Logo

    samma

    Explore "samma" with insightful episodes like "Inflationen: Upp och ner på samma gång", "Inflationen: Upp och ner på samma gång", "Döden och kapitalet sitter på samma fat", "Handslaget har inte samma makt här: Mia Odabas, Jerusalem" and "185. Har Erik Galli och SD-Tobbe samma highlighter?" from podcasts like ""Ekonomiekot Extra", "Ekonomiekot", "OBS", "Utrikeskrönikan" and "P3 Klubben"" and more!

    Episodes (56)

    Döden och kapitalet sitter på samma fat

    Döden och kapitalet sitter på samma fat

    Blommor, frukt och förgänglighet. När stillebenmåleriet växer fram i Europa tycks döden ständigt närvarande. Valerie Kyeyune Backström reflekterar över ett måleri som tar åskådaren i besittning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Att titta på en tavla är att titta på döden: som i döda ting, döda scener. I stilleben-genren, som växte fram självständigt under 1500-talet, och på sidan av det mer ansedda historiemåleriet, är det särskilt påtagligt. Bland plutande plommon och vaser varsamt komponerade, hittas den i form av förruttnelse, flugor, mörka fläckar. Döden kommer som en smygande gäst i uppställningens prakt.

    En hel undergenre av stilleben-måleriet, VANITAS, är tillägnad denna uppgift: att påminna om vår förgänglighet. Att förkasta den materiella världen. Ett maskhål påminner om annalkande förfall, en dödskalle eller ett vissnat blomblad som segnar ner från skaftet, för evigt fryst i denna rörelse, i detta fall, fungerar som en uppfordran. Allt fast ska förflyktigas. ”Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren” .

    Kanske kan man kalla detta ett måleri över dubbelt döda ting - Döda som i avbildningar av det icke-mänskliga, döda som i en påminnelse om vad som snart ska ske med betraktaren. Trots att måleriet saknar mänskliga motiv är det i själva frånvaron mänskligheten gör sig påmind; kompositionerna är alla sublima uppvisningar av den mänskliga handens förmåga.

    Men det är inte bara avbildade objekt som handen skapat. I sin bok ”Tingens poesi. Liv och död i Europeiskt stillebenmåleri 1600-1900” påminner professorn i konstvetenskap Görel Cavalli-Björkman om närheten mellan bild och ord, målning och dikt.

    Ibland som interfolierad text direkt i målningen, ibland i själva målningens språk, men likväl som ett frändskap, en ständig korsbefruktning: ”Stilleben liknar dikter där målaren med sina omsorgsfulla arrangemang vill spegla många nyanser av verkligheten”[i] skriver Cavalli-Björkman.

    Men om målningen kan vara poesi, kanske poesin kan vara ett vanitasmåleri?

    I Judith Kiros diktsamling ”Det röda är det gränslösa” återkommer ruttnande frukter, vissnande blomblad. Kiros skriver:

    ”Insidan av en aprikos mot kindens glatta insida//döden har gjort så mycket ogjort. De döda flödar över bron, och vattnet där under, en ven eller stygisk ström”

    Stillebenmåleriet var ett geografiskt utspritt fenomen, men om det förknippas med en plats så är det Nederländerna. Särarten i detta måleri präglas av sin täta koppling till tidens nya insikter om naturen, seendet, perspektivlära och mikroskåpets uppkomst. I sitt banbrytande verk ”The Art of Describing. Dutch Art in the Seventeenth Century” kategoriserar  Svetlana Alpers holländsk konst som ett beskrivandets konst; i samklang med tidens vetenskapliga metodik.

    Kanske kan denna uppradande form av måleri liknas vid texten, vid dokumenterandet?

    Och ligger inte detta sätt att dokumentera, att taxamera, mäta och inordna, så nära döden. Så oerhört nära, eftersom det i sin motståndshandling bara bekräftar sin vanmakt?

    Ungefär som den sörjande, som gör allt för att hålla kvar sina minnen, bara för att upptäcka att hur man än stretar emot, börjar den älskade långsamt försvinna, detaljerna rinna genom fingrarna som vatten. Eller spricka upp, som en aprikos feta fruktkött.

