Logo

    senare

    Explore "senare" with insightful episodes like "Så lätt kan gängkriminella rymma – upptäcks flera timmar senare", "Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare (repris)", "Åklagare Lise Tamm om Putin: Förr eller senare gör han ett misstag", "Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare" and "Nyskriven finsk tango - 110 år senare" from podcasts like ""Dagens Eko", "Vetenskapsradion På djupet", "P4 Extra – Gästen", "Vetenskapsradion På djupet" and "Popula"" and more!

    Episodes (19)

    Så lätt kan gängkriminella rymma – upptäcks flera timmar senare

    Så lätt kan gängkriminella rymma – upptäcks flera timmar senare

    När platsbristerna på svenska fängelser blir allt värre hamnar allt fler tunga brottslingar på öppna anstalter utan murar och rymningarna ökar snabbt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En granskning av P4 Skaraborg visar att 93 personer förra året lyckades fly från svenska anstalter, trots att de haft fotboja. Hör Claes Peterson, grävreporter på P4 Skaraborg, om säkerhetsluckan som gör att det kan dröja flera timmar innan det upptäcks att de intagna lämnat anstalten.

    Programledare: Robin Olin

    Gäst: Claes Petersson, grävreporter/reporter P4 Skaraborg

    Producent: Kim Hessius och Ludvig Jansson

    Med ljud från: Sveriges Radio, SVT och Expressen.

    Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare (repris)

    Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare (repris)

    1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.

    Programmet sändes första gången 3 april 2023.

    Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.

    Reporter: Mats Carlsson-Lénart 

    Producent: Björn Gunér
    bjorn.guner@sr.se

    Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare

    Svenska kolonialfiaskot i Nordamerika som blev en framgång 300 år senare

    1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.

    Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.

    Reporter: Mats Carlsson-Lénart 

    Producent: Björn Gunér
    bjorn.guner@sr.se

    Nyskriven finsk tango - 110 år senare

    Nyskriven finsk tango - 110 år senare

    Anna Heikkinen och Larisa Ljungkrona-Mönttinen från Göteborgs egna tangokvartett samtalar om deras nya platta och deras första steg till tangon med POPULA.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    2 november 1913 kl.14:00

    Fick finnarna sin första smak på den nya heta och till ryktes syndiga tangon på Apolloteatern i Helsingfors, som än idag beskrivs som en blandning av rysk vals, tysk marschmusik och finskt vemod.

    10 mars 2023 kl. 21:27 (VÄRLDSPREMIÄR)

    Får du ta del av helt ny tango, som är allt annat än syndig enligt Sanna i Popula. Anna Heikkinen och Längtans Kapell har turnerat flitigt runt om i landet med sin berättande musikföreställning Satumaa-Sagolandet, som bygger på Annas finska familjehistoria - och nu har de blivit en platta som vi ska smyglyssna på.

    De sjöng innan de talade finska

    Anna Heikkinen & Längtans Kapell består av fyra musiker med stark konstnärlig integritet och musikaliska bakgrunder inom bland annat argentinsk tango, klezmer och nordisk folkmusik. De sjunger på finska, ett språk ingen av dem talade, men omedelbart förälskade sig i att sjunga på.

    Det krävs två för att skriva en omenatango

    Larisa och Anna representerar kvartetten i programmet och berättar om hur deras första steg till tangon och vänskap såg ut och hur gruppen tillsammans skapade sin egna äppeltango.

    Kalle Kinnunen & Sanna Laakso
    popula@sverigesradio.se

    Så skapade Neil Young "Harvest" – ny dokumentär 50 år senare

    Så skapade Neil Young "Harvest" – ny dokumentär 50 år senare

    Vi har sett arkivfilmen "Harvest Time" om Neil Young och skapandet av albumet "Harvest" 1971. Men också lyssnat på Neil Youngs nya album "World Record" som släpptes förra veckan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad säger filmen och albumet om Neil Young som artist – då och nu? Kulturredaktionens Anna Tullberg och Joakim Silverdal besöker programmet för att nysta i det.

