demens

Demens er en folkesygdom, som kan føre til social isolation. Men sådan behøver det heldigvis ikke være. Forklaringen får du i denne udgave af Velfærdsprofeten, hvor vi taler med  docent Diana Schack Thoft fra Professionshøjskolen UCN.  Lektor Ida Marie Mundt fra Københavns Professionshøjskole. 

. 

Att glömma var du bor någonstans, inte komma ihåg hur du tar på dig jackan eller inte ens minnas din familj. Det är verkligheten för många som drabbats av demens, sjukdomar som även slår hårt mot de anhöriga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upp emot 150 000 svenskar lever med någon form av demenssjukdom och andelen drabbade kommer att öka världen över i takt med att vi blir allt äldre. Har du eller någon i din närhet drabbats? Hur kändes det att få diagnosen och att sedan berätta för omgivningen? Hur stöttar du som är anhörig – och vem stöttar dig?

Just nu kan du se Uppdrag Gransknings serie "När jag inte längre minns dig" på SVT Play där bland annat skådespelerskan Nina Gunke berättar om alzheimerdiagnosen som hon fick tidigt i livet. De medverkande berättar öppet om hur det är att tappa minnet och att få en förändrad personlighet.
De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterad demens, Lewy body demens och frontallobsdemens. De flesta som drabbas är äldre men även yngre kan i sällsynta fall få demens. Hur blev du eller din anhörig bemött i vården?

Att leva med demens i Karlavagnen med Christian Olsson

Dela med dig i Karlavagnen onsdag där Christian gästas av äldreforskaren och professorn i psykiatri; Ingmar Skoog, som svarar på frågor under programmets gång.
Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40 Slussen öppnar 21:00.

📞 020-22 10 30

Direktsänder från Göteborg

Christian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.

Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Godt 90.000 ældre danskere lever med demens, og mere end hver 10. dansker over 85 er dement.

Men er det kun alderdom, der gør dig dement? Hvad kan du gøre for at forebygge demens? Og er der overhovedet en måde at blive helbredt for demens, hvis hukommelsen først begynder at svigte? 

Gæst: Camilla Vahl Nielsen, sygeplejerske ved Demensklinikken i Svendbord

Vært: Marie Bendix Simonsen

Podcasten 'OUH Talks' er produceret i samarbejde med podcastbureauet LYDTRYK

Musik: Ketsa

Demenssykdom rammer mange i Norge. Flere kaller situasjonen som en stille krise i samfunnet, og regjeringen skriver på sine nettsider at demens er en av de største globale utfordringene verden står overfor. I denne podkasten snakker vi om demens – og ser at det faktisk er relativt enkle grep du og jeg kan ta, for å forebygge sykdommen.

Sorg kan håndteres forskelligt. Det er vi levende bevis på. I afsnit #7 fortæller Kasper, om hvordan han ikke har brug for at snakke om tunge følelser hver dag for at tackle vores mors demenssygdom. Han bruger sin energi på at være glad. I dette snakker vi også om, hvor skuffet vi har været over systemet og den manglende hjælp og støtte vores mor og vi har fået. 

I dette afsnit møder vi Lykke, en modig og livsglad kvinde, som ved, at hun med tiden vil udvikle demens. Sygdommen har hun arvet fra Oldemor Karen, der har givet genfejlen videre til 9 af sine 12 børn.
Allerede som ung pige oplevede Lykke demenssygdommens værste side, da hendes far begyndte at ændre personlighed for til sidst at forsvinde helt væk fra hende.
Selvom oplevelserne ville tage modet væk fra de fleste, så ser Lykke lyst på tilværelsen, hvor både håb og drømme stadig lever. Vi snakker om den banebrydende forskning, som Lykkes familie deltager i, om barndommen med en syg far, pleje af demenssyge - og alt der ind imellem.

Lyden er optaget fra distance grundet corona, så vi beklager eventuelt lydgener. 

Miia Kivipelto är världsledande forskare i åldersrelaterade sjukdomar. Här ger hon konkreta råd om hur man undviker demens och för tidigt åldrande. Miia Kivipelto berättar även om den personliga upplevelse som fick henne att som ung läkare specialisera sig på äldrefrågor.

Miia Kivipelto är världsledande forskare i åldersrelaterade sjukdomar. Här ger hon konkreta råd om hur man undviker demens och för tidigt åldrande. Miia Kivipelto berättar även om den personliga upplevelse som fick henne att som ung läkare specialisera sig på äldrefrågor.

I dette afsnit møder du værterne bag podcastserien 'Mor bliver aldrig rask'. De inviterer dig ind i deres verden og fortæller en modig og livsbekræftende historie om livet med demens. Deres samtale er levende, autentisk og fuld af humor og kærlighed til livet - en kærlighed, som er helt dedikeret til deres mor. 

