rehabilitering

Der er vanlig å dele inn en kreftbehandling i utredning, diagnose, behandling og rehabilitering. Geir Arne som til daglig jobber som overlege og ved Akershus Universitetssykehus, ønsker at vi skal endre måten vi ser på dette forløpet. Ved å allerede ved diagnosetidspunkt sette inn tiltak for læring- og mestring, ernæring og trening, vil pasientene oppleve å få en mer helhetlig oppfølging. En oppfølging som også fortsetter etter at behandlingen er avsluttet, frem til at du som pasient føler at du mester din hverdag. Vi trenger flere leger som Geir Arne, denne samtalen gir håp for fremtiden!

---

Hvis du liker denne podcasten setter vi stor pris på om du deler den med venner og bekjente.

Vil du få en ny episode fra Kreftkompasset annenhver uke? Trykk på "Følg" i din podcast app.

Vil du vite mer om oss i Kreftkompasset og følge med på hva vi gjør? Meld deg på vårt nyhetsbrev her.

Av og til møter vi personer som har et stort engasjement for de som er behandlet for kreft, enten de lever med sin sykdom eller er kreftfrie. Elisabeth er absolutt en av dem. Her får du møte en kunnskapsrik og varm kreftsykepleier som brenner for kreftrehabilitering. Vi snakker om hvordan de jobber på CatoSenteret og om boken «Boka mi» som alle brukere får her. Du får også høre om noen av de verktøyene de lærer ut, hvem som kan søke om rehabiliteringsopphold og hva man kan forvente av et opphold på CatoSenteret. Lytt og bli inspirert av en fantastisk kreftsykepleier!

Vi i Kreftkompasset ønsker deg en fortsatt herlig august måned!

Klem Lotta, Ida, Vibeke og Gyri

Liker du denne episoden, gå gjerne inn på vår nettside og se om du finner flere episoder som passer for deg.

Vil du få en ny episode fra Kreftkompasset annenhver uke? Trykk på "Følg" i din podcast app.

Vil du vite mer om oss i Kreftkompasset og følge med på hva vi gjør? Meld deg på vårt nyhetsbrev her.

Frode Skanke er overlege ved Unicare Røros og har jobbet med rehabilitering av kreftpasienter i mange år. Han forteller hvorfor det er viktig at han som lege har god tid til samtaler, sånn at pasientene kan fortelle sine historier. Vi snakker om hva som kan være årsaken til fatigue/utmattelse, hvorfor aksept er viktig og det å se muligheter i livet etter behandlingen. Og hvor viktig det er at helsevesenet får mer ressurser for å ta seg av de som opplever seneffekter. Her får dere møte en meget engasjert lege som brenner for kreftrehabilitering!

Vi beklager noe redusert lyd på denne episoden.

Vi i Kreftkompasset ønsker deg en fortsatt herlig sommer!

Klem Lotta, Ida, Vibeke og Gyri

Liker du denne episoden, gå gjerne inn på vår nettside og se om du finner flere episoder som passer for deg.

Vil du få en ny episode fra Kreftkompasset annenhver uke? Trykk på "Følg" i din podcast app.

Vil du vite mer om oss i Kreftkompasset og følge med på hva vi gjør? Meld deg på vårt nyhetsbrev her.

Eftervård - Rehabilitering post partum! Dagens gäst i MHV-podden är Emma Regberg, Leg. fysioterapeut, specialist inom obstetrik, gynekologi, urologi. Har skrivit boken Gravidkraft som handlar om träning under graviditet, arbetar kliniskt inom öppenvård, undervisar på KI, inom olika mödravårdsprojekt och utbildar fysioterapeuter och barnmorskor i ämnet. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Eftervård - Rehabilitering post partum. Dagens gäst i MHV-podden är Emma Regberg, Leg. fysioterapeut, specialist inom obstetrik, gynekologi, urologi. Har skrivit boken Gravidkraft som handlar om träning under graviditet, arbetar klinikst inom öppenvård, undervisar på KI, inom olika mödravårdsprojekt och utbildar fysioterapeuter och barnmorskor i ämnet. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Siste episode! (I hvertfall i denne omgang) Vi snakker med Tom og Ernest om å miste synet i voksen alder eller i ungdomsårene. Hvordan takler man den nye hverdagen? Hva gjør det med psyken? Og får man noe hjelp i det hele tatt? Kjenner du noen som trenger å høre denne episoden blir vi kjempeglade hvis du deler den videre!

Omtanken är en podcast av Stockholms Sjukhem där våra medarbetare delar med sig av sina kunskaper så att fler kan ge en ännu bättre vård och omsorg. Dagens avsnitt gästas av fysioterapeuten Nanna Forsmarker, som var med och öppnade upp en avdelning för rehabilitering av COVID-19 på Stockholms Sjukhem.