    RECENSION: "ILLUMINERADE DETALJER 2" AV PÉTER NÁDAS

    Tidigare i höstas besökte den ungerske författaren Péter Nádas Stockholm, för att lagom till sin 80-årsdag ta emot det nyinstiftade Berman-priset som verkar i den judiska traditionens anda. I början av året kom den första delen av hans barndomsskildring från ett efterkrigs-Budapest ut på svenska, "Illuminerade detaljer 1". Nu är det dags för den andra och avslutande delen – där han återvänder både till den infekterade familjehistorien och till de stora skeendena. Recension av kulturredaktionens Katarina Wikars.

    VAD BETYDER DET ATT DEBUTERA?

    Vad händer när man blir "författare" – när man går från att skriva för sig själv, till att läsas av andra? En osynlig gräns har passerats. Vad händer där, på den knivskarpa gränsen mellan att vara outgiven och att se sitt namn på ett omslag? Reportage av Lars Hermanson, som träffat några personer som passerat just den gränsen.

    ESSÄ: OM FAMILJEN VI BÄR RUNT PÅ I VÅRT INRE

    De flesta som föds hamnar omedelbart i någon form av familjekonstellation. Hos en människa eller grupp med människor med och mot vilka världen tar form och börjar förstås. Kanske präglar det oss på ett sätt vi har svårt att förstå. Över hur det kan te sig reflekterar Johan Eriksson, psykoanalytiker och docent i teoretisk filosofi, i dagens OBS-essä.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Felicia Frithiof

    P1 Kultur
    svDecember 01, 2022

    Julia Dufvenius om #metoo – fem år senare

    Julia Dufvenius om #metoo – fem år senare

    Skådespelaren Julia Dufvenius om Tystnad tagning - hur det var då, och hur det är nu, fem år senare. "Synen på den som säger ifrån offentligt är hård. Jävligt hård", säger hon.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Julia Dufvenius var en av initiativtagarna till uppropet #tystnadtagning med vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp inom teater- och filmbranschen.

    Uppropet publicerades den 8 november 2017 i SvD med 703 underskrifter, och följdes av uppläsningar från scener runt om i landet.

    Efter "Tystnad tagning" följde upprop från andra branscher och debatten om #Metoo tog fart på bred front även i Sverige.

    Fem år har gått sedan dess – vad har förändrats? Och vad har inte förändrats?

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Ulph Nyström

    Einár - mordutredningen ett år senare

    Einár - mordutredningen ett år senare

    Ett år har gått sedan mordet på Einár. Hör polisen Reine Berglund som var först på plats, men också varför de ännu inte lyckats gripa någon.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den 21 oktober 2021 skjuts artisten Nils "Einár" Grönberg till döds i ett bostadsområde i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Polisen Reine Berglund ska precis avsluta sitt arbetspass när han och hans kollegor får larm om en skottlossning. Platsen de kommer till beskriver han som spöklik.

    Mordet på Einár chockar många och får stor uppmärksamhet. För P3 Krim berättar familjens försvarsadvokat Martin Persson om tiden efter mordet och om hoppet att någon ska gripas.

    Hör också om Einárs bakgrund och hotbild, kidnappningen och varför polisen inte lyckats binda någon till brottet efter närmare 350 förhör.

    Övriga medverkande:

    Torsten Alm, utredare Vårbynätverket och kidnappningen av Einár
    Mats Eriksson, presstalesperson hos Stockholmspolisen

    Programledare: Linus Lindahl, Fanny Hedenmo

    Producent: Stefan Sundberg

    Reporter: Jennifer Ahlbom och Linnéa Wannefors

    Tekniker: Johan Hörnqvist

    Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

    Tipstelefon: 0734-61 29 15

    P3 Krim
    svOctober 21, 2022

    Svarta pojkar rånar vita – 10 år senare är ”Play” fortfarande brännande

    Svarta pojkar rånar vita – 10 år senare är ”Play” fortfarande brännande

    Våren 2011. SD har precis intagit riksdagen. På biograferna visas Ruben Östlunds film Play och den klyver debatten. Är filmen rasistisk eller skildrar den verkligheten? Maxwell Kevin Vaz spelade en av de unga killarna i dag säger han att han aldrig skulle ställa upp i en liknande roll.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    2011 hade filmen ”Play” premiär – det blev en hyllad film om maktspel, klass och hudfärg.

