorde sig fin.

Programmet produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på bastaminnet@sverigesradio.se 

Producent: David Rune