Nanna går igenom hur rehabiliteringen av covid-19-patienter som tidigare legat i respirator går till. Och hur ska man tänka om man tror att man haft covid och fortfarande inte mår helt bra? Nanna ger många tips till vårdpersonal som kommer i kontakt med patientgruppen. Vi får även svar på hur det känns att jobba under en pandemi och vilka tankar det har väckt.

Programledare: Mariana Lind, kommunikatör Stockholms Sjukhem
Producent & Klippning: Alexandra Lindmark, Camelonta
Signaturmelodi: Comprehension - Frank Jonsson

Acko Ankarberg Johansson utnämndes för ett år sedan till ordförande för riksdagens socialutskott, som hanterar för oss alla viktiga frågor inom hälso- och sjukvård och vår välfärd. För ett år sedan fick hon dessvärre ofrivillig insyn i vården, när hon inom loppet av en vecka fick två stroke. Men tack vare professionell vård och rehabilitering av riktiga stroketeam var hon redan tillbaka i riksdagsjobbet efter bara några månader. Hon lyfter, precis som Neuros medlemmar i Neurorapporten 2019, att rehabiliteringen är viktig för individens framtid.

Då och då hörs riksdagsledamoten Acko Ankarberg Johanssons småländska dialekt i TV och radio när hon svarar på medias frågor. Hon har många års erfarenhet av politiskt arbete både på riksplan och dessförinnan i sin uppväxtkommun Jönköping.

Hennes gång är åter stabil när hon vant rör sig uppåt i Riksdagshusets vindlande korridorer i huvudstaden. Utåt märker man inte att hon haft två stroke, hjärninfarkter i höstas och dessutom några TIA-attacker under våren. Men inombords kämpar hon för att hantera de växlande situationer hon hamnar i och alla möten med människor.

– Jag har nu också diagnosticerats med hjärntrötthet och det innebär att jag har behövt hjälp med rehabilitering för att klara ut livet, säger Acko Ankarberg Johansson. Två dagar i veckan har hon varit dagpatient på Rehabmedicinska kliniken vid Ryhovs sjukhus under en period.

– Det har hjälpt mig ofantligt mycket! Arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och läkare har tillsammans gett mig verktyg för att klara hjärntröttheten på ett uthärdligt sätt. Mitt liv innebär idag många kognitiva begränsningar jämfört med tidigare men tack vare de rehabmedicinska insatserna har jag fått strategier som hjälper mig varje dag, säger Acko.

Mer om förbundets Neuros arbete och för att bli medlem och bidra till den neurologiska forskningen: www.neuro.se

Det här är en episod av Neuropodden, en podcast om att leva med en neurologisk diagnos, i det här fallet stroke. Producent Håkan Sjunnesson, Neuro

Läs artikeln på: https://neuro.se/artiklar/diagnos/riksdagsledamot-trots-stroke/

I denne episode af Smerteuniverset taler Simon med Frederik om hvordan hans lovende karriere var ved at ende, før den overhovedet kom igang, da han blev gradvist mere og mere begrænset af knæsmerter.
Eftersom smerterne blev kaldt for en "overbelastningsskade grundet plica", kom han ind i en negativ spiral med smerter efterfulgt af nedsat træningsmængde og aflastning hver gang han prøvede at træne.
Hans rehabilitering med Simon gav ham en øget forståelse af sine smerter og han fik gradvist sit funktionsniveau tilbage, kom tilbage på cyklen og er i dag på vej mod OL i Tokyo med banelandsholdet.

Dagens interview handler om:

• Frederiks historie med smerter, frustrationer, forskellige behandlingsformer og gradvist dalende træning og funktionsniveau.
• Hans møde med Smertevidenskab og Simon Kirkegaard og en øget forståelse af smerter.
• Hvordan han fik kontrollen over sin egen rehabilitering undervejs og styrede selv sin proces.
• Hans vej tilbage til cykelsporten og genoptagelsen af karrieren og vejen mod nye mål.
• Hvad Frederik ønsker alle burde vide om smerter

Vi håber du vil nyde denne episode.

Læs også denne artikel fra Fyens.dk om Frederiks ”mystiske skade”

Velkommen til Smerteuniverset Episode 1 - Alt om rygsmerter

Simon Kirkegaard fra Smertevidenskab.dk byder PhD Pernille Frederiksen indenfor i Smerteuniverset, til en snak om rygsmerter samt hendes egen forskning på området. Der stilles skarpt på den viden, vi på nuværende tidspunkt har om rygsmerter. Den gængse samfundsmæssige og sundhedsfaglige opfattelse af rygsmerter belyses og de problematikker som hører hertil. Det understreges at smerter sjældent er så simple som de kan forekomme at være.