    Men debatten som följde blev en av filmsveriges största och mest politiska. Debattörerna var oense om filmen handlar om klass eller hudfärg. Om den är rasistisk eller bra. Om den avbildar verkligheten eller är medskapare till den. Eller är den allt på en gång?

    Det finns också en underström av oro över att ”Play” ska ge näring åt en växande främlingsfientlighet, ett år efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen.

    En av de unga skådespelarna som var med i filmen är Maxwell Kevin Vaz. Då hette han Kevin och hans karaktär som rångängets ledare och manipulatör fick samma förnamn.

    I dag har han bytt namn.

    – Jag kunde inte blunda från att känna avsmak, är det så här det ska vara liksom. I dag hade jag ställt helt andra krav, jag hade använt min röst på ett helt annat sätt. Man är så utsatt som barn, man har inte den politiska rösten. Jag kunde inte stå upp för sig själv, säger han.

    Två som debatterade filmen 2011 var America Vera Zavala och Åsa Lindeborg.

    America Vera Zavala hyllade filmen och kallade den antirasistisk – det skulle hon inte göra i dag.

    Medan Åsa Lindeborg tyckte den var fördomsfull, men nu helt har bytt åsikt:

    – Jag har missat hela poängen med hela filmen.

    En som däremot inte har bytt åsikt är filmens regissör Ruben Östlund. Han menar att syftet var att provocera och sätta fingret på människors fördomar.

    2021 är frågorna om representation och rasism som ”Play” lyfter inte mindre aktuella.

    Reportage av Emma Engström.

    Vi drar åt helvete – INLEDNING: en vandring genom Dantes Inferno 700 år senare

    Vi drar åt helvete – INLEDNING: en vandring genom Dantes Inferno 700 år senare

    Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det här är det första av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom helvetets nio kretsar i långdikten ”Den gudomliga komedin”. Första delen i verket är förmodligen världshistoriens mest kända skildring av helvetet.

    I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321.

    Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens.

    Uppläsare: Sven Ahlström
    Medeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria
    Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell

    Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

    Leigh Bowery – fortfarande avantgarde, 25 år senare

    Leigh Bowery – fortfarande avantgarde, 25 år senare

    Performancekonstnären, modeskaparen och tillika klubbikonen Leigh Bowery dog 1994, endast 33 år gammal. Men hans fantasirikedom fortsätter att fascinera och inspirera ännu idag.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Leigh Bowery växte upp i den australiensiska Melbourne förorten Sunshine. Men flyttade som ung till London där han främst kom att va verksam. Att gemene man inte känner till Leigh Bowery är inte så konstigt. Han är i mångt och mycket en konnässörernas man. Han gjorde mycket, men lanserade inga egna modekollektioner, eller något annat, för att kommersialisera sitt namn. Han hann inte heller leva särskilt länge, innan han avled i sviterna av AIDS i början av 90-talet. Sen jobbade Leigh Bowery också med så många olika saker. Han var i lika stora delar en performanceartist, modeskapare, musiker, konstnärsmusa, klubbentreprenör och – konstnär i egen rätt.

    I veckans Stil har vi ringt upp Leigh Bowerys bästa vän Sue Tilley. De var i början av 80-talet båda nya i London samt aktiva deltagare i stadens kokande klubbvärld. Dom möttes första gången en kväll på en nattklubb och ett prekärt missförstånd fick vänskap att uppstå. 

    Vi tittar också närmare på hur Leigh Bowery influerat dragscenen. Konstnären Grebnellaw beskriver det hon kallar "Extreme Drag", något som är relativt ovanligt i Sverige men desto vanligare i USA. Där uppstod runt millenieskiftet en ny dragstil med Leigh Bowery som främsta influens: Tranimal-stilen. 