    1600-talets nederländska måleri ligger inte bara tätt inpå döden, utan även ekonomin. Enligt konstprofessorn Norman Bryson är hela stillebengenren i hög grad en fråga om överflöd och ekonomi. Landet hade under denna tid, genom koloniala erövringar och handel snabbt blivit ett av världens rikaste, men saknade till skillnad från exempel Frankrike eller Storbritannien en tydlig inrättning, som ett hov, att spendera detta överflöd på. Hemmet blev därför den naturliga platsen för att förbruka denna rikedom, och nederländska hem beskrivs som extremt opulenta av utländska besökare. Stillebenmåleriet intar här en dubbel ställning; både som ett vittne till överflödet, och som en dömande instans. Bryson skriver att de förändrade ekonomiska villkoren var mer snabbrörliga än moralen: i Vanitas-målningarna fortsätter konstnärerna varna för det jordiska livets fåfänga.

    Men som Cavalli-Björkman påminner läsaren om finns det risker med att övertolka innebörden eller konstnärens intentioner. Stillebenmåleriet åkallar i stället den som tittar, den tar oss som åskådare i besittning. Att betrakta ett stilleben är att ge upp tid. Och ju mer tid du ger, desto mer ger målningen tillbaka.

    Sådan försiktighet intresserar inte Norman Bryson. Han framställer det som ett måleri mot naturen, mot årstidens gång; här samsas växter från skilda säsonger, växtklimat och ursprung. Vad det hyllar är det skapade. Vad det är, är ett måleri som lyfter fram arbetet: det mänskliga arbetet.

    I detta förkapitalistiska måleri skriver Bryson, är ekonomin närvarande på tre plan:

    Först i de påkostade miljöer och föremål som avbildas. Där blommorna, i stället för blygsamma ängsblomster, är hämtade från omvärlden, där tulpanen och tulpanfebern intar en särställning. Det är inte en sorts blommor i buketterna, det är ett överflöd av olika sorter. Det förklarar varför arterna sällan upprepar sig i en bukett: det skulle helt enkelt inte addera något nytt värde. Det är rikedomen, mängden som är dyrbar.

    Och i en tid där rikedomen gjort inträde, separeras människan från den mest grundläggande regleringen: hungern, aptiten. I stället är det överflödet som hyllas, opulensen i sig.

    Men själva hantverket är i sig är ett bevis på pengar. I Vanitas-måleriet blir detta bryderi upphöjt: hur kan man avsäga sig värdsliga ting genom något så världsligt som en målning? En målning, som dessutom är framställd för att hänga i en välbeställd människas hem? Redan när de skapades berättas om de enorma summor dessa stilleben kunde inbringa. Hur kundgruppen utgjordes av furstar, prinsar och andra extremt burgna.

    Även i Judith Kiros diktsamling går frågan om religion och moral hand i hand med döden och högst profana ekonomiska premisser; så samsas försäkringskassan med gudomliga visioner, en dyr taxifärd till psyket bredvid Comviqs kundtjänst. De himmelska hallucinationerna är aldrig helt frånkopplade världen och materiella villkor: krigen, kapitalismen, döda flyktingar.

    Hon skriver: ”Aprikoshudens fjun mot tungan får mig att rysa //vad är onödigare än en tröstlös kommunist”.

    Det utmärkande med det nederländska måleriet är kanske inte döden, den som kan hittas eller anas i allt stillebenmåleri, utan hur arbetet här fungerar som ett slags försök att upphäva det: hur arbetet består långt efter att allt som bidragit till målningen: föremålen som stått modell, tillverkarna av duk och färg, målaren själv, sedan länge förmultnat. Kvar finns istället enorma timmar, pedantiskt arbete, de bevarade spåren av en kultur helt och hållet skapad av den mänskliga handen.

    Kiros skriver: ”mot naturen - aprikosköttets upplösning - öppnades tyvärr mina ögon”. Inför det nederländska stillebenmåleriet tycks så döden inte upplösas, snarare är det som att man genom arbetet kallar den, ropar på den, bjuder in den. Som om att man trodde att arbetet kunde befria oss.

    Valerie Kyeyune Backström, kulturskribent och författare

    Litteratur

    Görel Cavalli-Björkman: Tingens poesi – liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600-1900. Votum Förlag, 2023.

    Svetlana Alpers: The Art of Describing – Dutch Art in the Seventeenth Century. Chicago university, 1983.

    Norman Bryson: Looking at the Overlooked – Four Essays on Still Life Painting. Reaktion Books, 1990.


     

    OBS
    svSeptember 14, 2023

    Handslaget har inte samma makt här: Mia Odabas, Jerusalem

    Handslaget har inte samma makt här: Mia Odabas, Jerusalem

    Utrikeskrönika 20 juli 2023

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Jerusalem, torsdag.

    Det är något med det obegripliga som får igång mig. När jag inte förstår, då väcks nyfikenheten. Och turbon i mig. Jag frågar. Läser. Lyssnar. Frågar igen. Tjatar. Försöker ta reda på mer för att förstå.