Hovedbudskaber

• Dårlig sammenhæng mellem scanningsfund og smerter
• De fleste rygsmerter har en god prognose
• Intense rygsmerter er ikke nødvendigvis tegn på alvorlig tilstande i ryggen
• Ryggen er stærk og robust
• Rygsmerter påvirkes af mange forskellige faktorer udover kropslige. Eksempelvis kan tidligere erfaringer, overbevisninger og forventninger spille en stor rolle 
• Fysisk aktivitet/bevægelse er hensigtsmæssigt i de rette doser selvom man har smerter
• Gode råd til håndtering og rehabilitering af rygsmerter

Simon og Pernille taler om hvordan mødet med sundhedsvæsenet nogle gange kan skabe unødvendige bekymringer omkring almindelige, kortvarige rygsmerter og hvordan disse bekymringer potentielt kan bidrage til at smerterne vedvarer i længere tid. De taler om udviklingen af kroniske smerter og de faktorer som kan øge risikoen og kommer med forslag til hvordan behandlingssystemet kan gøre det endnu bedre. 

Diskusprolaps er almindeligt forstået som en årsag til rygsmerter men Simon og Pernille forklarer hvorfor denne tilstand ikke altid kan forklare hvorfor en person har ondt i ryggen samt belyser hvorfor tilstanden har en god prognose.

Til slut fortæller Pernille om sit PhD projekt hvor 2 x 1 times information omkring rygsmerter øgede chancerne væsentligt for at deltagerne tog på arbejde på trods af rygsmerter. Pernille giver derudover sit forslag til hvilken viden, der vil være mest værdifuld at gøre tilgængelig og forståelig for alle - fagpersoner som lægmænd.

Pernille Frederiksens kontaktinformationer:

LinkedIn profil og mail.

Her finder du links til de studier som omtales i denne episode:

Jacobs 1996 - Effects of culture on back pain in Australian aboriginals

O’sullivan et al. 2013 - Disabling chronic low back pain as an iatrogenic disorder: a qualitative study in Aboriginal Australians

Watson et al. 2018 - High-Intensity Resistance and Impact Training Improves Bone Mineral Density and Physical Function in Postmenopausal Women With Osteopenia and Osteoporosis: The LIFTMOR Randomized Controlled Trial.

O’sullivan et al. 2018 - Is it time to reframe how we care for people with non-traumatic musculoskeletal pain?

Bigos et al. 1992 - A longitudinal, prospective study of industrial back injury reporting

Frederiksen et al. 2017 - Can group-based reassuring information alter low back pain behavior? A cluster-randomized controlled trial

I detta avsnitt berättar Maria om uppkomsten till nutidshäxan.

(Avsnitt 2 av 3) Jessica Mann, utbildad instruktör och hundbeteendeanalytiker som är aktuell med boken ”Blygerhundar - så gör du din hund till en superhjälte”, gästar #VårBästaVän för att ge konkreta tips på hur du stärker din hunds självförtroende, oavsett om du har en blygerhund eller bara vill stärka din hund. ”Blygerhundar - så gör du din hund till en superhjälte”

Jessica menar att det är hjärtskärande med rädda hundar. Att se sin bästa vän vilja fly eller slåss, att ständigt få förklara för omgivningen varför hunden gör som den gör, varför den inte vill hälsa och hela tiden ta hänsyn till hundens speciella behov i alla situationer är hårt arbete.

Som vanligt så är VBV gratis att lyssna på men inte att göra.
Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

123 267 77 63

Om du vill stötta på ett annat sätt så uppskattar jag om du skulle kunna betygssätta och recensera VBV i din poddapp!

Podden görs av produktionsbolaget Vår Bästa Vän AB och programledare är Gurgîn Bakircioglu.
www.gurgin.se

Illustratör: Ida Arsine Bellarian
Instagram.com/@goldfishbellarian
www.bellarian.com

Ett dussin personer rör sig rytmiskt och vågformigt över golvet på Folkuniversitetets och Balettakademiens Neurodans. Den gemensamma nämnaren är att alla i danstruppen har neurologiska symtom, med olika grad av neuropatisk smärta och olika muskler som inte längre riktigt lyder viljan. Några är rullstolsanvändare och i vissa övningar sitter alla ner. I nästa övning rör sig alla framåt som en danstrupp och av deltagarnas utstrålning att döma är detta en riktig energigivare.  