Vi pratar demensforskning och hur man ska tänka ifall en närstående drabbas av minnessjukdomar. Dessutom - Fijis rugbysång, elsparkcyklar och hur vi kommer resa i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om demens och minnessjukdomar. Hur är det att ha en förälder som får diagnosen demens och är det ok att ibland att skratta åt de dråpliga situationer som kan uppstå när minnet sviker? Vi gästas av skådespelaren Philomène Grandin. Hon har skrivit boken "Glöm allt med inte mig" om hennes pappa som drabbades av demens. Gästar gör även Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet för att berätta om hoppet som spirar att knäcka Altzheimers gåta i framtiden.

Vi pratar även om resor. Både i det inre och i det yttre. Vad händer med resandet i spåren av klimathot och pandemin?  Vi gästas av Johanna Danielsson, framtidsstrateg på Kairos future. Hur ser framtidens resor ut? Du får även möta Helge Pettersson, 74 år som aldrig har lämnat Gotland där han bott i hela sitt liv.

Dagens sommarpratare är regissören Goran Kapetanovic. Han var sjutton år när han flydde kriget i Bosnien. Hur ser han tillbaka på den tiden idag? Han jobbar just nu med en serie om Knutbydramat. Vad är det som lockar med den historien?

Programledare: Martin Wicklin

Bisittare: Hélène Benno

Producent: Daniel af Klintberg

När Martins mamma gick bort efter en tids sjukdom i demens, hade hon dragit på sig stora skulder. Hon hade bland annat tecknat olika abonnemang och tagit sms-lån. Martin tror inte att hans mamma alltid förstod vad hon tackade ja till. Tips på hur man tar reda på vad bostaden är värd, och barn som säljer allt ifrån slajm till käpphästar på internet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Links og noter på: SiVP.dk/22

Trine Schütt har skrevet PhD om kongnitiv dysfunktion (demens) hos hunde og sidder nu i en post-doc stilling med fokus på samme emne.

Mere fokus på at spørge ind

Trine mener vi skal være mere fokuserede på at spørge ind til symptomerne på kognitiv dysfunktion. Ejerne tænker nemlig ikke altid over det.

Klassiske symptomer på kognitiv dysfunktion er tydeligst i egne vante omgivelser:

-           Hunden stopper op og har glemt hvad den skal

-           Står og stirrer tomt ud i luften eller ind i en væg

-           Restløs adfærd og vandrer formålsløst rundt

-           Stereotyp adfærd

-           Bliver mere ”klæbende til ejer” formentlig på grund af usikkerhed

-           Urenlighed

-           Nedsat social interaktion

-           Manglende rummelig fornemmelse

-           Søvnløshed

Flere af disse symptomer kan pege på mange andre sygdomme, så en hund skal have tegn i flere kategorier for at de kan relateres til kognitiv dysfunktion.

Den klinisk undersøgelse

Den kliniske undersøgelser er absolut afgørende siger Trine. Det er uhyre vigtigt at udelukke andre årsager til hunden ændrede adfærd.

En neurologisk undersøgelse er også vigtigt, da hjernetumor er en af de vigtigste differentialdiagnoser.

Hvis for eksempel symptomerne er kommet hurtigt (over 1-2 måneder) laver Trine også en MRI-skanning af hjernen for at udelukke en hjernetumor.

Kognitiv dysfunktion kommer normalvis langsomt over 1-2 år, og ejeren kan som regel ikke give en præcis angivelse af hvornår det startede.

Derudover bør årsager som eksempelvis artrose udelukkes sammen med andre årsager til urenlighed.

Derfor er en fuld biokemiske (eventuelt inklusiv thyroidea-profil) og hæmatologisk profil sammen med en urinanalyse næsten altid indikeret, fortæller Trine.

Diagnosen: Kognitiv Dysfunktion Syndrom

Diagnosen er primært baseret på at udelukke andre sygdomme.

Derudover bruger Trine et spørgeskema til ejeren med 13 spørgsmål. Dette resulterer i en score, der kan klassificere den enkelte hund.

Hjerneskanning kan være med til at støtte diagnosen, men viser ikke patognomiske forandringer.

I detta avsnitt pratar vi om anhöriga. Vad har de för roll i situationer med en demenssjuk anhörig?

Anna Åberg blir intervjuad om hur det är att vara ung anhörig till en pappa med Alzheimers sjukdom.

Ni hittar oss även på:
Vår hemsida: http://www.demenscentrum.se/Huvudmeny/Demenspodden1/
Youtube: http://www.youtube.com/demenspodden

demenspodden@demenscentrum.se