    Dessutom undersöker vi en av Sveriges främsta 80-tals klubbscener; klubben "1984". Den drevs av Sydney Onayemi, klubbarrangör och DJ.  Han var från början en nigeriansk utbytesstudent som hamnade i disken på Gröna Lund, men han hade högt ställda ambitioner – han ville få Stockholm att dansa.

    Veckans gäst är Moa Li Lemhagen Schalin, kostymdesigner.

    BJÖRKMAN OCH SIMA OM BERGMAN – 50 år senare

    BJÖRKMAN OCH SIMA OM BERGMAN – 50 år senare

    Jonas Sima, Stig Björkman och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman sent 60-tal. Katarina Wikars träffar Sima och Björkman 50 år senare: "Vi var ju pålästa till tänderna".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    1970 kom intervjuboken "Bergman om Bergman" ut. Filmarna och filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman ute på gamla filmstaden i Råsunda om hans filmskapande och det blev allt som allt 54 rullband.

    Boken översattes till åtta språk och blev en klassiker men Bergman själv stoppade en andra upplaga. 

    "Han ville sälja sin egen version utan att ha några frågvisa cineaster hängande över sig".

    Hör Katarina Wikars intervju med Stig Björkman och Jonas Sima när de drar sig inspelningarna till minnes: "Sen skulle texterna skrivas ut och då anställde förlaget en äldre dam: Herr Bergman svär ju så förskräckligt, ska alla svordomar vara med"?

     

    Länkar till samtliga Bergman om Bergman-poddar här nedanför

    Att mista ett barn: 17 år senare | Del 3

    Att mista ett barn: 17 år senare | Del 3

    Mia träffade Familjen Törnwall första gången år 2001. Då hade det gått två år sedan Kerstin och Björn mist sin son Filip och Alexander sin lille-bror. Nu gör Mia återigen ett besök hemma hos familjen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Vi hade ju Filip i åtta år och nu har det gått så lång tid som vi inte har haft Filip och ändå lever han med oss varje dag, berättar pappa Björn. Det är ett konstigt perspektiv att tänka på. Att så blev vårt liv.

    – Jag tror att livet är ödesbestämt och att man får den tid man får, säger mamma Kerstin, och jag måste också tro att vi träffas igen för annars funkar det nog inte.

    När Mia träffade familjen Törnwall i radhuset i Hisings Backa första gången låg Alice i Kerstins mage. Nu är Alice 17 år och funderar på hur hon, som aldrig träffade Filip, ändå har blivit påverkad av att familjen mist ett barn. Filips storebror Alexander förstår att folk gärna vill tro att man blir starkare av saker som inte dödar en. Men han vet nu att det är ren bullshit. Man blir skadad och så läker man så gott det går och sedan får man leva med det.

    Möt Kerstin, Björn, Alice, Alexander och hans son Theo, i det tredje programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

    Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

    Mia Blomgren
    svAugust 08, 2018

    34 rum och kök: 25 år senare | Del 2

    34 rum och kök: 25 år senare | Del 2

    Första gången Mia träffade Greve Carl Bonde var för 25 år sedan. Nu är hon tillbaka igen på Hörningsholms slott för att se hur den nu 71-årige Carl och hans fru Caroline har haft det sedan sist.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det är en obehaglig spegelbild av att man har blivit äldre, svarar Greven när Mia frågar vad han tänker om alla de år som gått sedan de sågs första gången. Men jag inbillar mig ju fortfarande att jag är 46 år.

    Möt Carl Bonde i ett samtal om hur det är att tillhöra överklassen, att återförenas med sin far på gamla dagar och tips på hur man får ett långt äktenskap.

    Hör också hans fru Caroline och hennes aldrig sinande ilska över den svenska avundsjukan i det andra programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

    Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

    Mia Blomgren
    svAugust 01, 2018

    De ensamma: 1 år senare | Del 1

    De ensamma: 1 år senare | Del 1

    När Mia messar Jesper om något hänt under året sedan han var med i hennes serie om ensamhet så svarar han direkt ja. För Jesper tog kontakt med Micke som också var med och nu har de blivit kompisar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det är lite konstigt att tänka att så mycket kan hända på så kort tid, säger Jesper när han återser Mia. För Micke har blivit den storebror jag aldrig haft.