    Här i Mellanöstern finns oändligt mycket som jag inte begriper. Bara att hugga in:

    Ta det här med religion. Är inte det egentligen helt obegripligt? Bara här i Jerusalem ska tre världsreligioner samsas - judendomen, kristendomen och islam. Samsas, gör de det? Nja, det går sådär. Varför då? Det är en riktigt knepig fråga, och svaret blir förstås olika beroende på vem du frågar.

    Jag frågade min pappa när jag var liten. Han kom till Sverige som icke troende men dock muslim. Hur funkar det? undrade jag. Min pappa gav vad jag tyckte då, och tycker än idag, ett mycket rimligt svar: Vet du Mia, om det finns någon Gud så tror jag att det är samma Gud för alla människor.

    Det som pågår i Jerusalem har förstås bredare förklaringar och orsaker än enbart religion. Men om vi ändå håller oss kvar i de i konflikten centrala religionerna, och om pappas svar stämmer, så är det som händer svårt att förstå. Men icke desto mindre väldigt intressant. Hur tänker de? Varför gör de på detta viset?

    Det turkiska språket är ett annat smått obegripligt fenomen. Ju mer jag lär mig, desto mer begriper jag att jag inget kan. När jag just greppat ett av ett femtiotal nya tempus, så öppnar sig plötsligt en hel avgrund av ännu fler tempus att utforska. Hur var det nu om jag har sett något men inte den jag berättar för, vilket tempus är det? Eller var det tvärtom?

    En tredje sak som är fenomenalt svår att begripa är politiken. Min pappa, som kom från Turkiet, tyckte att Sverige var ett så fantastiskt land; tänk att ett handslag verkligen gäller! Här är det inte riktigt lika smidigt.

    Turkiets president Erdogan och Israels premiärminister Netanyahu är för mig svåra att läsa av och ibland näst intill omöjliga att förstå sig på. Och just när jag tror att jag knäckt någon politisk nöt och berättar om en ny vändning i någon av alla radiosändningar jag är med i så inser jag att det väntar en typ u-sväng runt hörnet. Som öppnar upp för nya tolkningar och nya frågor och svar.

    Så ringer min dotter. Jag har bett om hjälp med att göra ett för mig speciellt inlägg på en av mina sociala mediekanaler. Hon förklarar tålmodigt skillnaden mellan inlägg, händelse, reel och live.

    Jag begriper absolut ingenting. Och jag inser att just där gick min gräns för nyfikenheten på det obegripliga.

    Det är tur ändå att vi är olika. Och så svåra att begripa oss på. Annars hade livet varit så himla tråkigt.

    Mia Odabas för P1 Morgon i Jerusalem.

    Marcus & Martinus: Vi ska inte göra samma misstag som Justin Bieber

    Marcus & Martinus: Vi ska inte göra samma misstag som Justin Bieber

    Marcus & Martinus slog igenom som tioåringar. Nu fyller de 21 år och tar steget från att vara barnstjärnor och tonårsidoler till att försöka bli respekterade vuxna popstjärnor. Ett steg som de funderat mycket över.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Norska tvillingbröderna Marcus & Martinus slog igenom som tioåringar i den norska motsvarigheten till Lilla Melodifestivalen. Några år senare hade de blivit stora tonårsidoler i Norge, Sverige, Danmark och Finland. De sålde ut Globen i Stockholm på mindre än en kvart, 14 minuter och 25 sekunder för att vara exakt. Och när de skulle spela på Liseberg i Göteborg fick man stänga av hela nöjesparken på grund av trycket från alla fans.

    Funderar mycket på att vara ”vuxna” popstjärnor

    Nu fyller de 21 år och tar steget från att vara barnstjärnor och tonårsidoler till att försöka bli respekterade ”vuxna” popstjärnor. Ett steg som de funderat mycket över:

    – Vi tänker inte göra samma misstag som till exempel Justin Bieber och Miley Cyrus som också slog igenom som väldigt unga. De har gjort en del lite dumma saker bara för att få uppmärksamhet. Vi vill fortsätta att vara oss själva och jobba hårt, berättar bröderna för Carolina Norén.

    Marcus och Martinus Gunnarsen kommer från det lilla samhället Trofors där de mellan turnéer och spelningar kopplar av med familjen och sina kompisar. Att ha en trygg familj och komma från en liten småstad tror de har hjälpt dem att hantera kändisskapet, men också att de som tvillingar har varandra.

