Historia Sueca c (57)
La historia sueca c (57)
Como mencionaba antes era la última parte del siglo 1700 un período de absolutismo. El tiempo entre 1700 y 1721 se llamó La Guerra Nórdica. El rey se llamaba Carlos XII, con el apodo el rey guerrero. Guerreaba contra Dinamarca, Polonia y Rusia. Ganó sobre los rusos 1700 en Narva. Carl tenía 10 000 soldados y los rusos eran 30 000. Pero en Rusia había un rey, Pedro el Grande, que trabajaba mucho con la modernización de su país y su ejército. En la batalla de Poltava 1709 Carl fue derrotado. Èl se iba a Turquía para tener ayuda contra Rusia.
El año 1718 el rey estuvo en Noruega (que entonces pertenecía a Dinamarca) para tratar de vencer sobre Dinamarca. Un tiro le mató el 30 de noviembre. Los suecos no querrían entrar en negociaciones de paz y para forzarles a hacerlo El Pedro Grande atacó a los pueblos en la costa del oeste. En la Paz en Nystad Suecia perdió casi todas las conquistas del siglo 1700. Solo (Finlandia y) los territorios en el Sur de Suecia quedaban (y unos pocos en Alemania).
El país estaba cansado después de las guerras los últimos años, con los impuestos para pagar las guerras y el absolutismo. La corona la heredía la hermana de Carl XII. Ella dejaba la corona a su marido Fredrik I. El no se interesaba mucho por ser rey y ahora los estados podían tomar el poder. El tiempo hasta 1772 se llama Frihetstiden (El tiempo de libertad). Habían dos grupos, no exactamente partidos, hattar (sombreros) och mössor (gorras) que cambiaban en el poder. Era una forma temprana de parlamentarismo. El estado de los campesinos estaba afuera del centro del poder, Sekreta utskottet. Arvid Horn era el hombre fuerte durante este período. Rusia tuvo un gran influencia sobre la política sueca durante este tiempo (por lo menos la última parte).
Durante este período vivio Carl von Linné, uno de nuestros scientíficos más famosos. Clasificaba un sistema para las plantas.
En 1772 Gustav III llegó al poder por un golpe de estado. Riksrådet (el consejo del estado), perdía su poder. El rey dejaba introducir una nueva constitución que daba más poder a él. Los campesinos tenían más influencia y los otros estados la nobleza, los curas y la burgesía menos. Su política no les gustaban a ellos que perdían poder y en 1792, en una mascarada, le mató a tiro un hombre Anckarström. Unos días después murió el rey Gustav III y su hijo Gustav (IV) fue coronado rey de Suecia. (1796, tenía solo 13 años 1792).
Gustav IV era el rey que finalmente quitó a Suecia la posibilidad de ser un gran poder en Europa. En una guerra contra Rusia perdió Finlandia, que pertenecía a Suecia desde hace 600 años. El ejército hizo un golpe de estado y estutio a Gustav IV. Quería otro rey que podía reconquistar a Finlandia. En Francia había un mariscal de campo de nombre Jean Baptiste (Juan Batista) Bernadotte. En 1818 fue coronado rey de Suecia, pero no conquistó a Finlandia, no, en vez de esto conquistó a Noruega.....
Den svenska historien c (57)
Som jag nämnde tidigare var slutet av sextonhundratalet en period av envälde. Tiden mellan 1700 och 1721 kallas Det Stora Nordiska Kriget. Kungen hette Karl den XII, med tillnamnet krigarkungen. Han krigade mot Danmark, Polen och Ryssland. Han slog ryssarna 1700 vid Narva. Karl hade 10 000 man och ryssarna var 30 000. Men Ryssland hade en kung, Peter den Store, som arbetade mycket med att modernisera sitt land och sin armé. I slaget vid Poltava 1709 Blev Karl besegrad. Han for till Turkiet för att få hjälp mot Ryssland.
År 1718 var kungen i Norge (som då tillhörde Danmark) föar att försöka besegra Danmark. En skott dödade honom den 30 november. Svenksarna ville inte gå in i fredsförhandlingar och för att tvinga dem till det lät Peter anfalla samhällena efter ostkusten. I Freden i Nystad förlorade Sverige nästan alla erövringar från sextonhundratalet. Bara Finland och de södra provinserna var kvar (och några få i Tyskland).
Landet var trött efter krigen de senaste åren, på skatter för att betala krigen och på enväldet.. Karl XII:s syster ärvde kronan. Hon överlät den till sin man Fredrik I). Han interesserade sig inte så mycket för att vara kung, och ständerna (de fyra stånden) tog makten. Tiden till 1772 kallas Frihetstiden. Det fanns två grupper, inte direkt partier, hattar och mössor som växlade vid makten. Det var en tidig form av parlamentarism. Bondeståndet stod utanför maktcentrumet Sekreta Utskottet. Arvid Horn var den starke mannen under den här perioden. Ryssarna hade ganska stort inflytande under den här perioden (åtminstone under den senare delen).
Under den här perioden levde Carl von Linné, en av våra mest berömda vetenskapsmän. Han delade in växterna i olika klasser.
År 1772 kom Gustav den III till makten genom en statskupp. Riksrådet förlorade sin makt. Kungen lät införa en ny författning som gav honom mer makt.. Bönderna fick mer inflytande och de övriga stånden, adeln, prästerna och borgarna mindre. De som förlorade gillade inte hans politik och år 1792, på en maskerad, sköt en man som hette Anckarström honom. Några dagar senare dog kung Gustav III och hans son Gustav (IV) kröntes till kung av Sverige. (1796, han var bara 13 år 1792).
Gustav den IV blev den kung som slutligen tog bort Sveriges möjligheter att vara en stormakt i Europa. I ett krig med Ryssland förlorade han Finland, som hörde till Sverige sen 600 år. Armén genomförde en statskupp och avsatte Gustav IV. De ville ha en annan kung som kunde återerövra Finland. I Frankrike fanns det en fältmarskalk vid namn Jean Baptiste Bernadotte. 1818 kröntes han till kung av Sverige, men inte återerövrade han Finland, nej inte, i stället erövrade han Norge...