Våren 2011. SD har precis intagit riksdagen. På biograferna visas Ruben Östlunds film Play och den klyver debatten. Är filmen rasistisk eller skildrar den verkligheten? Maxwell Kevin Vaz spelade en av de unga killarna i dag säger han att han aldrig skulle ställa upp i en liknande roll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2011 hade filmen ”Play” premiär – det blev en hyllad film om maktspel, klass och hudfärg.
Men debatten som följde blev en av filmsveriges största och mest politiska. Debattörerna var oense om filmen handlar om klass eller hudfärg. Om den är rasistisk eller bra. Om den avbildar verkligheten eller är medskapare till den. Eller är den allt på en gång?
Det finns också en underström av oro över att ”Play” ska ge näring åt en växande främlingsfientlighet, ett år efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen.
En av de unga skådespelarna som var med i filmen är Maxwell Kevin Vaz. Då hette han Kevin och hans karaktär som rångängets ledare och manipulatör fick samma förnamn.
I dag har han bytt namn.
– Jag kunde inte blunda från att känna avsmak, är det så här det ska vara liksom. I dag hade jag ställt helt andra krav, jag hade använt min röst på ett helt annat sätt. Man är så utsatt som barn, man har inte den politiska rösten. Jag kunde inte stå upp för sig själv, säger han.
Två som debatterade filmen 2011 var America Vera Zavala och Åsa Lindeborg.
America Vera Zavala hyllade filmen och kallade den antirasistisk – det skulle hon inte göra i dag.
Medan Åsa Lindeborg tyckte den var fördomsfull, men nu helt har bytt åsikt:
– Jag har missat hela poängen med hela filmen.
En som däremot inte har bytt åsikt är filmens regissör Ruben Östlund. Han menar att syftet var att provocera och sätta fingret på människors fördomar.
2021 är frågorna om representation och rasism som ”Play” lyfter inte mindre aktuella.
Reportage av Emma Engström.