    "Alla vi jobbat med har varit mycket äldre"

    – Pappa har alltid rest med oss, men det kan ändå vara ganska ensamt att vara på turné. Vi kan ha upp till 210 resdagar om året. Alla vi jobbat med sen vi var små har ju varit så mycket äldre än oss och då har det varit skönt att ha sin brorsa med, konstaterar både Marcus och Martinus.

    Bröderna har här i Sverige kunnat ses i allt från Allsång på Skansen till Masked Singer som de vann. Nu har det blivit dags för Melodifestivalen.

    – Vi är så stolta att få vara med i Sveriges största musiktävling. Vi vill verkligen satsa på Sverige framöver.

    Marcus och Martinus tävlar med låten ”Air” som är skriven av Joy och Linnea Deb samt Jimmy ”Joker” Thörnfeldt. Även bröderna har varit med och skrivit.

    Fakta Marcus & Martinus:

    Tvillingbröderna Marcus och Martinus Gunnarsen slog igenom 2012 när de som tioåringar vinner Melodi Grand Prix Junior i Norge. De släppte sitt debutalbum ”Hei” 2015 med bland annat hitlåten ”Elektrisk”. En film och två böcker har skrivits om deras liv och framgångsrika karriär.

    Inte samma Trumpshow som 2016

    Inte samma Trumpshow som 2016

    Donald Trumps försök att bli president igen möter hårt motstånd inifrån det egna partiet. Samtidigt ska han granskas av en särskild åklagare - igen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En dryg vecka efter Donald Trump tillkännagivit sin presidentkandidatur är responsen ljummen inom det egna partiet. Samtidigt ska en särskild åklagare utreda hans roll i stormningen av kongressen och hanteringen av hemliga presidentdokument i hans hem Mar-a-Lago i Florida.

    Nancy Pelosi varvar ner

    Efter årtioenden i kongressen har Nancy Pelosi meddelat att hon kliver ner som Demokraternas ledare i Representanthuset. Vid 82 års ålder anser hon att det är dags att lämna över till nästa generation. Vad blir Pelosis bestående avtryck i kammaren, och vem kommer att efterträda henne?

    Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Roger Wilson, USA-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.

    Programledare: Sara Stenholm

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Adam Alvin

    KitPlus News IBC2022 Preview News - Show 2

    KitPlus News IBC2022 Preview News - Show 2

    In our second show specifically for IBC 2022 preview news we feature KILOVIEW who have just revealed the new N50, Densitron and their groundbreaking Tactile Technologies and GB Lab's  HyperSPACE Generation 3, the latest version of FastNAS, along with the new Unify Hub data management system, as well as GB Labs’ intelligent storage technology, such as Cloak DR, Mosaic, and the latest CORE.4, all on show at IBC.

    Angekis Technology will present its newest camera, the Saber IP20X Full NDI, Dejero will introduce its new EnGo 3 and EnGo 3x 5G mobile transmitters and Clear-Com will be showing the highly anticipated Arcadia Central Station with HelixNet Digital Network Partyline integration.

    PHABRIX will be headlining is a portable addition to the Qx Series rasterizers in the form of the 3RU QxP,  you can also see InSync’s AE2020 hardware which forms part of GrayMeta’s SAMMA solution for video digitisation and migration of tape archives to file-based assets, and TSL will showcase its full suite of Universal Control Panels.

    Cobalt Digital has revealed plans to demonstrate its Indigo 2110-DC-01 SMPTE ST 2110 solution on its 9904-UDX-4K card, DPA Microphones are highlighting the 4097 CORE Micro Shotgun Microphone and Ateliere Creative Technologies is inviting IBC visitors to experience Ateliere Connect and Discover. 

    Shotoku Broadcast Systems will be showing its full range of semi and fully-autonomous systems highlighted by SmartPed, The RIST Forum has announced that the RIST Main Profile Specification (VSF TR-06-2) now supports IP Multicast Authentication and Marshall Electronics has released the CV420e, it’s first-ever digital PTZ (ePTZ) camera.

    ELEMENTS will show for the first time the new BeeGFS operating system, Pixotope Technologies will be showing how easy they make it for all media producers to adopt Virtual Production solutions and workflows and JW Player(JWP) will be unveiling a brand new end-to-end solution.

    Visitors can experience the new high-performance KVM-over-IP extender VisionXS from Guntermann & Drunck, TAG Video Systems has announced plans to introduce the European market to an enhanced version of its ground-breaking and award-winning Media Control System (MCS) and Magewell will be showcasing capture, conversion, and streaming solutions that seamlessly bridge signals, software, streams, and screens. 