    – När jag lyssnade på programmet med Jesper så kände jag att det här är någon jag skulle vilja prata med för vi har gemensamma erfarenheter, berättar Micke. Så när Jesper tog kontakt med mig så tänkte jag att vad bra att han tog första steget.

    Det var många lyssnare som hörde av sig till Mia efter serien Min spegel – De ensamma och bad henne hälsa till både Micke och Jesper att de inte var ensamma om att vara ensamma.

    Möt Jesper och Micke i det första programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

    – I år är det 25 år sedan jag började arbeta som reporter på Sveriges Radio P1, berättar Mia. Under den tiden har jag träffat hundratals människor som berättat om sina liv och öden. Ibland måste jag bara få gå tillbaka och se hur de har det och vad som hänt sedan vi sågs sist. Dessutom är jag besatt av ämnet tid och ju äldre jag blir desto svårare har jag att greppa hur fort tiden och livet faktiskt går. Då är det bra att återse människor och inse att så är fallet för de flesta av oss.

    Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

    Mia Blomgren
    svJuly 25, 2018

    Trädkramarna 30 år senare - Nobelpriset goes Hollywood - Kinesiska maktord

    Trädkramarna 30 år senare - Nobelpriset goes Hollywood - Kinesiska maktord

    Dessutom om valen i Österrike och Venezuela, från Khmertempel till Kinesiska höghus i Kambodjas arkitekturhistoria, Våra korrespondenter diskuterar Wainstein och kvinnoförtryck från deras kontinenter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    TIMME 1

    * Val i Österrike

    * Trädkramarnas testamente

    * Venezuelaval mitt i krisen

    * Nobelpriset goes Hollywood 

    * Krönikör Johan Norberg

    TIMME 2

    * Maktstrukturer i USA, Mellanöstern och Ryssland

    * Kinesiska maktord

    * Public Service

    * Margit Silberstein om klass

    * Kambodjas historia genom dess arkitektur

    * Kåseri Mark Levengood

    Parken - 29 år senare

    Parken - 29 år senare

    Vad hände i Stockholms parker i mitten av 80-talet? Vilka hängde där? Vad tänkte de på? Och vad hade parkerna för roll i staden? Gunnar Bolin sätter punkt för ett 29 år gammalt projekt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dagens Kulturreportage får ni följa med Gunnar Bolin på en djupdykning bland gamla inspelade band från 1986. En relativt ung Gunnar Bolin hade då förhoppningar om att göra en dokumentär om människor i Stockholms parker.

    Två år senare hade ännu inget program blivit gjort och Gunnar Bolin bestämde sig för att lägga till en intervju med Stockholms legendariske stadsträdgårdsmästare, arkitekten Holger Blom.

    27 år senare hade ännu inget program blivit gjort.

    I augusti 2015 bestämde sig Gunnar Bolin för att avsluta projektet.

    Sarajevo 18 år senare

    Sarajevo 18 år senare

    Karine Mannerfelt återvänder till personer och platser hon besökte under kriget.Sarajevo var belägrat i närmare fyra år mellan 1992 och 1996. Sarajevoborna blev kända för sin värdighet mitt i detta kaos. Men vad hände sen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Vi vann belägringen, men förlorade ändå, säger Suada Kapic som allt sedan belägringen jobbat med att skapa ett virtuellt museum över krigsåren.

    Bosnien är ännu inte en fungerande stat. Daytonavtalet som slöts i slutet av 1995 gjorde slut på kriget, men inte på konflikten som fortfarande är densamma. Men där finns de som känner sig kallade att försöka reparera det som skadats under kriget. En av dem är Svetlana Broz, barnbarn till det socialistiska Jugoslaviens ledare Josip Broz, kallad Tito. Efter 20 år som hjärtläkare i Serbiens huvudstad Belgrad har hon flyttat till Sarajevo där hon – som hon själv uttrycker det – nu reparerar själar i stället för hjärtan. Följ med Karine Mannerfelt när hon vandrar i sina egna fotspår genom staden hon besökte 1995, mitt under belägringen.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io