Solen lyser in genom den vackra danssalens höga fönster och på det stora solvarma trägolvet rör sig människor koncentrerat och graciöst. Nyss var det en rytmisk poplåt men nu strömmar klassisk musik ur högtalarna här på neurodansen. Det är både stående och sittande människor, med olika neurologiska diagnoser, som här kan dansa utifrån sin egen förmåga. Allt under ledning av danspedagogerna Åsa N. Åström och Jennifer Johannesson från Balettakademien, som turas om att instruera gruppen. Dansövningarna varierar mycket och det byggs kroppspyramider, man skickar kroppsbudskap till varandra och rör sig över salsgolvet i formationer. Danspedagogernas filosofi är att dansen utvecklar hjärnan och kroppens motorik, samtidigt som personerna bygger självförtroende och ökar sin livsglädje. En perfekt modell för personer med olika neurologiska diagnoser, där muskler inte längre fungerar som man var van vid.

En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden

Bli medlem, ge en gåva och följ det arbete Neuro (Neuroförbundet) gör för att neurologisk rehabilitering och forskning ska vara en självklarhet.  www.neuro.se

Den 28 mars 2018 presenterade Socialstyrelsen de reviderade nationella riktlinjerna för strokevården. Och en av de få patientorganisationernas representanter som deltagit i prioriteringsarbetet av vårdinsatser är Roger Lindahl i patientorganisationen Neuro (Neuroförbundet). I den här Neuropoddintervjun får du veta det viktigaste innehållet i riktlinjerna ur ett patientperspektiv. Roger ger dig också argument för vad du kan begära av den vårdpersonal du möter.

En snabbt insatt intensiv och också långvarig rehabilitering är avgörande för att återupprätta förlorade kroppsfunktioner efter en stroke, en hjärnblödning eller en blodpropp i hjärnan.

Att kunna upprätthålla en god munhygien och sväljfunktion är några av de nya prioriteringar som förts in i de nationella riktlinjerna för vården av strokepatienter. Liksom att behandla afasi och depressioner med högre kvalitet. Snabba sjukhustransporter har en hög prioritet liksom att med hjälp av så kallad trombektomi plocka ut stora blodproppar, innan de orsakar skada i hjärnan.

Den här Neuropodden är producerad av Håkan Sjunnesson för NeuroMedia. Läs mer om strokevården på www.neuro.se

  ----------------------

Så ser du om någon har drabbats av stroke

För att rätt vård ska kunna ges, måste sjukvården alarmeras så fort som möjligt när någon drabbas av stroke. Det kan vi alla gemensamt hjälpa till att vara förberedda för att göra, med hjälp av kunskaper om AKUT-testet.

Ansikte

Den del av hjärnan som styr motoriken i ansiktet är ofta påverkat av en stroke. Genom att be en person le går det att avslöja om båda sidorna hänger med. Om ena sidan är slapp även när personen ler, tyder det på stroke. Hög tid att ringa SOS Alarm – 112.

Kroppsdel

Genom att be en person att sträcka båda armarna rakt fram kan också den för stroke så vanliga sidoförlamningen lätt upptäckas. Om ena armen faller är risken för stroke uppenbar.

Uttal

Talsvårigheter är mycket vanliga vid stroke. Be personen som är drabbad av ett anfall att upprepa en enkel mening. Om personen ifråga misslyckas, handlar tillståndet om ett pågående stroke- alternativt TIA-anfall.

Tid

Tiden i AKUT-testet handlar om att agera direkt. Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att alarmera och ringa efter ambulans.

Eva Bodfäldt svarar på lyssnarfrågor och Maria Hedqvist möter Stefan Rosén, en av Sveriges främsta experter på hundrehabilitering, för att samtala om hur en hund kan återfå funktion och styrka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige ligger i framkant på rehabilitering. Vi fortsätter att följa rehabiliteringen av programledaren Maria Hedqvists staffordshire bullterriertik Cuba som brutit en del av lårbenshalsen som orsakat en fraktur mellan höftledskulan och höftledskammen. Hur påverkar detta en växande hund? 

- Man bör inte på egen hand försöka åtgärda problem eller besvär som en hund uppvisar, sök istället professionell hjälp. Man måste göra rätt från början för ett så bra resultat som möjligt, menar Stefan Rosén.

Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor och hjälper bland annat Amanda vars hund inte gillar kloklippningen efter att hon råkat klippa i pulpan. 
- I det här fallet rekommenderar jag att hon går tillbaka till kloklippningens grundträning. Hundar är olika känsliga och man kommer att råka klippa i pulpan, då måste man vara snabb med att ge en stor belöning och direkt efter det ta ett par steg tillbaka i träningen och bara hålla i klon, menar Eva Bodfäldt.