    Wisycom has announced its new BFL1 RF-over-fiber interface, Three Media will present its unique product XEN:Pipeline and Artel Video Systems will feature products that simplify broadcasters' shift to hybrid IP/SDI and all-IP operations.

    Villrich Broadcast demonstrate solutions that can be combined with a PTZ workflow, Quicklink will demonstrate Quicklink Manager and finally in the news this week Ikegami Electronics (Europe) will demonstrate the latest additions to its range of broadcast production equipment in Amsterdam and making their IBC debut on the Ikegami stand, Hall 12.A31), will be the UHK-X700, UHK-X750 and UHL-F4000 cameras plus the BSX-100 UHD/HD fibre base station.

    Don’t forget to save the date of 1st September for our live 12 hour stream where you will hear directly from over 100 exhibitors about what they’ll be show at IBC this year, we’ll share more details on where to watch the live show soon.

    Thanks for watching and please subscribe to our channel.

    18th August 2022

    Matti Ollikainen: Hur du än gör dina val kommer du ändå till samma slutdestination, och det är graven

    Matti Ollikainen: Hur du än gör dina val kommer du ändå till samma slutdestination, och det är graven

    Sveriges Radio Finskas sommargäster 2022: Pianisten, låtskrivaren och poeten, Franska Trions Matti Ollikainen är Ullatti-sonen som kom hem till Göteborg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    • Matti Ollikainens storslagna liv består av små stunder som inte sällan innebär ett inslag av rock'n'roll.

    • Matti leder lyssnaren in i hans värld där musikerlivet visar sitt rätta ansikte – alltifrån travtidnings-gig till alldeles för små hotellrum.

    • Göteborg är Mattis hemmaplan, fast barndomsminnen från Ullatti lever kvar och får honom att skratta gott.

    Producent: Hanna Paimela Lindberg
    hanna.lindberg@sverigesradio.se

    Malin Bergström vill ge papporna samma fokus

    Malin Bergström vill ge papporna samma fokus

    Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie “Våra barns hemliga liv”, där hon var med som expert.

    Jonna Westin
    jonna.westin@sverigesradio.se

    Andreas T Olsson: ”Sufflören” får samma reaktioner efter 10 år

    Andreas T Olsson: ”Sufflören” får samma reaktioner efter 10 år

    Som student skrev skådespelaren Andreas T Olsson monologen Sufflören. Nu har han under 10 års tid spelat den på Dramatens lilla scen. Men snart är det dags för den sista föreställningen. När jag spelade härom veckan tänkte jag på vad lustigt det är att reaktionerna är precis detsamma nu som när jag spelade den första gången, säger Anders T Olsson till P1 Kulturs reporter Tove Lindell.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fienderna Kina och Indien på samma sida i Ukrainakriget

    Fienderna Kina och Indien på samma sida i Ukrainakriget

    Kinapodden reder ut varför världens två folkrikaste länder sympatiserar med Ryssland.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Två månader in i Ukrainakriget försöker omvärlden sätta press på stormakterna Indien och Kina för att förmå dem att i sin tur påverka Ryssland att stoppa kriget. Men ingen av dem verkar vilja klippa banden till Ryssland. De har dock delvis helt olika skäl.

    Hör Naila Saleem, Sydostasienkorrespondent och Björn Djurberg, Kinakorrespondent förklara samband och signaler i det trassliga triangeldramat.

    Programledare: Helene Benno

    Producent: Kajsa Boglind

    Tekniker: Ludvig Widman

    Mikael Ribbenvik: Vi är på väg att göra samma misstag som 2015

    Mikael Ribbenvik: Vi är på väg att göra samma misstag som 2015

    Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Tobias Carlsson

    Vivian Gornick: Kvinnor borde ha samma rätt att vara olyckliga som män

    Vivian Gornick: Kvinnor borde ha samma rätt att vara olyckliga som män

    Vivian Gornicks memoarer är en litterär klassiker i hemlandet USA. Mer än 30 år senare kommer nu "Starka band" på svenska. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade författaren på en parkbänk i New York.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den legendariska amerikanska feministen Vivian Gornick debuterade som författare på sjuttiotalet. Men det var när hennes memoarbok "Fierce Attachments" kom ut 1987, som hon nådde den riktigt breda publiken.

    Berättelsen om uppväxten i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma slog an hos många, och när New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats.

    Nu, lite mer än 30 år efter att den kom ut i USA, ges även "Fierce Attachments" ut på svenska med titeln "Starka Band".

    Roger Wilson träffade den 86-åriga Vivianne Gornick i en liten park som ligger mittemot hennes lägenhet i Greenwich Village på Manhattan.